Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Intervju HBTQI

Öppenheten är större på landsbygden

Diskriminering av hbtq-personer sker i mindre grad på landsbygden än i storstäderna, visar en undersökning. Lisa Olsson är glad att kunna spräcka myten om den fördomsfulle landsbygdsbon.

I maj i år kom EU-organet European Agency for Fundamental Rights ut med en omfattande undersökning om hur hbtq-personer som bor inom EU upplever sin livssituation. För Lisa Olsson som bor på skånska landsbygden och tänkt en hel del på detta, innebar det en chans att undersöka ifall landsbygdsbor är mer fördomsfulla än storstadsbor. En bild hon anser vara vanlig.

Hon kunde snart konstatera att det faktiskt är säkrare för en hbtq-person att bo på landsbygden än i storstaden. 2 464 svenskar har svarat på undersökningen. Bland annat upplever 35 procent av de som bor i en storstad att de blivit diskriminerade, medan 22 procent på landsbygden upplever detsamma. Störst diskriminering sker av homosexuella män. 44 procent upplever sig diskriminerade i storstaden, och 9 procent upplever detsamma på landsbygden.

Lisa Olsson jobbar som arbetsförmedlare och bor på den skånska landsbygden. Hon är transsexuell och menar att hon blivit enbart positivt bemött av boende på orten.

– Jag bor på en ort med 1500 invånare. Här har jag gått igenom hela min transition, från att komma till insikt till att få ett nytt juridiskt kön. Jag har aldrig stött på några problem eller negativa attityder här, säger hon.

Reaktionerna har istället varit positiva i form av gratulationskort från grannar, samt kommentarer om hur ”cool” ”häftig” och ”modig” hon är. Att våldsbrotten mot hbtq-personer är fler i storstäder tror Lisa Olsson beror på att det är lättare för en förövare att vara anonym i en storstad. Att vara förövare på en liten ort är att ta en större risk för sig själv.

”Jag bor på en ort med 1500 invånare. Här har jag gått igenom hela min transition, från att komma till insikt till att få ett nytt juridiskt kön.”

– Jag kan tänka mig att många hbtq-personer flyttar till större städer för att där känna sig säkrare i en större anonymitet. Men folk tenderar att ha närmare kontakt med sina grannar på en mindre ort och man är därför mer igenkänd för den person man är. I en större stad där grannar kanske inte mer än hälsar i trappuppgången är det istället mycket lättare att bli stereotypiserad. Det kan lätt leda till trakasserier och kränkningar baserat på fördomar och okunskap.

Den största myten om landsbygdsbor är att de är fördomsfulla, menar Lisa Olsson. Men att reagera första gången man stöter på något nytt är inte konstigt, menar hon.
– Människor på landet är precis lika bra på att ta till sig nya erfarenheter som vem som helst. Kanske till och med bättre. I en större stad kan man undvika fenomen och typer av personer som man inte trivs med.
Lisa Olsson vill att folk ska börja fundera på om en flytt till storstaden verkligen innebär en bättre situation.

– Att flytta för att man är utsatt för diskriminering är inget jag ser ett problem med. Att flytta för att man tror sig vara säkrare i en större stad är jag däremot tveksam till.

Text och foto Karin Linder


Läs mer

Läs Lisa Olssons egen kartläggning här.

Fler artiklar

Artiklar HBTQI

Bögarna i bräschen

Tomas Hemstad reder i frågan om bögarna som föregångare till öppna relationer.