Fattigdomen minskar i Latinamerika - men inte bland kvinnor

Sedan 1995 har antalet fattiga kvinnor nästan fördubblats i Latinamerika. I dag lever 30 procent fler kvinnor än män i extrem fattigdom. Många är fast i bidragsberoende.

De senaste 15 åren har det skett en motstridig utveckling när det gäller fattigdom i Latinamerika. Å ena sidan har fattigdomen minskat generellt, och allt fler kvinnor har kommit ut i arbete. Å andra sidan har andelen kvinnor bland de fattiga ökat. Det visar studien ”What kind of State? What kind of equality?” från FN:s kommission för ekonomiska studier i Latinamerika, Cepal. Detta beror, enligt rapporten, på att kvinnorna har sämre arbetsförhållanden än män, att de fortsätter ha ansvar för hela familjelivet och att staternas välfärdsprogram främjar moderskapet framför att värna om kvinnors rätt till arbete.

– Det som är unikt för kvinnor är svårigheten att få ihop familjeliv med arbetsliv, förklarar Sonia Montaro, ansvarig för studien.

Kvinnor fortsätter att ansvara för det obetalda arbetet i hemmet trots att de arbetar och utbildar sig i allt högre utsträckning. Dessutom ansvarar kvinnorna för vård av sjuka och gamla i den utvidgade familjen, eftersom den offentliga sjukvården inte gör det. Och i takt med att vi lever allt längre, innebär det mer obetalt arbete för kvinnorna.

– Det fungerar som en osynlig ”kvinnoskatt” och gör att kvinnor både har svårare att få tid att söka arbeten och få de jobb de söker, säger Sonia Montaro.

Många barn blir en boja – preventivmedel saknas
Eftersom fattiga kvinnor ofta har många barn kräver hemmet än mer av dem och de har än svårare att komma in på den vanliga arbetsmarknaden. Dessutom har de ofta mindre stöd än andra kvinnor, eftersom de inte har råd att köpa tjänster som dagisplatser, färdigmat eller annat som hjälper småbarnsföräldrar att få tiden att gå ihop. Sonia Montaro menar att tillgång till preventivmedel är viktigt, eftersom det skulle göra det möjligt för kvinnorna att planera sitt moderskap. Dessutom föreslår hon fler statliga insatser som gratis barnomsorg för att ge kvinnor mer tid till arbete.

– I dag saknas generellt offentlig service för vård av barn i Latinamerika, säger hon.

››Jag brukar gå runt och be folk om begagnade kläder och sedan säljer jag dem. Det är väldigt svårt för mig att få något riktigt jobb.‹‹ Valeria Faccarino

Många länder ger ett slags socialbidrag till kvinnor, vilket i länder som exempelvis Mexiko och Brasilien, har haft en positiv påverkan och dessutom har lett till färre undernärda barn. De flesta fattiga kvinnor står utanför arbetsmarknaden, men fattigdomsproblemet finns även bland kvinnor som arbetar. De arbetar oftare inom den informella sektorn, något som gör att de missar alla de socialförsäkringsskydd som är kopplade till arbeten.

– Det är en ond cirkel, säger Sonia Montero.

Valeria – ensamstående och arbetslös
Valeria Faccarino är en av alla kvinnor som har problem att kombinera arbete och barn. För att komma till hennes hus i förorten Quilmes utanför Buenos Aires måste man åka på en lång gropig jordväg som gör att bilen är på väg att fastna flera gånger. Vid ett litet svart plåtskjul står hon med sina två barn och hälsar välkommen. Valeria är ensamstående och lever på socialbidrag och har ingen förhoppning om att få något arbete, trots fler års högkonjunktur i Argentina.

– Jag brukar gå runt och be folk om begagnade kläder och sedan säljer jag dem. Det är väldigt svårt för mig att få något riktigt jobb, för jag kan ju bara arbeta om morgnarna när barnen är i skolan och på barnpassning, förklarar hon.

Egentligen skulle hon vilja arbeta som barnskötare, men hon har ingen utbildning, och dessutom är de flesta arbeten heltidsarbeten. Pappan till barnen brukar komma förbi då och då och ibland hjälper han till med att försörja familjen. Men ansvaret ligger på Valeria.

– Innan jag hade barn var det lättare, för vissa vill inte anställa dig när du har barn, säger hon.

Text och bild: Maria Pettersson

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!