Könad galenskap

BOK Den sårade divan
Karin Johannisson
Albert Bonniers förlag 2015

I sin nya bok undersöker professorn i idé -och lärdomshistoria, Karin Johannisson, något som skulle kunna kallas »kvinnlig galenskap«. Hur en kvinna hamnar utanför normaliteten, hur hon stöts ut och vilka som har makten att släppa in henne är några av huvudfrågorna. 

Tiden är modernitetens 1900-tal och genom att läsa Agnes von Krusenstjernas, Sigrid Hjerténs och Nelly Sachs patientjournaler analyserar Johannisson samtidens syn på kvinnlig galenskap. I stället för att se deras psykiska labilitet som en biologisk sjukdom eller en offerberättelse väljer hon aktörsberättelsen. Genom att se diagnoser som provisoriska etiketter vill hon »visa att också kvinnan har odlat det excentriska, det fräcka och kaxiga, det sexuellt utforskande, det intellektuellt högmodiga«. Det är individen själv som har makten att definiera sig. 

Alla tre var inlagda på mentalsjukhus, de var konstnärer och hade svårt att anpassa sig till rollen som hemmafru och mor. De blev bedömda och dömda utifrån sitt kön och sin sexualitet. De drömde om genistatus och visste att genirollen krävde performativitet. Genom att spela roller som hysterikan, drottningen, divan eller dåren kunde de slita sig loss från en föreställning om kvinnlighet som de kände sig fångade i. Endast när de var inlåsta kunde de känna sig fria. 

»Den romantiska konstnärsmyten ansågs opassande för kvinnor och de som levde ut sin sexualitet betraktades som sjuka.«

Men för kreativa kvinnor som gick sin egen väg slutade det oftast i katastrof. Den romantiska konstnärsmyten ansågs opassande för kvinnor och de som levde ut sin sexualitet betraktades som sjuka. 

Karin Johannisson har gjort ett grundligt arbete med att gå igenom patientjournaler och det finns många referenser till vidare läsning. Dåtid blandas med nutid, boken börjar med Anna Odells spelade psykos 2009. Författaren har stor respekt för de tre konstnärerna och gör dem inte till offer. 

Det är ett intressant resonemang Johannisson för kring att de tre kvinnorna använde dårhuset som en scen där de spelade roller som passade deras egna syften. Boken väcker också funderingar kring hur vi i dag bedöms utifrån kön, kropp och kultur. Hur grandios, excentrisk, depressiv eller queer kan en kvinna vara innan hon anses galen? 

Karin Johannisson undersöker gränserna för hur långt en kvinna kan gå innan hon bedöms som sjuk. De är ganska snäva. Förhoppningsvis har normen för hur en kvinna ska vara vidgats sedan de tre huvudpersonerna var verksamma, ingen ska behöva spela galen för att känna sig fri. Men vi har mycket kvar att göra. Kvinnor som väljer bort familjeliv, inte lever i tvåsamhet eller är sexuellt bejakande ses ännu som avvikande. 

SOLEDAD CARTAGENA 

 

Ottar går att beställa här!

Teckna en årsprenumeration och få en fin bokpremie!

Trevlig läsning!

 

Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!