Västernorrland diskriminerar lesbiska

Vad är det som får fyra landsting att ta beslut som är ett uppenbart fall för diskrimineringsombudsmannen och går emot en allmän opinion, nationella rekommendationer och de övriga landstingen? Ottar granskar Västernorrlands landsting som särskiljer heterosexuella från lesbiska par i vården.

Assisterad befruktning

+ 2005 ändrades reglerna så att lesbiska par ska få hjälp med assisterad befruktning.  

+ I Västernorrland får lesbiska par själva bekosta upp till tre försök till insemination hos privat vårdgivare innan de blir erbjudna IVF-behandling. Ett försök kostar omkring 10 000 kronor. Heterosexuella par får behandlingarna gratis.  

+ Landstingen bestämmer själva hur riktlinjerna för insemination ska se ut, men Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna argumenterar för ett införande av nationella riktlinjer.  

Frågan har varit uppe hos diskrimineringsombudsmannen som drivit ett fall till domstol 2009, men tingsrätten dömde till DO:s nackdel, då man menar att paren inte befinner sig i jämförbara situationer

 

I Sverigebarometern, en kartläggning RFSU gjorde 2010 kan man utläsa att Västernorrland är ett av fyra län i Sverige som anser att barnlösa heterosexuella par har rätt till landstingsfinansierad insemination. Men, inte lesbiska par. 

Många har reagerat över detta faktum, både utanför och innanför landstingets korridorer, men beslutet står fast, och idag får lesbiska kvinnor själva finansiera tre inseminationsförsök innan landstinget går in och för betalar en IVF-behandling.  

– Ofrivillig barnlöshet ses som en sjukdom, men egentligen kan det vara så att man är fullt frisk, fastän det bara är att man inte kan få barn tillsammans. Det säger Annelie Huczkowski, aktiv inom RFSL i Sundsvall och också en av många lesbiska kvinnor som själv får stå för kostnaden för sin insemination. Nu är hon gravid i tionde veckan och är mycket kritisk till hur hon blivit bemött inom vården.  

– Hela processen har varit smått kaosartad. Vi har placerats i fel köer, blivit nekade undersökningar och blivit felinformerade. Landstinget har ingen policy för hbt-frågor vilket märks tydligt i vårt fall - för vissa går det enkelt, men för andra blir det mest strul.

2005 ändrade Sverige reglerna så att lesbiska par har rätt att få hjälp med assisterad befruktning, på samma villkor som heterosexuella par som inte kan få barn. Riktlinjerna från regeringen är dock inte nationella utan ger landstingen frihet att själva bestämma hur reglerna ska se ut.

Beslutet om att inte finansiera lesbiska pars insemination i Västernorrland togs 2006 och är resultatet av ett samarbete mellan Norrlandstingens Regionförbund, ett vårdförbund mellan Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Norrbotten har dock valt att inte delta i just denna överenskommelse.  

– Vi har ett uppdrag att behandla de som har en konstaterad sjukdom. Är man inte sjuk, får man lösa det på något annat vis, säger Hans Hedlund (C), Västernorrlands representant i Norrlandstingens Regionförbund.

Varför har ni valt att ta detta beslut när resterande län i Sverige inte gör det?  

– Det kan jag inte svara på. Vi får kanske ta en diskussion och jämföra med de andra, svarar Hans Hedlund.

Innan valet 2010 lovade landstingsstyrelsens dåvarande ordförande Elisabet Strömqvist (S) att genast få till en ändring av reglerna, efter kritiken från RFSU. Men det blev maktskifte i landstinget och Alliansen har nu makten i samarbete med miljöpartiet.

”Vi har ett uppdrag att behandla de som har en konstaterad sjukdom. Är man inte sjuk, får man lösa det på något annat vis.” Hans Hedlund (C)

I landstinget i Västernorrland finns etiska rådet, ett sakkunnigt organ som bistår med beslutsunderlag till Patientnämnden och Etiska nämnden, som är landstingets granskande organ. Rådet består av sakkunniga inom området, bland annat en sjuksköterska, en präst, en läkare, en terapeut och en vårdcentralchef. Etiska rådet menade i ett uttalande från 2009 att politikerna skulle besluta i linje med resten av Sverige om en likabehandling, ett råd som dock inte hörsammades av beslutsfattarna.  

–Jag tror att det blev en prestigesak - och då blev inte vår rekommendation viktig, säger Etiska rådets ordförande tillika psykologen Lennart Johansson.  

– Det finns en viktig jämställdhetsaspekt i detta, och jag tycker att Regionsrådets beslut är väldigt märkligt. Det går emot hela samhällets syn på samkönade relationer, fortsätter han.

Ingeborg Wiksten, folkpartistisk ordförande i primärvård, folkhälso- och tandvårdssnämnden reagerade starkt på beslutet, och menar att det saknas kunskap kring hbt-frågor.  

– Så vitt jag vet har hbt aldrig diskuterats på allvar inom landstinget. Som det är nu finns det ett motstånd mot att tala om jämställdhetsfrågor, så hbt-frågor är nog en ickefråga för många.  

Ingeborg Wiksten menar att utbildning är den enda vägen till att nå förändring, som borde komma från drivande politiker med kunskap inom området, eller av en aktiv opposition. Det sker inte av sig själv.  

Ett beslut som för många är en tydlig diskriminering, verkar vara enkelt att ta. Eller som Västernorrlands landstingsstyrelses vice ordförande Hans Hedlund säger:

– Det här är inte en prioriterad fråga.  

 

Text Sara Parkman

Bild Morguefile

 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!