Små besvikelser och stora känslor

Tanja Suhinina, psykolog och författare, bloggar om sex och relationer på Ottar.se. Den här veckan reder hon ut varför ett glömt mjölkpaket närapå kan få världen att gå under.

Jag tror att många känner igen situationen där ett stort dramatiskt bråk började med någonting litet och egentligen inte särskilt viktigt. Det kanske börjar med en liten besvikelse över att din partner inte kom ihåg att köpa mjölk (fast du ju bad om det!), men en halvtimme senare står du i köket och skriker att puckot har förstört hela ditt liv. Varför denna snöboll blir till en lavin kan förstås variera, men en grej man kan fundera på är någonting som inom dialektisk beteendeterapi kallas för primära och sekundära känslor.

Saker ens partner gör leder till olika känslor – och ibland är det tyvärr så att man blir sårad, besviken eller ledsen. Den där första känslan som uppstår kallar man för primär känsla. Ibland händer det att primära känslan utlöser en annan känsla som van visar för partnern, den kallas sekundär känsla.

Som i exemplet ovan – du blev kanske besviken för att du inte fick mjölk, besvikelsen var den primära känslan. Sedan blev du arg, och började skrika – det är den sekundära känslan. Ju mer arg och upprörd du blir, desto svårare blir det att vrida klockan tillbaka. Är man upprörd blir man lätt dömande (hen bryr sig uppenbarligen inte om dig, annars hade ju hen brytt sig om att handla det du bett om!), man börjar dra in tidigare oförrätter (som när hen glömde att ge dig rosor på alla hjärtans!) och man klarar inte av att höra några förklaringar (vadå ”fick inget SMS om mjölk?”, att hen inte får dina SMS är väl bara ytterligare ett tecken på att hen inte bryr sig!). Man blir helt enkelt omöjlig, och det är inte roligt för någon.

Tanken är inte att du ska låtsas bort det du känner, utan faktiskt tvärtom – går du därifrån en stund kan du kanske stanna i första känslan istället för att rusa vidare. 

Hur hjälper det då att tänka på primära och sekundära känslor? Om du känner igen dig i situationen vet du nog precis hur det är när känslostormen börjar resa sig, och det är så lätt att ryckas med! Om du märker att du hamnat mitt i en sådan storm, testa att helt enkelt säga som det är – ”du, förlåt, jag blev egentligen besviken, men började skrika på dig istället för att säga det”. Chansen är stor att luften går ur fajten om du backar till där det började, och visar att du förstår att det var orimligt att skrika över oköpt mjölk. Det kan faktiskt vara klokt att innan stormen ens börjat helt enkelt säga ”du, jag behöver en liten stund för mig själv” och ta en promenad runt kvarteret. Tanken är inte att du ska låtsas bort det du känner, utan faktiskt tvärtom – går du därifrån en stund kan du kanske stanna i första känslan istället för att rusa vidare. När du kommit tillbaka kan ni lugnare prata om vad som har hänt. Är sådana bråk vanliga för er kan ni faktiskt redan på förhand snacka genom hur ni ska göra, så blir det lättare att gå ifrån ett tag.

Och känner du igen dig väldigt mycket, kan jag tipsa om boken The High-Conflict Couple av Alan E. Fruzetti. Det är självhjälpsbok som, trots att den är kort, har massor av handfasta tips för dem som har en lite väl stormig relation. Och fungerar självklart även i relationer utanför tvåsamhetsnormen.  

Text: Tanja Suhinina

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!