anna-maria-malin-EU2.jpg

Anna Maria Coraza Bildt (M) och Malin Björk (V) i Strasbourg Foto: Maria Steén

»Ansvaret ska ligga hos köparen och hallicken«

I mitten av maj röstade EU-parlamentet ja till att skärpa kampen mot människohandel. Har direktivet som antogs 2011 alltså inte fått den effekt man hoppats på? Ottar pratar med parlamentariker i EU och möter Adriana från Rumänien, som sålt sex i Göteborg i över tio år.

Avsugning i pissoar, med barn i magen. Tvingad att lämna sin ettåring på en bordell i Rumänien, för att sälja sex alla nätter i veckan på Rosenlundsgatan i Göteborg. Till låga priser, i ur och skur. Även under mensen. Hälften till männen i toppen, hälften till hallicken under. Kaffepengar till henne själv. Misshandel. Hot om barn som ska skadas. Kärlek som löfte, minne eller hållhake. Maktmedlen var många.

Några kvinnor befinner sig högre upp i hierarkin, där är makten och friheten större. För sex av männen i nätverket som sålde hennes tjänster resulterar rättegången 2012 i fängelsestraff på mellan två och sex år för människohandel och grovt koppleri.

»Adriana såldes till en av familjerna i det kriminella nätverket som tonåring.«

En av de tio målsägande kvinnorna i fallet som avslöjas i Göteborg 2011 är Adriana. Hon såldes till en av familjerna i det kriminella nätverket som tonåring. I prostitution hamnade hon första gången som tolvåring. Efter rättegången fortsätter hon att skicka nätverket de pengar hon tjänar på gatan. När hon blir gravid och samtidigt allvarligt sjuk tror kvinnan i familjen att hon ljuger. Hon kräver att Adriana ska fortsätta att dra in pengar.

– Då insåg jag att det här inte är hur det ska vara i en riktig familj, säger Adriana. 

Efter en akut operation och en abort i tredje månaden får hon tid att tänka. Hon bryter kontakten med familjen helt. Hos polisen anmäler Adriana senare att hon blivit knivhotad och att någon försökt att köra över henne med bil.

 

Ett direktiv om förebyggande mot och bekämpande av människohandel klubbades i EU-parlamentet den 6 april 2011, i rekordfart. Alla medlemsländer, utom Tyskland, åtog sig att baxa det in i sina lagstiftningar och följa upp med en handlingsplan. När deadlinen passerats två år senare hade bara sex av 26 länder gått från ord till handling, men det tog ytterligare ett år innan innehållet var på plats hos alla.

Strasbourg, maj 2016:

– Folk applåderade varandra över partigrupperna, det har aldrig hänt förut!

Anna Maria Corazza Bildt Foto: Maria Steén

Anna Maria Corazza Bildt (M) är entusiastisk när hon kommer farande i EU-parlamentet i Strasbourg. Det är den 12 maj och debatten om hur man ska fortsätta kampen mot trafficking är just avslutad. Strax ska en så kallad icke bindande resolution antas. 

I grova drag pekar resolutionen ut hur det gått när direktivet från 2011 införlivats, och hur man bör gå vidare. Det som syns tydligast är att könsperspektivet ofta helt har missats – trots att 80 procent av de som utsätts för människohandel är kvinnor.

»Ytterst handlar det om att ändra på attityder. Att erkänna att det är kvinnan som äger rätten till sin egen kropp.« Anna Maria Corazza Bildt (M)

– Direktivet i sig är bra. Det är genomförandet som har varit problemet, säger Anna Maria Corazza Bildt som varit skuggrapportör i jämställdhetsutskottet där den nya utvärderande rapporten har manglats fram.

Corazza Bildt  har haft sällskap av Malin Björk (V), och resolutionen har även behandlats i det rättsliga utskottet, LIBE.

 

Att identifiera offer för människohandel för sexuella ändamål har varit en av de största svårigheterna för länderna, och allt för lite har gjorts för att minska efterfrågan på sexköp. Listan kan göras längre.

– Vi måste gräva där vi står. Ansvaret ska läggas där det hör hemma – hos köparen och hallicken, säger Malin Björk bestämt.

»Ansvaret ska läggas där det hör hemma – hos köparen och hallicken.« Malin Björk (V)

Malin Björk (V). Foto Maria Steén.

 

Rätten till uppehållstillstånd för offren är en fråga som Björk har drivit hårt i EU.

– Stärker man stödet till de som utsätts tar man bort en del av makten för hallickarna, menar hon.

För Corazza Bildt är satsningen på gränsöverskridande, rättsliga och polisiära samarbeten en nyckel till effektiv bekämpning av människohandel för sexuella ändamål.

– Självklart ska vi sikta på att minska efterfrågan men detta är en omfattande och sofistikerad brottslighet. Därför är det jätteviktigt att vi stärker Europol, Eurojust och Frontex, säger Anna Maria.

 

I EU-parlamentet finns flera länder som förespråkar legaliserad prostitution, Tyskland och Holland bland annat. De menar inte att människohandeln och sexindustrin är delar av ett och samma kretslopp.

Båda Malin Björk och Anna Maria Corazza Bildt anser att den svenska sexköpslagen är ett effektivt verktyg för att bekämpa efterfrågan på sexköp.

– Att legalisera prostitution går ju tvärtemot den attitydförändring som vi tycker behövs. Samtidigt är prostitutionslagstiftning ett nationellt ansvar, säger Anna Maria.

Efter att resolutionen antagits 12 maj 2016 lovade EU-kommissionären för jämställdhet, Věra Jourová, att snabba på med den heltäckande uppföljningen av direktivet som skulle ha varit klar den 6 april i år. En ny fyraårig strategi för att förebygga människohandel ligger i pipeline. Tretton bötfällningsprocesser mot länder som inte uppfyllt sina åtaganden har påbörjats.

 

Att förvänta sig en quick fix när tjugosex länder ska ta ett helhetsgrepp om det enorma problemet människohandel är kanske som att tro att maratonlopp genomförs på några minuter – när det i själva verket bara har börjat.

– Det är klart att det är frustrerande att det går så långsamt. Men det är en mosaik av åtgärder, på alla nivåer, som måste till. Den kapaciteten tar tid att bygga, säger Anna Maria.

– Ytterst handlar det om att ändra på attityder. Att erkänna att det är kvinnan som äger rätten till sin egen kropp, säger Corazza Bildt.

»De yngre kunderna är oftare fulla, våldsamma eller gillar att skrämmas. Hem till sexköparna åker hon inte längre.«

Det är en strålande vårdag i Göteborg. Adriana har stora solglasögon, ser piffig ut. Att hon lever på nästan ingenting syns inte utanpå. I fem år har hon kämpat för att ta sig ur prostitutionen. Nu åker hon till gatan bara när hon behöver pengar till mat. Tar nästan bara äldre, kända kunder. De yngre kunderna är oftare fulla, våldsamma eller gillar att skrämmas. Hem till sexköparna åker hon inte längre.

– För några år sedan var jag som en maskin, helt utan känslor. I dag är jag rädd om jag åker till en lägenhet. Det är egentligen det som är det normala tror jag, säger hon.

Utan dokumenterad försörjning är det osäkert om Adriana får den uppehållsrätt i Sverige som hon så intensivt önskar sig. I Rumänien ser hon ingen framtid.

 

Snart fyller Adriana år. Hon tar dag för dag och håller sin dröm i fokus.

– Jag skulle vilja ha ett jobb, vilket som helst, och ett litet hus. Efter det skulle jag försöka skaffa en egen familj. Jag vill något annat med mitt liv nu, säger hon. 

 

Text och foto Maria Steén

Adriana heter egentligen något annat.

 

FAKTA:

Direktiv 2011/36 om förebyggande mot och bekämpande av människohandel:

Hörnstenar Identifiera, skydda och stödja offren bättre. Harmonisera straffsatser och effektivare bötfälla människohandlare. Ökade samarbeten över gränser och mellan civilsamhälle och organisationer. Bättre informationsspridning. Minska efterfrågan.

Några av bristerna i genomförandet enligt initiativbetänkandet (resolutionen) 2016:

* Utbildning av de yrkesgrupper som möter offer för människohandel har inte varit tillräcklig. * Identifiering av offren misslyckas allt för ofta. * Stöd och hjälpinsatser till offren har inte fungerat tillräckligt bra. * Definitionen av vad som är människohandel har trots tydliga riktlinjer, spretat.

 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!