Bostadsutopier för fler

Det blir allt svårare att få en bostad. Hur påverkar det oss och våra liv? Ottars chefredaktör Carolina Hemlin om den svenska bostadsbristen, kärnfamiljsnormer, och framtidens boende.

Var bor du? En av de vanligaste frågorna vi ställer till varandra. I Stockholm kan jakten på den perfekta lägenheten, de bisarrt höga bostadspriserna eller de allt färre hyresrätterna uppta merparten av samtalet på en middag. Att ha en bostad är en förutsättning för att leva ett fullvärdigt liv, och en mänsklig rättighet enligt FN:s deklaration. Men i Sverige blir det allt svårare att få en bostad, och att kunna bo så som en vill och har behov av.

 

84 procent, 243 av Sveriges 290 kommuner, har brist på bostäder enligt siffror från 2018. Det gäller både större såväl som mindre kommuner. I hela landet finns det bara en kommun som har överskott på bostäder: Övertorneå. Det är främst hyresrätter som saknas, och skälen är flera. Utförsäljningen av allmännyttan, skyhöga hyror på både andrahandsboenden och nyproducerat, är några. Unga, äldre, nyanlända, personer med normbrytande funktionalitet och människor i social utsatthet är de som drabbas allra mest av bostadsbristen.

Hur påverkar det oss, våra liv? Allt fler unga bor ofrivilligt kvar hos sina föräldrar längre upp i åldrarna, och enligt en undersökning från 2016 där frågan »har du eller någon i din närhet undvikit att separera på grund av hur bostadsmarknaden ser ut?« ställdes till över tusen personer, svarade 21 procent ja.

»Unga, äldre, nyanlända, personer med normbrytande funktionalitet och människor i social utsatthet är de som drabbas allra mest av bostadsbristen.«

Bostadsunderskottet kan låsa fast oss i dåliga relationer. Boendeekonomen Claudia Wörmann menar att omständigheterna gör att kvinnor ofta stannar kvar i relationer som inte fungerar, eftersom de inte har råd att göra slut. En extra utsatt grupp är de som lever i relationer där det finns våld. Många ser inget annat alternativ än att stanna, då de inte har någonstans att ta vägen.

I somras larmade Hyresgästföreningen om att många utsatta kvinnor, delvis på grund av bostadsbristen, blir kvar i skyddade boenden för att kommunerna inte kan hjälpa dem till en bostad eftersom det inte finns några. Och kvinnojourerna tvingas då neka många som söker hjälp eftersomde skyddade boendena fylls upp.

 

Och när det byggs, så byggs det inte för allas behov. Kärnfamiljen har länge varit normen även för bostadspolitiken, och alternativen är få. Det är dags för nya bostadspolitiska visioner, som inkluderar alla. I spåkulan skymtar kollektivhus som folk har råd att bo i, generationsboenden, och lägenheter för stjärnfamiljer, flersamheter och bonusrelationer.

 

Carolina Hemlin

Ottars chefredaktör

 

Ur nummer: 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!