Förvaltningsrätten avslog rätt till byte av juridiskt kön för ickebinär person

Förvaltningsrätten avslog Jesper Hallbergs överklagan om att få byta juridisk könstillhörighet, som Ottar skrev om i december.
– Förvaltningsrätten har gjort en felaktig bedömning, säger Hallbergs jurist som nu överklagar fallet till Kammarrätten.

Juridisk könstillhörighet

+ 2014 föreslog den statliga utredningen Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) att den juridiska och medicinska delen i processen att byta kön bör särskiljas.

+ Snart fyra år senare har regeringen fortfarande inte lagt fram någon proposition i riksdagen.

Ottar skrev i december om Jesper Hallberg som är transperson och ickebinär. Jesper upplever sig inte tillhöra något av könen man eller kvinna och har pronomen den, men för att underlätta vardagen och slippa psykiskt lidande på grund av hot, hat och våld vill Jesper få könstillhörigheten på sitt pass och ID-kort ändrad – till manlig istället för kvinnlig.

   Trots att Socialstyrelsens rättsliga råd har haft tillgång till Jespers journaler från könsutredningen den genomgått – där det tydligt framgår att Jesper under många år haft ett maskulint uttryck och uppfattats som man av omgivningen – så avslog rådet Jespers ansökan. Bland annat med motiveringen att Jesper snarare upplever sig som »könsneutral« än att ha en manlig könsidentitet.​ Jesper Hallberg överklagade Rättsliga rådets beslut till Förvaltningsrätten i december 2017. 

»Det finns gott om utrymme i lagen för att ickebinära också ska kunna få den könstillhörighet som ligger dem närmast hur de lever.«

Strax efter julhelgen avkunnades domen. Jespers överklagan avslogs med motiveringen att det saknas stöd för att Jesper sedan lång tid upplever att den tillhör det andra könet, utan enbart har en önskan om att uppfattas som man av omgivningen.

   Rätten menar att könstillhörighetslagen ställer som krav att den enskilde sedan lång tid upplever sig tillhöra det andra könet. Förvaltningsrätten hävdar att det saknas stöd i gällande lagstiftning att besluta om fastställelse av ändrad könstillhörighet för personer som upplever sig vara ickebinära.

 

Jesper Hallberg blev oerhört ledsen när beslutet kom.

– Men det finns fortfarande en instans kvar att vända sig till, Kammarrätten, och vi har nu överklagat dit. Där kommer det inte handla om mig personligen och det blir ingen ny förhandling, vilket är skönt. Det Kammarrätten ska ta ställning till är om lagen om byte av könstillhörighet kan tillämpas på ickebinära.

»Vår tolkning är den enda rimliga, alla andra tolkningar är orimliga och kan inte stämma överens med lagstiftarens intention.«

I överklagan till Rättsliga rådet lyfte Jesper Hallbergs juridiska ombud fram att könstillhörighetslagen stiftades med syftet att individer själva skulle få större beslutanderätt över sin identitet och hur den kommer till uttryck i folkbokföring och ID-handlingar. Syftet med lagtexten är att den ska vara flexibel för att kunna tillämpas i takt med att ny kunskap om könsidentitetsfrågor växer fram.

– Förvaltningsrätten har gjort en felaktig bedömning, men det är en tydlig dom som gett oss bra möjligheter att formulera överklagan. Vi står fast vid den rättsliga bedömning som vi gjorde till Förvaltningsrätten. Vår tolkning är den enda rimliga, alla andra tolkningar är orimliga och kan inte stämma överens med lagstiftarens intention. Det är vår övertygelse och vi hoppas att det är Kammarrättens också, säger det juridiska ombudet till Ottar.

   I överklagan till Kammarrätten skriver Hallbergs juridiska ombud att Förvaltningsrättens domslut är en strikt bokstavstolkning av lagen: »Det finns gott om utrymme i lagen för att ickebinära också ska kunna få den könstillhörighet som ligger närmast hur de lever i sin vardag, utan att för den skull behöva ge upp sin identitet som ickebinära«, står det.

 

LÄS OCKSÅ: Könstillhörighet för ickebinära togs upp i förvaltningsrätten

 

Loke Lagerkvist har också ansökt om att få byta juridisk könstillhörighet och fått avslag av Socialstyrelsens rättsliga råd. Loke är också ickebinär och ansökte hösten 2015 om medicinsk könsutredning och fick sin diagnos transsexualism i slutet av 2016.

   Direkt därpå började Loke maskuliniserande hormonbehandling. I mars 2017 fick hen stöd från könsutredningsteamet på Anova vid Karolinska sjukhuset att ansöka om att få byta juridisk könstillhörighet.

– I oktober 2017 avslog Rättsliga rådet min ansökan, bland annat med hänvisning till min unga ålder. Jag var 20 år och enligt lagen ska en person ha fyllt 18 år när den söker. De hänvisade till att jag har »motstridiga könsupplevelser« och förhållandevis kort utredningstid. Då hade jag varit i utredning i cirka 1,5 år och läkare hade intygat att det inte fanns några tvivel om att det är en bestående känsla som även kommer att gälla i framtiden, säger Loke Lagerkvist till Ottar, och fortsätter:

– Rådet hade hela min dokumentation och fattade ändå beslut på irrelevanta grunder som inte rörde mig och min situation.

»Tyvärr har arbetet gått långsammare än vad vi trodde. Det kan vi bara beklaga.« Socialminister Annika Strandhäll 

För ickebinära som nyligen fått sin könsidentitet bekräftad av ett könsutredningsteam och har påbörjat könskorrigerande behandling, till exempel hormoner eller operationer, medför det en rad allvarliga problem när en inte får nytt personnummer eller har ID-handlingar som överensstämmer med ens könsidentitet. Det resulterar ofta i både administrativa problem och psykiskt påfrestande situationer.

– När en ska resa blir det alltid problem i säkerhets- och passkontrollen eftersom mina ID-handlingar inte stämmer överens med hur jag ser ut. Det innebär en massa förnedrande behandling, säger Loke Lagerkvist och fortsätter:

– Det är också svårt med en så enkel sak som att gå till gymmet. Där går man på personnummer och det innebär att jag byter om i damernas omklädningsrum. Det är många som blir väldigt obekväma när jag kommer in där, säger Loke som nu också överklagat Rättsliga rådets beslut till Förvaltningsrätten.   

 

2014 kom den statliga utredningen Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) fram till att den juridiska och medicinska delen i processen att byta kön bör särskiljas. Socialminister Annika Strandhäll kommenterar i ett mejl till Ottar att en moderniserad könstillhörighetslag är en viktig fråga för regeringen. Men nästan fyra år senare har regeringen fortfarande inte lagt fram någon proposition i riksdagen.

– Tyvärr har arbetet gått långsammare än vad vi trodde. Det kan vi bara beklaga. Det handlar inte om bristen på vilja utan om att det är en juridiskt komplex fråga som behöver behandlas i många delar av Regeringskansliet, skriver Annika Strandhäll till Ottar.

 

Under tiden mal de juridiska och medicinska kvarnarna långsamt vidare. I en fråga som borde vara enkel att lösa, det handlar om att byta personnummer och få ett nytt pass, så får många ickebinära fortsatt otydliga avslag, framför allt från Socialstyrelsens rättsliga råd.

– Vi får se hur det går i Kammarrätten, vi vet ingenting men det är absolut inte kört. Det här är något jag måste göra, ingenting förändras av sig självt. Det finns ett behov av förändrad lagstiftning, så det känns givet att ta det vidare. Men jag gör inte detta enbart för att sätta press på lagstiftningen utan framför allt för att det finns en möjlighet till en annan utgång för mig, säger Jesper Hallberg.

 

Text Anna Knöfel Magnusson

 

* Jesper Hallberg heter egentligen något annat.

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!

Ottar i Qiozk