Isle of Wight-festivalen 1970.jpg

Isle of Wight-festivalen 1970

Från Det knapplösa knullet till Nuckan

Efter äktenskapskrav och kärlekskrav kom 1960-talets sexuella revolution. I böcker som Jungfrutro och dubbelmoral, Rädd att flyga och Fräls oss ifrån kärleken skrev de feministiska författarna fram nya relationsideal – med hopp om skamlöshet.

I äldre tider var det klara besked: Långt in på 1700­-talet bestraffades sex utanför äktenskapet strängt i Sverige, ibland rentav med döden. Under 1900­-talet blev det relativt accepterat att en kvinna och en man inledde en sexuell relation före den äktenskapliga. Kärleken fick legitimera sexualiteten. Men under 1960­ och 1970­-talen utmanades även kärlekskravet i en relation.

Det brukar sägas att en sexuell revolution inträf­fade i västvärlden under 1960­ och 1970­-talen. Men att kalla det revolution är kanske att ta i. Många levde som tidigare, med ett fåtal partners totalt under livet och med funderingar och kunskaper liknande gene­rationen innan. Samtidigt blev sexualiteten, jämfört med tidigare, påtagligt närvarande i både den poli­tiska och den kommersiella offentligheten. Allt från preventivmedel till pornografi diskuterades, tidningar skrev mer och även mer öppet om sex, och filmerna på bio blev alltmer sexuellt explicita. För en del blev det också en tid av omprövningar och experiment i sex och relationer.

»Att säga nej till någon som ville ha sex var rentav oförskämt, minns Diski.«

När den brittiska författaren Jenny Diski ser tillbaka i sin bok The Sixties (2009) minns hon den fria sexualiteten; att människor generöst bjöd på sina kroppar, även om de inte alltid själva hade lust. Sex skulle vara roligt och okomplicerat. Att säga nej till någon som ville ha sex var rentav oförskämt, minns Diski, med misstanken att det nog var fler kvinnor än män som fick stå för generositeten.

 

I Sverige kan startpunkten för den sexuella revo­lutionen sättas till år 1962, då journalisten Kristina Ahlmark­–Michanek gav ut sin bok Jungfrutro och dubbelmoral. Kritiska pilar sköts i den mot biskopar, skolansvariga och sexualupplysare för att de, enligt henne, sanktionerade en unken och förlegad syn på könsroller och sex. Budskapen är flera: Att flickor har lika stor lust till sex som pojkar, att kravet på sexuell avhållsamhet under ungdomsåren är felaktigt, och att tillfälliga sexuella förbindelser kan vara värdefulla för båda parter.

»Sex för vänskaps skull, som hon kallar det, kan vara nog så njutningsfyllt, ömt och ömsesidigt.«

Kristina Ahlmark­–Michanek ville befria sexualiteten från kraven på kärlek och på fasta relationer. Sex för vänskaps skull, som hon kallar det, kan vara nog så njutningsfyllt, ömt och ömsesidigt. Kritiken av könsrollerna – typ romantiska, kärleks­törstande flickor och sexuella, driftstyrda pojkar – löper som en röd tråd genom boken. För henne är det givet att flickor och kvinnor har sexuella begär och att de ska ha rätt att bejaka sin sexualitet utan att vare sig fördömas eller utnyttjas.

   Jungfrutro och dubbelmoral drog igång 1960­-talets intensiva sexualdebatt med liberala förtecken. I fokus stod heterosexuella ungdomars rätt till sexuell frihet, till en faktabaserad och utökad sexualundervisning i skolan, och rätten till preventivmedel. Dessutom ställdes krav på rätten till fri abort. Den homosexuella frigörelsen fick invänta 1970­-talet.

 

Kristina Ahlmark­–Michaneks bok skakade om i Sverige. En bok som skakade om i världen och som även den handlade om kvinnor och sex var den amerikanska författaren Erica Jongs roman Rädd att flyga som kom ut 1973. Ahlmark­–Michanek hade skrivit rappt och radikalt men höll sig samtidigt inom ramarna. Jong däremot, skrev personligt och politiskt om kvinnors sexlust och kåthet så det skvätte om sidorna: »Mina trosor var så våta att man hade kunnat tvätta Wiens gator med dem«.

Mellan de två böckerna låg ett antiauktoritärt uppror, ett turbulent 1968 och en ny organiserad feminism.

»Det knapplösa knullet var en dröm medan allas våra relationer förblir trassliga och frågan om ›otrohet‹ är fortsatt laddad.«

Isadora Wing, romanens jag, både flyr och dras till äktenskapet. Hon hungrar efter män och hon hung­rar efter ensamhet. Maken Bennet är ingen patriarkal översittare utan snäll, omtänksam och en ljuvlig älskare. Isadoras frustration kan heller inte skyllas på livspusslet – hon lever ett priviligierat liv utan damm­råttor och disk att ta hand om, än mindre några barn. Vad är då felet med relationen? »Även om man äls­kade sin man tycktes det omöjligt att undvika den där dagen när det blev lika trist att knulla honom som att äta mjukost.«

Isadora vill mer och hon drömmer om »det knapplösa knullet«: »Det knapplösa knullet är fullkomligt rent. Det rymmer inga underliggande motiv. Det står utanför maktkampen. Mannen »tar« inte och kvinnan »ger« inte. Ingen försöker bedra en äkta man eller förödmjuka en hustru. Ingen försöker bevisa någonting eller få någonting av den andra. Det knapplösa knullet är det renaste som finns. Och det är sällsyntare än en enhörning.« (Ur Rädd att flyga)

   Erica Jong/Isadora Wing serverar inga lösningar. Det knapplösa knullet var en dröm medan allas våra relationer förblir trassliga och frågan om »otrohet« är fortsatt laddad. Men det var en text som tveklöst skrev fram kvinnors sexuella lust.

 

Om Erica Jong velade så visste den danska författaren Suzanne Brögger besked: Avskaffa äkten­skapet! Hennes essäbok Fräls oss ifrån kärleken kom ut samma år som Jongs, 1973, men hennes vision var vidare och vildare. Att reformera äktenskapet och göra det modernt och jämlikt var enligt Suzanne Brögger ingen lösning, för alla former av »institutio­naliserad tvåsamhet« begränsar och isolerar män­niskor. Tvåsamhet är »olevt liv«.

»I stället: Ut med rubbet av äktenskap, monogamikrav och heteronorm.«

Brögger inspireras av äldre tiders socialistiska utopisters och feministers äktenskapskritik och kol­lektiva ideal men ger inte mycket för deras sentida efterföljare. Varför gifter sig socialister och feminis­ter, frågar hon retoriskt? I stället: Ut med rubbet av äktenskap, monogamikrav och heteronorm. Suzanne Brögger har sex med en och med flera, av olika kön, och förverkligar sina sexuella fantasier. Samtidigt ser hon de mörka delarna av sexualiteten och skriver inkännande och medvetet om våldtäkt.

För den nederländska författaren Anja Meulenbelt är äktenskapet »institutionaliserad ensamhet«. I sin personliga bok Skammen förbi (1976) beskriver hon ett liv i tidens vänsterpolitiska och feministiska rörel­ser, i kollektiven och med de eviga diskussionerna om teorier och praktikaliteter och om sex. Meulenbelt bejakar friheten, är glad i män och i kroppens njut­ningar. Till en början känns det spännande men ef­terhand upplever hon sig beroende och brukad. Den lesbiska relationen med Anna är annorlunda – enkel, självklar och med en känsla av fullkomning. Men Anja Meulenbelt har fortsatt relationer med män och skyr definitioner av sexuell identitet.

 

Var den sexuella revolutionen även kvinnornas sexuella revolution? Frågan ställdes på 1970­-talet och gavs olika svar. En del feminister ansåg att frigörelsen främst resulterat i ökad objektifiering och utnyttjande av kvinnor, medan andra feminister menade att kvinnor fått ökade möjligheter att bejaka sex på egna villkor, och med nya preventivmedel och fri abort som back up. Ahlmark­–Michanek, Jong, Brögger och Meulenbelt var, på olika sätt, drivande i den sexuella frigörelsen. De banade väg för kvinnors sexuella val och njutningar, samtidigt som de var medvetna om och utmanade könens olika roller och villkor.

Diskussionen om den sexuella revolutionen har fortsatt. Kanske har vi i dag börjat se mer nyanserat och komplext på frigörelsen: Att den innebar rejäla kliv framåt vad gäller friheter och njutningar men att den också rymde blinda fläckar för människors olika villkor.

»Relationerna har blivit varierade, samtidigt som relationsnormen är fortsatt stark. Om detta vittnar Malin Lindroth i sin bok Nuckan.«

Mycket har hänt sedan 1960­ och 1970­-talen. Friheten att välja hur vi vill leva tillsammans har ökat. Homosexuella har rätt att gifta sig. Somliga lever i polyrelationer. Vi lever sambo eller särbo, eller har valt ett singelliv. Relationerna har blivit varierade, samtidigt som relationsnormen är fortsatt stark. Om detta vittnar Malin Lindroth i sin bok Nuckan (2018) där hon skriver om att vara bortvald och påstått »oknullbar«, och om den ofrivilliga ensamhetens skam. Lindroth vill kliva ur skammens garderob och ge nuckan en position, en historia och en röst.

Liksom Jong, Brögger och Meulenbelt före henne ser Lindroth att tvåsamheten kan vara förödande; som »en tryckkammare av oförlösta behov«, eller driven som om den vore ett litet företag. Det är inte denna trånga tvåsamhet hon söker. Men hon saknar närheten, vardagspratet, bekräftelsen av att vara »en svarad människa«. Kärlek är inte ett varande utan ett görande, skriver Malin Lindroth. Kärlek tolkad på det sättet, som något vi gör i frihet, hade de äktenskaps­ kritiska feministiska föregångarna från 1970­-talet kanske kunnat skriva under på. Och tillsammans med Lindroth uppmanar de oss att leva våra liv utan skam.

 

Lena Lennerhed

Professor i idéhistoria vid Södertörns högskola.

 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!

Ottar i Qiozk