Fri abort inte självklart i Sverige

Illegala aborter, i Sverige? En abort kostar tusentals kronor för en papperslös kvinna. Utan pengar blir det svårt. För de kvinnor som lever i ständig fruktan för utvisning finns risken att ta till desperata metoder för att undvika att bli upptäckta.

Marwa, 32, som lever gömd, hade varken pengar till att skaffa p-piller eller göra abort. Det skulle kosta 20 000 kronor och hon hade 100. Detta är en vanlig situation för en papperslös kvinna i Sverige. En medicinsk abort går att utföra på ett hotellrum, och ett av abortläkemedlen som används, Cytotec, går idag att få tag i på Internet. Till avdelningen som Lena Marions – överläkare på Karolinska sjukhusets kvinnoklinik – jobbar på, har en kvinna kommit in med kraftiga blödningar efter att ha utfört en sådan.

Förekommer det illegala aborter i Sverige?
– Det finns säkert ett mörkertal, någon som kommer in med blödningar och säger att de fått missfall, men där det egentligen kan ha handlat om en illegal abort, säger hon.

Lena Marions tror att illegala aborter är ovanliga, men påpekar att risken ökar om det är svårt att få tillgång till säkra, lagliga aborter inom den svenska vården. Barnmorskan Christina Jarnald har jobbat med att hjälpa papperslösa kvinnor på Läkare i världens mottagning som finns på hemlig adress i Stockholm. När landstinget den 1 januari 2009 tog beslutet att ge papperslösa (gömda och asylsökande) kvinnor tillgång till mödravård blev hennes roll som barnmorska där överflödig, och hon arbetar nu på mottagningen Mama Mia i Stockholm.

– Jag skriver in papperslösa kvinnor i mödravården hos mig, men vissa kommer inte tillbaka. Och jag tror inte att de flyttar, utan att de avslutar sina graviditeter någon annanstans.

– Häromdagen satte jag in en spiral på en kvinna som avslutat graviditeten hemma med bekanta, berättar hon.

Rädslan för avvisning är största boven
Uppfattningen om hur verkligheten ser ut varierar bland olika vårdinstitutioner, visar en mindre rundringning Ottar rapport gjort. På gyn-akuten på Danderyd sjukhus har man aldrig stött på illegala aborter, eller hört om att det skulle förekomma. Där får papperslösa hjälp precis som alla andra. På abortkliniken vid Östersunds sjukhus i Jämtland har man aldrig träffat någon papperslös person.

››Antalet papperslösa i landet är inte så stort att Sveriges ekonomi skulle utarmas om de här människorna fick vård.‹‹Christina Jarnald, barnmorska

Det förekommer säkert illegala aborter i Sverige, men det är egentligen inte huvudfrågan, den handlar om bristande tillgång till subventionerad abort och till preventivmedelsrådgivning. Karolina Höög, också barnmorska, har skrivit en magisteruppsats om papperslösa kvinnors behov av mödravård. När hon jobbade på Röda Korsets vårdförmedling för papperslösa mötte hon en kvinna som gjort abort på sig själv. Hon tror att eftersom abort oftast kostar mycket pengar för papperslösa i Sverige så finns behovet av illegala aborter, därmed en marknad och troligen också ett utbud. Men den största boven är rädslan. Vid ett sjukhusbesök måste alla identifiera sig. Utan ID-handlingar är man rädd för att sjukhusbesöket kan leda till avvisning från landet.

Men genom kvinnorna Höög intervjuat i uppsatsen har hon kunnat konstatera att tillgången till preventivmedel är ett stort problem. Följden blir att papperslösa kvinnor som är sexuellt aktiva lever i ständig ovisshet. Utan preventivmedel är varje samlag en chansning och de går omkring och undrar om de är gravida eller inte.

››Om man frågar för mycket, försvinner de‹‹
Många av kvinnorna som bersökt Christina Jarnald på Läkare i världens mottagning har följt med dit hon jobbar nu. Var hjälp finns att få sprids från mun till mun genom informella nätverk, och uppgifter på bland annat mongoliska och ryska hemsidor.

– Det handlar om att bygga upp ett förtroende. Jag frågar inte så mycket, därför kommer många till mig. Jag har insett att när jag haft kvinnor som blir misshandlade och jag har frågat om det, så försvinner de, säger hon.

Organisationen Ingen människa är illegal driver just nu kampanjen Ain’t I a Woman där de vill uppmärksamma papperslösa kvinnors dubbla utsatthet. Efter flera år av möten med papperslösa och deras situation har de konstaterat att många kvinnor lever under hot och utsätts för sexuellt våld, men de har ingen möjlighet att få rättsligt skydd. Och kontaktar de polisen avslöjar de sig själva med att vistas i landet utan tillstånd, och kan tvingas tillbaka. Att kunna lita på personen man avslöjar sin situation för är oerhört viktigt.

Snåriga riktlinjer för vård
Hur papperslösa tas emot inom vården ser olika ut, men det finns fler hinder. Att hämta ut p-piller på Apoteket går inte eftersom de är receptbelagda och därmed förutsätter identifiering och uppvisande av personnummer (såvida inte Apotekspersonalen fattar galoppen och ser mellan fingrarna). Att ta cellprov går inte heller, eftersom det är omöjligt att få svaret skickat någon annanstans än till folkbokföringsadressen.

››Tillgången till preventivmedel är ett stort problem. Följden blir att papperslösa kvinnor som är sexuellt aktiva lever i ständig ovisshet. Utan preventivmedel är varje samlag en chansning.‹‹

På till exempel Karolinska sjukhuset registreras dock personer utan personnummer med ett så kallat reservnummer. Tid för abort bokas in per telefon, så när kvinnan kommer till sjukhusets kassa är hon redan inbokad och riskerar inte att blir ifrågasatt. Efter att aborten utförts kommer nästa svårighet: betalningen. Priserna varierar mellan 7 000 och 20 000 kronor, beroende på landsting. Men oftast har kvinnor som lever gömda inga pengar alls, och Stockholms läns landstings beslut om att ge papperslösa kvinnor fri mödravård inkluderar inte abort. Pragmatiska vårdgivare löser dock oftast det ekonomiska.

– Hur betalningen går till talar man inte alltid så högt om, men det brukar lösa sig, säger Lena Marions.

I dagsläget har flera landsting skaffat sig egna riktlinjer för hur vård för papperslösa ska bedrivas. För att uppfylla lagstiftningens krav måste papperslösa vuxna tillhandahållas omedelbar vård, som de i efterhand får betala för själva. I princip samma situation som gäller för turister. Att erbjuda mer än omedelbar vård är tillåtet, vilket vissa också gör. Några landsting har dock valt att likställa papperslösas rättigheter med rättigheter för asylsökande, och erbjuda ”vård som inte kan anstå”. Det innebär i princip vård för behov som ännu inte är akuta men kan komma att bli det längre fram.

››Sverige har råd att betala för vården‹‹
Den 23 april i år utsågs Erna Zelmin, generaldirektör för Rättsmedicinalverket, att leda den utredning av papperslösas behov av vård som regeringen tillsatt. Socialdepartementet vill ge papperslösa mer ”ändamålsenlig” vård.

– Det betyder att utredaren ska ge förslag på hur lagstiftningen kan utformas för att uppfylla kraven som ställs i de konventioner som Sverige har förbundit sig med, förklarar Joakim Pettersson, politiskt sakkunnig åt socialminister Göran Hägglund.

Idag går den svenska lagstiftningen emot FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, och även barnkonventionen, vilket Sverige tidigare kritiserats för av Paul Hunt, FN:s förre specialrapportör om rätten till hälsa. Angående frågan om abort och preventivmedelsrådgivning för papperslösa kommer att subventioneras svarar Joakim Pettersson att utredaren ska ge förslag på hur landstingens skyldighet att erbjuda subventionerad vård kan utökas. Barnmorskan Christina Jarnald är mycket kritisk till hur politikerna agerar och frågar sig vem vården egentligen ska vara lojal med: Patienterna eller finansiärerna?

– Abortrådgivning och preventivmedelsrådgivning ingår i en barnmorskas uppgift, men landstinget betalar bara för mödravård. Jag hjälper dem ändå, säger hon.

– Antalet papperslösa i landet är inte så stort att Sveriges ekonomi skulle utarmas om de här människorna fick vård, säger hon.

Källor:
Läkarstudentorganisationens IFMSA:s webbplats (vardforalla.se)

Regeringens kommittéDdirektiv 2010:7 (pdf)

Text: Helena Björk

Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!