Fyllan och skulden

Stureplan, drinkluder, droger och våldtäkt. Under sommaren har utelivets faror tröskats i medierna. Visst flödar alkoholen, men var kommer våldtäkten egentligen in i det hela?

FAKTA

Sexualbrottslagen
2005 kom en ny sexualbrottslag där fler gärningar än tidigare ska bedömas som våldtäkt. Även andra sexuella handlingar än vaginal och anal penetration kan omfattas av brottet. Sexuella övergrepp mot den som befinner sig i ett så kallat hjälplöst tillstånd ska dömas som våldtäkt. Hjälplöst tillstånd kan handla om berusning, drogpåverkan, funktionshinder eller att en person sover och inte kan freda sig. Ett generellt förbud mot sex med barn under 15 år infördes också i den nya lagen. I en informationsbroschyr från Justitiedepartementet står: ”Alla har rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet.”

Sexuellt våld/Sexualiserat våld
Med sexuellt våld avses oftast juridiskt straffbara brott. Sexualiserat våld är ett mer omdiskuterat begrepp, och syftar vanligen på mäns våld mot kvinnor och används av kvinnoorganisationer. Det kan relatera till misshandel, trafficking och sexuellt våld och den gemensamma nämnaren är att våldet har en köns- och maktaspekt.


”Stureplansvåldtäkterna”Två män misstänks för våldtäkt på en 19-årig kvinna. Våld har förekommit och det finns teknisk bevisning. Männen hävdar det hela skett frivilligt och pekar på att de tidigare har haft frivillig, våldsamt sex med kvinnan. De frias i tingsrätten trots att rätten slår fast att kvinnan är trovärdig och sannolikt tvingats till samlag med våldsinslag. Dock har man inte kunnat bevisa männens uppsåt. I slutet av september prövas målet i hovrätten. En av männen misstänks för en ny våldtäkt under sommaren 2007. Tillsammans med en annan kamrat anklagas han för att ha våldtagit en 23-årig kvinna i samband med en krogrunda. Förundersökningen läggs ned eftersom kvinnan har mycket omfattande minnesluckor. Åklagaren hävdar att teknisk bevisning saknas, advokatsidan menar att den visst existerar.

 

Oftast är det överfallsvåldtäkter som leder till skräckrubriker, men i år är det ”Stureplansvåldtäkten” som alla talat om. En så kallad ”nöjesrelaterad” våldtäkt, en sådan som sker i samband med krogbesök eller fester. Offer och gärningsman/män är oftast ytligt bekanta. I det här fallet handlar det om två ”Stureplansprofiler” som anklagas för en grov våldtäkt på en mycket berusad 19-årig kvinna. Männen frias trots stödbevisning och att kvinnan bedöms som trovärdig. I början av augusti smäller det till igen. En av gärningsmännen – 21-åringen – anklagas för en ny, liknande våldtäkt. Likheterna är många. Det hela har skett efter en krogrunda. Offret minns inte exakt vad som hänt. Männen hävdar att kvinnan samtyckt till sex. Förundersökningen läggs ned med motiveringen att brott inte kan styrkas.

––––––

14 procent av alla våldtäkter är nöjesrelaterade. Lotta Nilsson, utredare på Brottsförebyggande rådet, Brå, har undersökt anmälningar från 1999 och 2005, men konstaterar att antalet våldtäktsanmälningar generellt sett ökat kraftigt.

– Vi har inte kunnat dra säkra slutsatser om ökningen beror på att fler kvinnor blir våldtagna i samband med nöjeslivet eller om det handlar om att fler kvinnor anmäler att de blivit våldtagna, säger hon.

Lotti Helström, överläkare på akutkliniken för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset i Stockholm, menar att det är vanligt att unga kvinnor råkar illa ut i samband med krogbesök. Det går att urskilja ett mönster. Offret är en ung kvinna som precis fått börja gå på krogen, hon är ovan vid alkohol, hon har fått i sig mer alkohol än hon trott.

– Vi ser en topp på 18-19-åringar bland våra patienter i den här gruppen våldtäkt mellan ytligt bekanta. De är en riskutsatt grupp.

Men det är en myt att kvinnor drogas på krogen, menar Lotti Helström.

– Det är ganska vanligt att kvinnor som kommer hit har minnesluckor, eller inte minns någonting alls – men vi hittar aldrig spår av droger. Rohypnol till exempel finns kvar i kroppen i över en vecka. Så det handlar inte om droger, utan drogen är alkohol, säger hon.

––––––

För att täppa till de luckor i lagen som förr gjorde att ett övergrepp på en berusad kvinna inte räknades som våldtäkt kom 2005 en ny sexualbrottslag. Våldtäktsbegreppet vidgades i flera avseenden, bland annat omfattar det nu den som befinner sig i ”ett hjälplöst tillstånd”. Utvidgningen anses som en förklaring till att brottet våldtäkt ser ut att ha ökat lavinartat de senaste åren. Andra förklaringar kan vara en ökad benägenhet att anmäla.

Men frågan är fortfarande om ett mycket berusat våldtäktsoffer verkligen har en rimlig chans i polisutredningar och rätten. Den friande domen i Stureplansfallet slår fast att kvinnan är trovärdig, att hon under ett sexuellt umgänge som börjat i samtycke senare sannolikt tvingats till samlag med våldsinslag, men att det är oklart om hon ”i sitt berusade tillstånd” har lyckats förmedla till männen att hon under akten ändrat sig.

Offren för nöjesrelaterade våldtäkter är ofta väldigt unga. Gärningsmannen är däremot vanligtvis flera år äldre. Statistiken visar också att 78 procent av offren och cirka 50 procent av gärningsmännen druckit alkohol. Men siffrorna om gärningsmännens berusningsgrad är mer osäkra. Bland annat eftersom anmälaren/offret av naturliga skäl kanske inte vet så mycket om gärningsmannens berusning. Först i polisens förundersökning kan den utredas men ibland har det då gått en tid och då kan det vara svårt att fastställa hur mycket mannen druckit. Förundersökningen läggs ner. Det blir inget åtal. Det finns inga vittnen. Bevisning har inte kunnat tas fram. Ord står emot ord. Så beskriver Lotta Nilsson på Brå typfallet för en nöjesrelaterad våldtäkt. Alkohol kan då bli ytterligare en faktor som gör att brottet inte leder till åtal.

– Om offret varit väldigt berusat kan det försvåra utredningen eftersom hon kan ha svårt att återge vad som hänt, säger Lotta Nilsson som menar att detsamma givetvis gäller gärningsmannen.

Lotta Nilsson påpekar också att när anmälningar om våldtäkt inte leder till åtal behöver det inte handla om att kvinnan misstros, utan om att gärningsmannens brott inte gått att bevisa.

––––––

Offer för sexualbrott upplever vanligen mycket skuld och skam. Inte minst när alkohol finns med i bilden.

– När vi möter offer i kris bearbetas nästan alltid frågan om alkohol. Kvinnor skuldbelägger sig ofta, och två glas vin eller om hon druckit sig berusad kan få en enorm betydelse. Jag kan känna mig tveksam inför att alkohol kopplas just till frågan om sexualbrott. Det är ju inte så att om vi förbjuder alkohol så försvinner övergreppen. Det som händer när vi lyfter frågan om alkohol tillsammans med frågan om våldtäkt är att vi hamnar i ett ifrågasättande av vad som är självförvållat, menar Marianne Göthberg, terapeut på RFSU-kliniken som jobbat mycket med offer och anhöriga till offer.

– Anhöriga kan också lägga skulden på offret om hon har druckit alkohol: ”Om hon inte hade varit full…”, berättar Marianne Göthberg som menar att det är ett problem när fokus hamnar på alkoholen istället för på att en person begått ett brott mot en annan person.

––––––

Att våldtäkt är ett brott som kringgärdas av så mycket värderingar är också ett problem. Stina Jeffner har i sin avhandling ”Liksom våldtäkt, typ” påpekat att det finns ett glapp mellan hur vi rent principiellt ser på sexualbrott och hur vi sedan i praktiken bedömer situationer och händelser. Föreställningen om ett våldtäktsoffer är att kvinnan är svårt skadad och hysterisk. Den som inte är det är inte heller ett offer – vare sig inför sig själv eller inför andra. Unga tjejer inser inte alltid själva att de utsatts för en gärning som faktiskt är brottslig utan omskriver inför sig själva det som hänt. Lotta Nilsson på Brå känner igen problematiken.

– Vår bild av en våldtäkt är överfallsvåldtäkten. Vid förfrågan om en intervju för en bok svarade en kvinna vars partner dömts för våldtäkt på henne: ”Jag vet inte om det var en riktig våldtäkt, jag blev ju inte överfallen i parken eller så”.

Sommarens fokus mot krogvåldtäkter och alkohol har kommit att handla om lurande faror i kroglivet, hur tjejer respektive killar beter sig. Att en rad värderingar ligger till grund för hur en artikel vinklas råder det ingen tvekan om.

––––––

Ett brott är gärningsmannens ansvar – inte offrets. Det är viktigt att minnas menar Lotta Nilsson.

– Ska ett brott förebyggas är det inte den som kan utsättas som ska anpassa sig. Det blir fel när man fokuserar på offrens ansvar, säger hon.

– Sedan ska man också komma ihåg att risken för att något ska hända inte alls står i proportion till den rädsla som många kvinnor känner.

Absolut vanligast är och förblir våldtäkt i nära relationer, något som ofta osynliggörs i debatten. En nuvarande eller före detta partner är den mest typiska gärningsmannen.

––––––

Alkohol är ett vanligt inslag vid alla typer av våldsbrott. Mord handlar oftast om att en man mördar en annan man, de är båda berusade. Det är idag få som hävdar att alkoholen i sig orsakar brott, däremot förekommer alkohol ofta i kriminella och marginaliserade miljöer, där även våld är vanligt. Lina Ploug på Roks (Riksorganisationen för tjej- och kvinnojourer i Sverige) menar att det är viktigt att alkoholen i sig inte används som en ursäkt vid brott.

– Vi ser ju att män som misshandlar kvinnor sällan slår henne på en fest framför andra människor, utan han väntar tills de är ensamma. Våldet är vanligtvis mycket kontrollerat.

Det handlar alltså inte om att man är full och plötsligt förlorar kontrollen.

– Istället ser vi att även om mannen är berusad så tar han sig tid att dra för gardinerna, vänta på att barnen ska somna – och sedan sker misshandeln av kvinnan.

––––––

Att frågan om offrets berusning ofta hamnar i fokus under rättegången, eftersom åtalet vanligen bygger på kvinnans berättelse, vet man. Det verkar mindre vanligt att mannens berättelse ifrågasätts på grund av berusning. Ett uppmärksammat fall där gärningsmannen hävdat minnesluckor på grund av alkohol är Hagavåldtäkterna i Umeå, men då användes alkoholen som en sorts förmildrande/förklarande omständighet av försvaret. Hur förekomsten av alkohol påverkar svenska domstolars utslag vet ingen exakt. Men attitydundersökningar med domstolspersonal från Storbritannien visar att rättsväsendet ser mindre allvarligt på sexualbrott där offret varit berusat, om kvinnan dessutom låtit sig bjudas på drinkar upplevdes det som att hon gett någon form av samtycke.

––––––

Att samhällsattityder färgar av sig på domstolen är ganska troligt, menar Kalle Tryggvesson, vid centrum för socialvetenskaplig forskning om alkohol och droger, Sorad, som undersökt ungas attityder till våld i samband med alkohol. Alkohol fungerar i praktiken som en frizon i Sverige, berättar Kalle Tryggvesson. Och det gäller även vuxna. Som exempel tar han firmafesten: Även om vi tycker att det som hände var pinsamt eller jobbigt, så skulle vi aldrig acceptera att samma saker hände på jobbet när alla var nyktra.

– I Sverige är det tillåtet att göra dumma saker när man är full. I en kultur där det är tillåtet att göra dumma saker när man är full, dricker sig människor också väldigt fulla, säger Kalle Tryggvesson.

I attitydundersökningen uppger ungdomarna att våld inte ursäktas av alkohol, men i praktiken används alkohol som ett sätt att rädda ansiktet i de mest skilda situationer. Även andras våld förklaras med alkohol.

– Den som slåss när den är full kan man fortfarande se som en ”normal” människa. Men om en person gjort samma sak i nyktert tillstånd hade man uppfattat personen som galen. Vissa säger till exempel att hade personen varit nykter så skulle man ha gjort en polisanmälan.

––––––

När det gällde våldtäkt var de unga väldigt tydliga med att alkohol inte kunde ses som någon ursäkt när de redogjorde för sina principiella inställningar.

– Men när de pratade fritt så blev det ändå en del prat som kan tolkas som att alkohol kan ursäkta sexuellt våld, berättar Kalle Tryggvesson.

Och det är ett glapp som skiner igenom i samhället i övrigt. Kalle Tryggvesson pekar på hur informationskampanjer om alkohol som riktar sig till unga ofta bär på en mängd värderingar. Unga kvinnor uppmanas att undvika alkohol, men inte främst för att deras hälsa skulle må bra av det.

– Istället handlar det ofta om att unga kvinnor ska minska sin alkoholkonsumtion för att de ska kunna skydda sig mot unga mäns alkoholkonsumtion, säger han.

När modeoraklet Ebba von Sydow framhåller att det inte är så fräscht att vara väldigt berusad har det betydelse. Liksom att vi diskuterar vilka bjuddrinkar som är acceptabla, och inte minst det faktum att det i vissa kretsar blivit självklart att män ska bjuda kvinnor på alkohol.

––––––

Vår syn på alkohol, kön och sexualitet är tätt förknippade. Den påverkar såväl offer som gärningsmän, liksom samhället i stort. Alkohol spelar roll i rättssalen. Det är ofrånkomligt, och inte nödvändigtvis fel, men det kräver en större tydlighet kring när på vilket sätt frågan om alkohol är relevant. Vad innebär egentligen det där hjälplösa tillståndet? Hur bevisas det? Befinner man sig inte i ett hjälplöst tillstånd om man inte minns vem som våldtog en? Frågan om hjälplöst tillstånd och exakt vad som definierar det har aldrig prövats i Högsta Domstolen. Och den nya sexualbrottslagen har visat sig svår att verkligen tillämpa i flera fall. Justitieministern har utlovat att lagen ska utvärderas. En informationsbroschyr från Justitiedepartementet om den nya sexualbrottslagen pryds med texten: ”Alla har rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet.” Ja i teorin kanske, men en våldtäkt är fortfarande något som väldigt sällan kan bevisas i lagens mening.

Ira Mallik
Frilansjournalist och chefredaktör för tidskriften Re:Public Service.

 

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 4 2007) 

 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!