Grimes har tonsatt sitt eget upprop

MUSIK Art Angels
Grimes
4AD (2015)

En kan sammanfatta popscenen 2015 i ett enda vackert ord: popfeminism. Från Beyonces FEMINST-backdrop redan 2014 till Zara Larssons korståg mot patriarkala förtryck på sociala medier.

Med Grimes »Art Angels« har ordet fått ett eget soundtrack. Det är kanadensiskans andra album, en efterlängtad utveckling av Visions från 2012. Medan debuten var en hemmasnickrad diskoboll med svarta spektran, är uppföljaren det regnbågsgnistrande poppiga genombrottet. 

Kanadensiska Grimes är redan ett tungt namn inom den nya DIY-scenen. Hennes till synes spontana utgivning av låten Realiti, direkt från flickrummet ut i cyberspace, är ett exempel. Ett annat är den mäktiga och viktiga text hon publicerade i Elle och Tavi Gevinsons magasin Yearbook. Det popfeministiska manifestet Boss lady lessons from a popstar.

»Art Angels är inte bara popfeminismens, utan hela 2015 års soundtrack.«

På Art Angels har Grimes tonsatt sitt eget upprop. Låten Kill V. Maim lånar cheerleaderkörer och pratsång från riot grrrl-legendaren Kathleen Hanna (Bikini Kill, Le Tigre och The Julie Ruin). California har snyggt skeva Miley Cyrus-countryvibbar. Grimes sköra men samtidigt sylvassa röst låter som man föreställer sig att en Manga-figur sjunger.

Melodierna är popiga som på Katy Perry eller Taylor Swifts låtar men texterna är fulla av vrede och kamp. Som en historielektion på rejvet i en fond av rymdiga loopar och trippade 90-talsklubbar. Art Angels är inte bara popfeminismens, utan hela 2015 års soundtrack. Hon har tonsatt sitt eget upprop.

 

ANNAH BJÖRK

Frilansskribent och kritiker

Ur nummer: 
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!