Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Artiklar Kroppen

Hej då graviditet!

Framtidens reproduktion. Bild: Kristian Ingers

Konstgjorda livmödrar och mänskliga livmödrar som transplanteras i grisar kan låta märkligt. Men forskarna är redan på gång med att på olika kreativa sätt placera graviditeter utanför människokroppen. Ottar har tittat närmare på livmoderns framtid.

Utdrag ur Ana Udovics text i Ottar #1 2015

År 2074 kommer bara en tredjedel av barnafödslarna att ske ur människokroppar. Det var den brittiske genetikern J.B.S Haldane övertygad om år 1924. Vi har 60 år kvar till 2074, men det har redan skett en hel del med barnalstringen sedan 1924. Inte minst är det möjligt att bli förälder trots att man har passerat sina mest fertila år, tack vare IVF-tekniken. Den som har fryst ned sina ägg och spermier eller ett befruktat ägg kan vänta länge med att försöka sig på att bli gravid.

Men det kanske mest science fiction-liknande experimentet står forskaren Helen Hung-Ching Liu från Cornell Medical College i New York för. 2003 konstruerade hon en artificiell livmoder där ett musembryo växte nästan till full storlek. För ett par år sedan genomförde hon ett försök med ett mänskligt embryo som placerades i den slemhinnevävnad som hon konstruerat. Embryot växte, men experimentet avbröts efter tio dagar eftersom USA:s lagar kräver att sådana experiment läggs ned inom 14 dagar av etiska skäl.

»Transplantation av livmödrar kunde bli ett alternativ till surrogatmödraskap. Men vad händer om det uppstår en illegal marknad där livmödrar inte doneras, som i dag, utan säljs?«

Helen Hung-Ching Liu är själv skeptisk till att en bebis skulle kunna bli till i den artificiella livmodern.

– Att framställa en artificiell livmoder som transplanteras in i en kropp och som sedan fungerar att bära barn i – det kan bli en möjlighet inom 30 till 50 år. Men att utveckla en artificiell livmoder som kan bära barn utanför en människas kropp tror jag blir svårt.

………………….

Surrogatmödraskapet möter en hel del kritik, inte minst för den kommersiella delen av det – surrogatmödrarna kommer då ofta från fattigare delar av världen och kritikerna menar att de inte skulle ha valt att göra det om det inte var för pengarna. I boken Varat och varan tar Kajsa Ekis Ekman upp den etiska problematiken och menar att surrogatmödraskapet påminner om prostitution och att det psykiska lidandet kan bli stort för den som bär och knyter an till barnet. Transplantation av livmödrar kunde bli ett alternativ till surrogatmödraskap. Men vad händer om det uppstår en illegal marknad där livmödrar inte doneras, som i dag, utan säljs?

– Visst finns möjligheten att det kan uppstå en svart marknad för livmödrar likaväl som det finns en sådan för njurar, men samtidigt – det är ingen lätt operation att ta bort en livmoder. För oss tar det 10–12 timmar, trots att vi arbetat med detta i 10 år. Att ta bort en njure är en betydligt enklare operation som bara tar 45 minuter. Så jag tror ändå inte att det är troligt att en sådan marknad uppstår, säger Mats Brännström.

Detta är ett utdrag ur texten.

Läs hela Ana Udovics text i Ottar #1 2015.

Ottar går att beställa här!

Teckna en årsprenumeration och få en fin bokpremie!

Fler artiklar

En kvinna sitter på toaletten och ser ledsen ut. En annan person ligger på en säng och håller sig om magen.
Nyheter Kroppen

Helvetesbölden bartolinit

Det börjar med en svidande känsla, det hugger och trycker. Det är något på insidan av ditt underliv som inte

Kvinnligt kodad person (Frida Ingha) som har vissa mänskliga drag men också tecken som skvallrar om att det kan vara en syntetisk kopia hon saknar helt ögonbryn och hår på huvudet. Hennes öron sitter släta längs huvudets yta istället för att sticka ut. En svart ljudprocessor, som liknar en liten puck, sitter på vardera sida av skallen mellan den hänger en silverkedja. Höger öga och en stor del av panna och huvud är täckta av ett svart material med mönstrade hål och små piggar utifrån den sträcker sig svarta linjer, en av dem går över näsbenet och vidare över vänstra ögat. En lika dan svart linje går under vänstra ögat men sträcker sig på utsidan upp till en tunn svart båge som absorberats av skinnet på vänstra sidan av skallen. Frida Inghas hy är slät och skiftar i isblått, stålmetallic och grått. Över bysten sitter en smal panel där mängder av kontakter är instuckna. Sladdarna hänger i vissa fall löst åt olika håll. Andra är tvinnade och samlas som en tjock svans över vänster axel och bak på ryggen. På underkroppen har hon en skimrande grå kjol. Benen är svarta. Från vristen är fötterna hudfärgade och utsmyckade av 20 cm höga skor.
Extra Kroppen

Mitt liv som cyborg

Frida Ingha beskriver sitt liv som CI-borg, och filosoferar kring relationen mellan människa och maskin.