skolgranskning lektion 1.jpg

Ottar granskar läromedel för sexualundervisning. Illustration Aliz Kivelä

Heteronormativt i läroböckerna

Vissa böcker saknar helt ett normkritiskt perspektiv och lyfter fram vikten av reproduktion. Ottars granskning av läromedel för sex och samlevnad i högstadiet visar att kunskaperna kring hbtq och genus brister.

OTTARS GRANSKNING!

Dessa böcker ingick:

Biologi: Titano biologi (digitalt läromedel, Gleerup), Spektrum Biologi (Liber), 2016 (4:de upplagan), Clio Biologi (Bonnier Education), PULS biologi (Natur och Kultur) 2016

Samhällskunskap: Utkik samhällskunskap (Gleerup), SOS samhälle (Liber), SOL 4000 Samhälle idag 7-8-9 (Natur & Kultur), Clio samhällsvetenskap 7-9 (Bonnier Education)

»Det finns många svar på frågan om vad som är meningen med livet. […] Rent biologiskt kan man svara att det är att föra livet vidare i ett evigt kretslopp. Vi föds, lever, blir förälskade, föder nya barn och så småningom så dör vi för att ge plats åt barnen. Precis som de andra djuren. Genom att fatta bra beslut i ditt liv ökar du chansen att bli lycklig och få ett långt och friskt liv.«

Så avslutas kapitlet »Sex och relationer« i högstadieboken Spektrum Biologi (Liber). Exakt vilka beslut som en ska ta för att öka chansen till lycka framgår inte. Men att reproducera sig antyds vara en central del. I övrigt har boken ett långt ingående parti om säkert sex där alltifrån genital herpes till skabb beskrivs. Det hela illustreras av en uppförstorad bild av en flatlus.

– Du lever för att föra din art vidare, men har du sex kommer du att dö. Det är liksom sensmoralen i denna lärobok. Jag tycker hela slutsatsen är fruktansvärt normativ. Alla vill eller kan inte reproducera sig och få barn, säger Vera Johansson, som går i nian. Vera Johansson och Ellen Öman, som går på gymnasiet, är engagerade i Sveriges elevråd, Svea.

Ellen Öman, Julia Lindh och Vera Johansson. Foto Sofia Runarsdotter

Ottar träffar dem på Sveas förbundskansli tillsammans med ordföranden Julia Lindh för att prata just om läromedel. Att sexualundervisningen brister på många skolor är ingen nyhet. Ett sätt att ta reda på vad som faktiskt tas upp i klassrummet är att titta på existerande läromedel. Ottar har därför granskat böcker i biologi och samhällskunskap för högstadiet från de fyra största läromedelsförlagen. Resultatet visar att det generellt står väldigt lite om hbtq, genus, normer och jämställdhet i relationer.

 

I biologiböckerna ligger fokus på anatomi, könssjukdomar och sexuellt umgänge. I vissa böcker saknas normkritik och det heterosexuella samlivet skrivs genomgående fram som det vanliga. Detta gäller framförallt Spektrum Biologi (Liber), där det finns skrivningar kring sexuellt samliv som förutsätter att samlag är penetrationssex, och något som ske mellan cis-man och cis-kvinna:

»Under förspelet ökar lusten och mannens penis blir styv. Hos kvinnan styvnar bröstvårtorna, klitoris blir blodfylld och slidan fuktig.«

Men det finns också exempel i Gleerups digitala läromedel Titano Biologi

»Slidan är ungefär 8–10 cm lång och har en muskelvägg som kan tänjas ut. Detta gör att slidans storlek anpassas efter penis. Insidan av slidan har en glatt och fuktig slemhinna. När en kvinna blir upphetsad ökar fuktigheten i slidan för att en penis lättare ska kunna tränga in.«

– Den skrivningen är jätteäcklig för den förklarar bara hur det kvinnliga könsorganet är gjort för mannens, säger Vera Johansson.

Men bland biologiböckerna finns också positiva exempel. Både PULS biologi (Natur & Kultur) Bonnier Educations digitala läromedel Clio Biologi har ett betydligt mer normkritiskt sätt att angripa ämnet. Och samhällskunskapsböckerna är överlag bra när de väl tar upp frågor som gäller jämställdhet, genus och normer, även om den intresserade skulle önska sig mer.

»När en kvinna blir upphetsad ökar fuktigheten i slidan för att en penis lättare ska kunna tränga in.« Titano Biologi

När det gäller hbtq visar Ottars granskning att de frågorna finns med i biologiböckerna, men ofta pliktskyldigt beskrivet i kortare stycken. Generellt står det väldigt lite i biologiböckerna och samhällsböckerna om utsatthet eller diskriminering av hbtq-personer. Frågor om trans, könsidentitet och könsuttryck får mycket begränsat utrymme.

Några av läroböckerna i Ottars granskning. Foto Sofia Runarsdotter
– Jag förstår inte varför hbtq-fakta måste vara på en sida. Kan det inte vävas in i allt annat? De borde prata normkritiskt även när det gäller sex och könssjukdomar, säger Ellen Öman.

I vissa fall när läroböckerna tar sig an hbtqfrågorna blir det också det lite konstigt, eller rentav felaktigt. I samhällskunskapsboken Utkik samhällskunskap (Gleerups) beskrivs normbrytande grupper på följande sätt: 

»Vissa personer och grupper väljer att protestera mot den rådande normen genom att medvetet och öppet avvika från den. Exempel på sådana grupper är hiphoprörelsen och priderörelsen. Dessa grupper har alltså andra normer för hur man ska bete sig och se ut.«

 

Resultatet av Ottars granskning stämmer överens med en enkätundersökning som elevorganisationen Svea gjort bland sina medlemmar. Enligt Julia Lindh pekade många på att undervisningen är väldigt binär, med utgångspunkten »man blir kär i kvinna«.

– Eleverna saknade överhuvudtaget samtal om kön eller sexuella läggningar. Hbtq nämndes snarast i förbifarten, som det där »andra«, säger Julia Lindh.

Undersökningen visade också att kvalitén på undervisningen varierar stort mellan olika skolor. Vissa elever angav att de hade jättebra ämnesövergripande, normkritisk sex- och samlevnadsundervisning. Andra menade att den varit helt undermålig.

»Jag förstår inte varför hbtq-fakta måste vara på en sida. Kan det inte vävas in i allt annat?«

Vi måste förbättra förutsättningarna för lärarna och gör ordentliga uppföljningar av kvalitén. Det menar Hans Olsson, sakkunnig på sexualundervisning på RFSU, är viktiga åtgärder för att förbättra sexualundervisningen.

– Själva undervisningen behöver bli mer normmedveten och inkluderande på ett ordentligt sätt, säger han.

Enligt Hans Olsson är det största problemet med sexualundervisningen att det är så stor skillnad i kvalité mellan skolor. De flesta elever får kunskaper om anatomi och kropp men desto sämre är det med undervisningen kring genus, jämställdhet, hbtq och normer.

– Egentligen är det inte lagar och reglerna det är fel på. Stödet för sexualundervisningen är stort och vi har bra skrivningar i läroplan och kursplaner. Visst, det går att kritisera läroplanen för att vara vag, men är den för detaljerad finns risken att den styr undervisningen för mycket, säger Hans Olsson.

»Det kan vara lärare som tror att åldern för sexdebuten gått ned, att tjejer har sex mot sin vilja vid debuten eller att pojkar tittar jättemycket på porr.«

En viktig fråga är att säkra lärarnas kompetens på området. För att genomföra sexualundervisningen krävs inte bara vilja, det behövs även kunskaper. Hans Olsson har märkt att det är lätt hänt att man utgår ifrån en felaktig bild av unga, om man inte kan frågorna. Det kan exempelvis handla om att lärare tror att åldern för sexdebuten gått ned, att tjejer har sex mot sin vilja vid debuten eller att pojkar tittar jättemycket på porr. Hans Olsson menar att huvudmännen, rektorerna och kommunerna, måste ta större ansvar för att säkra lärarnas kompetens. Det behövs inte minst för att garantera alla elever en likvärdig utbildning.

– Lärarna skulle behöva stöd från utbildningsförvaltningen. Jag skulle önska att det fanns en central stödfunktion, som bevakade frågorna och ordnade fortbildning och seminarier på området. 

 

Skolinspektionen ska i höst på uppdrag av regeringen genomföra en större granskning av kvalitén på sexualundervisningen i både grundskolan och gymnasiet. Det är 18 år sedan en liknande undersökning gjordes.

– Enkäten riktas till rektorer och elever i 450 skolor. Sedan kommer vi även granska 28 skolor, där vi gör besök och intervjuar elever, rektorer, lärare och representanter för elevhälsan, säger Gabriel Brandström, ansvarig för genomförandet på Skolinspektionen.

Granskningen kommer att fokusera på två frågeställningar. Det ena handlar om ifall rektorerna tar ansvar för att sex-och samlevnadsundervisningen håller god kvalité. Den andra frågeställningen handlar om ifall undervisningen genomförs på ett sådant sätt att eleverna får möjlighet att utveckla kunskap inom hela fältet som ryms inom begreppet sex och samlevnad. Att det finns en allsidighet i innehållet, perspektiv, exempelvis en balans mellan frisk-och riskperspektiv. 

När beräknas granskningen vara färdig?

– Vi ska besöka skolorna under hösten. Rapporteringen till regeringen ska ske senast den 16 februari 2018, säger Gabriel Brandström.

Behovet av att lära sig mer om genus, relationer, jämställdhet, normer och hbtq-perspektiv i skolan framkommer även i Folkhälsomyndighetens senaste UNGKAB-undersökning, vars resultat släpptes i våras. Den görs bland unga i åldrarna 16–29 och svaren visar att just dessa områden blir allra minst belysta i undervisningen.

 

Adam Wassrin och Nathan Hamelberg jobbar på Machofabriken, som drivs gemensamt av Unizon, ROKS och Män för jämställdhet. De är ofta ute på skolor och pratar maskulinitet och våld utifrån ett normkritiskt perspektiv.

– Problemet om läroboken utgår ifrån en stark heteronorm är att allt annat blir avvikande. Läroboken slänger bara ut lite påståenden, men tar inte ansvar för konsekvenserna – vad informationen får för effekt på eleverna, säger Adam Wassrin.

Han är själv SO-lärare i grunden, och menar att läromedel generellt är ganska dåliga på att hålla lärare i handen om de inte har rätt kompetens, exempelvis när det gäller frågor om maskulinitet.

Illustration Aliz Kivelä

»Problemet om läroboken utgår ifrån en stark heteronorm är att allt annat blir avvikande.«

Ottars granskning visar även att maktanalysen ofta saknas när det skrivs om sexuellt samliv, hbtq, eller trafficking i läroböckerna. Adam Wassrin och Nathan Hamelberg tar stycket om prostitution i Spektrum Biologi som exempel. Där står att prostituerade kvinnor ibland kallas horor, och att de lever i en farlig värld – men ingenting om

könsmaktsordningen.

– Om man ändå tar upp prostitution skulle man kunna tala mer om mäns roll som köpare. Samt att unga killar ofta är säljare. Om strukturerna och lagstiftningen. Stycket skulle också kunna problematisera att sexköp förekommer i stor utsträckning i andra länder, säger Nathan Hamelberg.

 

Sexualundervisningen är numera ämnesintegrerad, det vill säga att begrepp som sexualitet, relationer, kön, jämställdhet och normer är inskrivna i flera av kurs- och ämnesplanerna. Anna Adrian arbetar som SO-lärare på högstadiet på Hökarängsskolan i Stockholm. Hon försöker ta upp frågor om sex och relationer i alla sina ämnen; historia, samhällskunskap och religion. På Hökarängsskolan anordnas varje år en temavecka med fokus på samlevnad för eleverna. Där tar man bland annat upp identitet och normer, kärlek, sex och relationer.

– Jag använder inte så mycket läroböcker för jag tycker inte att de hängt med i utvecklingen, varken när det gäller SO eller historia. Jag känner igen det där med att det blir korthugget beskrivet i avgränsade stycken. Själv brukar jag använda mig mer av information från nätet, exempelvis från RFSU och RFSL, säger Anna Adrian.

Precis som i Anna Adrians fall behöver inte lärobokens kvalité vara ett mått på hur bra sexualundervisningen är i klassrummen. Men samtidigt är läroboken många gånger, vid sidan om läraren, den främsta källan till kunskap.

»Tiden har sprungit ifrån oss och vi ska snarast se över detta och ändra till mer relevanta skrivningar.«

Maud Ejenstam är affärsområdeschef på Gleerup förlag som ger ut det digitala läromedlet Titano biologi. Hon menar att förlaget, efter Ottars granskning, genast ska titta över skrivningarna i boken. 

– Tiden har sprungit ifrån oss och vi ska snarast se över detta och ändra till mer relevanta skrivningar. Vi har tidigare haft ett gott samarbete med RFSU och RFSL som bistått med kunskaper om hur värderingar förändras. Vi sätter igång den processen nu. 

På förlaget Liber är Anders Persson utvecklingsansvarig för matte och naturvetenskapliga ämnen. Han svarar via mail och har inte någon särskild förklaring till varför heteronormen skrivs fram så starkt i boken Spektrum Biologi:

– För att inkludera alla läsare har vi med stor försiktighet formulerat oss i text och valt bilder för att undvika att någon ska behöva känna sig kränkt, sårad eller utesluten. Vi tycker texten öppnar upp för olika typer av samliv, men säkert kan det göras bättre och mer inkluderande.

 

Ida Måwe är frilansjournalist

Illustration Aliz Kivelä @aliz.bk 

Foto Sofia Runarsdotter

 

Teckna en årsprenumeration och få en fin premie!

Trevlig läsning!

 

Ur nummer: 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.