Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Intervju Abort

Hopp om ett annat Bolivia

Osäkra aborter och dålig tillgång till preventivmedel är verklighet för många bolivianska kvinnor. Ottar har träffat människorättsaktivisten Teresa Lanza som slåss för ett annat Bolivia och som hoppas att den svenska regeringen ska sätta press på landet.

– Kvinnor saknar bra förutsättningar i form ekonomiska resurser, tillgång till kliniker, rådgivning och preventivmedel. Sexualitet är inte något glädjefyllt eller något som kvinnor ges möjlighet att njuta av. Detta är skillnaden mellan länder som Sverige och Bolivia, säger Teresa Lanza, generalsekreterare för organisationen Catholics for Choice (CDD) i Bolivia.

Teresa Lanza har kommit från La Paz till Stockholm för att gå med i RFSU:s barnvagnsmarsch på internationella kvinnodagen. Hon är märkbart imponerad och upprymd av det stora engagemanget, och drömmer om att kvinnorna hemma i Bolivia skulle kunna få samma möjligheter som kvinnor i Sverige har när det kommer till att själva bestämma över sina kroppar. Den svenska regeringen har möjlighet att göra skillnad framhåller hon.

– Vi kommer inte att nå det femte milleniemålet om att minska mödradödligheten. Men jag tycker att den svenska regeringen kan trycka på vår och andra regeringar att jobba för saken och kanske nå en bit. Inför 2015, när milleniemålen ska ersättas av nya utvecklingsmål, kan den svenska regeringen sätta press på andra regeringar att inkludera sexuella och reproduktiva rättigheter.

Vi kommer inte att nå det femte milleniemålet om att minska mödradödligheten«

I februari uppmärksammade tidningen Omvärlden ett ofärdigt budgetförslag hos Sida. Utkastet handlade om att fasa ut det svenska biståndet till latinamerikanska länder, däribland Bolivia, med motiveringen att dessa länder i dag är att klassificera som medelinkomstländer enligt OECD. Teresa Lanza menar att SRHR-frågorna, som hon och CDD slåss för, skulle bli lidande om så sker.

– Om vi talar makroekonomi så ja – landet är stabilt. Men i fickorna på vanligt folk och för kvinnor har ingenting förändrats. Vi befinner oss i en process och behöver stöd från utvecklade länder, som Sverige. Kvinnor skulle bli lidande och det vore ett misstag.

Bolivia befinner sig just nu i en politiskt mycket händelserik period. Många lagar är under omgörning efter att landet nyligen fått en ny konstitution samtidigt som nästa presidentval närmar sig. Teresa Lanza beskriver den nya konstitutionen som en framgång eftersom sexuella och reproduktiva rättigheter finns med. Nu är siktet inställt på nästa steg – att få med sig lagstiftarna på en avkriminalisering av abort till och med den tolfte graviditetsveckan.

– Jag tror att det kommer att bli en stor debatt om detta framåt september eller oktober.

Men hur det kommer att gå är mycket svårt att förutsäga. Debattklimatet när det gäller abortfrågan beskriver Teresa Lanza som mycket polariserat med konservativa abortmotståndare på såväl höger- som vänsterkanten. Samtidigt har den katolska kyrkan fortfarande inflytande, även om Bolivia på pappret är en sekulär stat.

I fickorna på vanligt folk och för kvinnor har ingenting förändrats. Vi befinner oss i en process och behöver stöd från utvecklade länder, som Sverige.«

Teresa Lanza på Barnvagnsmarschen. Foto: Ulrika Hammar/RFSU
Teresa Lanza besökte Stockholm och talade under Barnvagnsmarschen. Foto: Ulrika Hammar/RFSU

Enligt CDD är 10 procent av mödradödligheten i Bolivia direkt kopplad till illegala aborter. Och möjligheten att på ett säkert sätt kunna avsluta en oönskad graviditet är i hög grad en klassfråga. Kvinnor med pengar och utbildning har möjlighet att betala för en säkert utförd abort på privat klinik, medan fattiga kvinnor löper stor risk att fara illa – oavsett hur de gör.

– Vi ser väldigt unga kvinnor, 13-14 år gamla, som blir gravida och som föder barnet för att sedan göra sig av med det. Eller så är ett stort problem att de blir tvungna att hoppa av skolan och ändra sin livsplan för att de måsta ta hand om barnet. Så för flickorna går det dåligt, medan pojkarna kan gå vidare som om inget hänt.

Även om den katolska kyrkan i allmänhet och Vatikanen i synnerhet har positionerat sig som mycket starka abortmotståndare och som förespråkare av en mycket restriktiv linje när det gäller preventivmedel ser Teresa Lanza ingen motsättning i att utifrån en katolsk utgångspunkt kämpa för rätten till abort. Tvärtom efterlyser Teresa Lanza och CDD en katolicism som är mer liberal och som värnar det fria valet.

– Vi tror att du kan vara en god katolik om du försvarar det fria valet och att kvinnor har möjlighet att själva bestämma över sin sexualitet och reproduktion. Så vi är katoliker och vi vill att vår kyrka ska ändra sin syn på sexualitet, och då särskilt när det gäller att respektera kvinnan. Vi vill inte fly, utan verka för förändring på insidan.

När kardinalerna nu stänger in sig i Sixtinska kapellet för att välja en ny påve är det uteslutande män som har inflytande – något som Teresa Lanza också vill verka för att förändra. Hon är kritisk till hur katolska kvinnor å ena sidan aktivt verkar för kyrkan och tron i vardagen och i familjelivet, samtidigt som de helt exkluderas när stora beslut ska fattas.

Är det möjligt att förändra den katolska kyrkan tror du?

– Jag tror inte att det är omöjligt. Vi har nått vissa små framsteg.

Påvens förändrade position i kondomfrågan lyfter Teresa Lanza som ett exempel. I en intervjubok 2010 öppnade Benedictus XVI plötsligt för att kondomanvändning kunde vara accepterat ”under vissa omständigheter”, som ett sätt att minska spridningen av hiv.

– Ett annat litet framsteg var när en tysk biskop, nu i samband med påvens avgång, gjorde ett uttalande om att katolska kliniker skulle kunna använda akut-p-piller (för att förhindra graviditet efter våldtäkt, reds anm).

Text: Therese Rosenvinge

Fler artiklar

Artiklar Abort

Myten om Frida Kahlos missfall

Konstnären Frida Kahlo gjorde tre aborter. Synen på aborterna som missfall förminskar Kahlos feministiska gärning, menar forskare.

Essä Abort

Frihet i en liten påse?

På 1970-talet fantiserade feminister om konstgjorda livmödrar. I dag är vi närmare det än någonsin.