arc-postcard-large.jpg

Vykort från Abortion Rights Campaign. På baksidan finns en förtryckt uppmaning till politikerna i det irländska parlamentet om att ändra abortlagen före sommaren. 85 procent av oss väntar, står det bland annat. Foto: Abortion Rights Campaign
Vykort från Abortion Rights Campaign. På baksidan finns en förtryckt uppmaning till politikerna i det irländska parlamentet om att ändra abortlagen före sommaren. 85 procent av oss väntar, står det bland annat. Foto: Abortion Rights Campaign

Irländsk strid om ny abortlag

Nu viner slagorden över den irländska ön. Abortkämpar på båda sidor mobiliserar när en av Europas hårdaste abortlagar ska ändras, och regeringen väntas komma med ett lagförslag under april.

Dublin den fjärde mars 2013. Klockan sex samlas demonstranterna utanför den irländska centralbanken. ”Lagstifta nu” och ”Skydda kvinnors hälsa” står det på plakat och banderoller. Snart går de längs Dublins gator och ropar: ”Inte kyrkan, inte staten. Kvinnor måste få bestämma själva!”

– Det har blivit mycket lättare att vara öppet pro-choice. Fler och fler vågar visa sitt stöd. Det är en fantastisk känsla att vara omgiven av en massa människor som kämpar för aborträtten, säger Janet O´Sullivan som är engagerad i den irländska pro-choicerörelsen.

I somras bildades en allians av pro-choicegrupper på Irland och i januari lanserade de ”Abortion Rights Campaign”. Sedan dess har aktiviteterna duggat tätt. Förutom demonstrationer har det varit konserter, föredrag och konstutställningar på aborttema.

>>Det har blivit mycket lättare att vara öppet pro-choice. Fler och fler vågar visa sitt stöd. <<

Även bland abortmotståndarna råder det full aktivitet. 19 januari var det pro-liferörelsen som vandrade längs Dublins gator. På deras plakat syntes bilder på en kvinna och en bebis med texten ”Älska dem båda”.

Allt handlar om en lag som låter ganska blygsam, men som är revolutionerande med irländska mått mätt. 1992 kom Högsta domstolen med en dom i det så kallade X-fallet. X var en fjortonårig flicka som hade blivit våldtagen. Hon hotade med självmord om hon inte skulle få göra abort. Högsta domstolen tvingades för första gången tolka den irländska grundlagen som sedan 1983 slår fast ”den oföddas” rätt till liv. Skulle hot mot kvinnans liv betraktas som ett undantag från abortförbudet i grundlagen? Högsta domstolen sa ja.

Som en följd av domen krävdes ett förtydligande i lagen. Men inget hände. 2010 fälldes Irland i Europadomstolen för att inte ha lagstiftat utifrån X-domen. Regeringen tillsatte då en expertgrupp, och medan de analyserade domen blev det känt att en kvinna avlidit av graviditetskomplikationer efter att ha nekats abort. Savita Halappanavars dödsfall i oktober förra året väckte en folklig ilska som kan ha skyndat på processen. I december 2012 meddelade regeringen att de skulle komma med ett lagförslag under våren, för omröstning till sommaren.

Pro-liferörelsen arbetar för att stoppa lagen och menar att det räcker med tydligare riktlinjer för vårdpersonal. Samtidigt som de stödjer abort vid ”biologiska” hot mot kvinnans liv argumenterar de med hetta mot att självmord ska inkluderas.

Niall Behan, chef för IFPA. Foto: IFPA
Niall Behan, chef för IFPA. Foto: IFPA

Niall Behan, chef för den irländska familjeplaneringsorganisationen IFPA, tror att abortmotståndarna talar för döva öron:

– Det har varit mycket debatt kring just den frågan, men det är omöjlig att lagstifta om X utan att ha med självmord.

Risken för att kvinnor skulle ljuga om självmordstankar för att få abort, som en del abortmotståndare har hävdat, avfärdar han och säger att få skulle vilja gå igenom den process av tester som troligtvis kommer att krävas. Att åka utomlands för att göra abort, som irländskor gör idag, är enklare; 2011 reste drygt 4000 irländska kvinnor till Storbritannien för abort.

>>Vårt mål är fria och säkra aborter på Irland. Men om vi ska kunna gå vidare krävs en folkomröstning om att ändra i grundlagen.<<

Flera färska opinionsundersökningar visar att irländarna stödjer abort vid hot mot kvinnans liv. En majoritet står även bakom fler undantag från förbudet – vid våldtäkt, incest och allvarliga fosterskador. Det blir nästa steg, konstaterar Janet O´Sullivan:

– Vårt mål är fria och säkra aborter på Irland. Men om vi ska kunna gå vidare krävs en folkomröstning om att ändra i grundlagen.

Niall Behan håller med om att det antagligen krävs en folkomröstning, och ser hoppfullt på framtiden:

– Jag tror inte att politikerna kommer vara lika rädda för abortfrågan nu. Det är så tydligt att den allmänna attityden har förändrats, säger han. 

James Burke och Amanda Mellet. Foto: Privat
James Burke och Amanda Mellet. Foto: Privat

På bilderna från demonstrationen i Dublin den fjärde mars syns banderoller med texten ”Termination for medical reasons”, eller ”abort vid allvarliga fosterskador”. Amanda Mellet och James Burke är med i en grupp som jobbar för att få med det undantaget i den nya lagen. De tvingades själva åka till Liverpool för att göra abort när det visade sig att deras foster bar på en livshotande kromosomrubbning. Graviditeten var efterlängtad och att tvingas resa utomlands för att göra abort beskriver de som ett trauma.

Paret skriver i ett mejl till Ottar att de tror att det är möjligt att få in fosterskador i den nya lagen, utan att folkomrösta. Samtidigt är de medvetna om att de sannolikt har en längre kamp framför sig. Men att abortfrågan nu diskuteras mer öppet har betytt mycket för Amanda Mellet och James Burke.

”Vi har fått så mycket stöd och medkänsla. Det har hjälpt oss att hantera sorgen.”

Text: Anna Dahlqvist

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!