Skärmavbild 2017-12-22 kl. 11.04.36.png

I förra veckan togs ett viktigt fall om juridisk könstillhörighet upp i Förvaltningsrätten. Foto: Patrik Svedberg
I förra veckan togs ett viktigt fall om juridisk könstillhörighet upp i Förvaltningsrätten. Foto: Patrik Svedberg

Könstillhörighet för ickebinära togs upp i Förvaltningsrätten

I slutet av december togs ett viktigt fall om juridisk könstillhörighet upp i Förvaltningsrätten. Det gäller ett av de första fallen där en ickebinär person överklagat avslag på ansökan om att få byta juridisk könstillhörighet. Ottar var med vid förhandlingen.

FAKTA
Icke-binär kan den person kalla sig som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna–man-uppdelningen av kön. Ibland används icke-binär som ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen. Icke-binär betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. En del är både tjej och kille. Andra befinner sig mellan de kategorierna. Många icke-binära är inget kön. Källa: Transformering.se

Könstillhörighetslagen (1972:119):

1 § En person ska efter egen ansökan få fastställt att han eller hon har en annan könstillhörighet än den som framgår av folkbokföringen, om han eller hon 

1. sedan en lång tid upplever att han eller hon tillhör det andra könet, 

2. sedan en tid uppträder i enlighet med denna könsidentitet, 

3. måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden, och 

4. har fyllt arton år

Jesper Hallberg*, som är icke-binär, sitter rak i ryggen inför förvaltningsrätten i Stockholm. Jesper säger till ordföranden och nämndemännen att när det nu bara finns två kön så är det mest bekvämt att bli läst som man.

– Jag tillhör inte något av de juridiska könskategorierna, men behöver förhålla mig till dem för att få livet att fungera, säger den.

Jesper Hallberg, som har pronomet den, bestämde sig 2015 för att ändra juridisk könstillhörighet. Därefter har könsutredning och maskuliniserande behandling, med hormonbehandling och borttagning av brösten, följt. Jesper Hallberg påbörjade sin könsutredning eftersom indikationer på att lagens regler gällande att byta juridisk könstillhörighet nu var samma för både transpersoner och icke-binära. Men det var tyvärr fel.

– Jag hade hört att vården för ickebinära och binära transpersoner nu var likställd. Tidigare hade icke-binära inte tillgång till samma vård. Jag trodde då att ickebinärs också skulle kunna byta juridiskt kön på samma grund. Sedan förstod jag att det skulle bli en jätteprocess, säger Jesper Hallberg till Ottar.

 

LÄS OCKSÅ: Förvaltningsrätten avslog rätt till byte av juridiskt kön för ickebinär person

 

Med stöd från sitt könsutredningsteam ansökte Jesper ändå hos Socialstyrelsens rättsliga råd om att få manlig fastställelse, men fick alltså avslag. Ett beslut som nu är överklagat.

– När jag fick beskedet från Rättsliga rådet var jag rätt förstörd ett tag. Jag hade ju hoppats att det skulle gå igenom. En blir så maktlös. De flesta tror att transpersoner får välja själva. Det är inte många som förstår att det här är en juridisk process som måste dras i Förvaltningsrätten, säger Jesper Hallberg till Ottar.

»När jag fick beskedet från Rättsliga rådet var jag rätt förstörd ett tag. Jag hade ju hoppats att det skulle gå igenom.«

Sverige var det första landet i världen som 1972 genom lagstiftning införde rätten att ansöka om att byta juridiskt kön. Könstillhörighetslagen reglerar villkoren för att byta mellan de juridiska könen kvinna och man. För en del är dock lagstiftningen inte en tillfredsställande lösning. Det finns de som växer upp och inte identifierar sig med könskategorierna man eller kvinna utan har en identitet som är könlös, könsneutral eller som ibland kallas icke-binär. För den gruppen är lagstiftningen kring juridiskt kön begränsande eftersom den bara erbjuder alternativen kvinna och man.

När Rättsliga rådet avslog Jesper Hallbergs ansökan gjordes detta bland annat med hänvisning till att utredningstiden varit för kort och att sökanden främst uppfattar sig som könsneutral. Man diskuterar även Hallbergs diagnos. Inget av detta ska enligt lagen spela någon roll.

– Lagstiftningen kräver inte att individen i fråga genomgått någon särskild utredning, har någon särskild typ av intyg eller genomgått någon specifik medicinsk behandling. Det krävs heller inte någon särskild diagnos för att ansökan ska beviljas. Tvärtom har lagstiftaren aktivt valt att inte ställa krav på någon särskild diagnos i dessa ärenden, säger Kerstin Burman som är Hallbergs juridiska ombud.

»Lagstiftningen löser inte hela situationen för icke-binära, men de måste få välja juridiskt kön – både för att förenkla vardagen och för att slippa hot, hat och våld.«

Enligt Kerstin Burman har lagstiftaren valt att uppdatera lagstiftningens språkliga formulering med hänvisning till att individens egen uppfattning ska ges företräde framför samhällets. Därför bör det finnas tungt vägande skäl för samhället att neka en individsjälvbestämmande över sin identitet.

 

Kerstin Burman.
Kerstin Burman.

– Transpersoner är en av de mest våldsutsatta grupperna i samhället. Lagstiftningen löser inte hela situationen för icke-binära, men de måste få välja juridiskt kön – både för att förenkla vardagen och för att slippa hot, hat och våld. Utredningsteamet har bedömt Jesper Hallberg som stabil i sin identitet och i sin önskan om vilken könstillhörighet den vill leva, säger Kerstin Burman.

Syftet med att överklaga Rättsliga rådets beslut är enligt Burman att Förvaltningsrätten ska göra en ändamålsenlig prövning av lagen.

– Det innebär att individens bestämmanderätt över en sådan personlig fråga som identitet respekteras och att Jespers könstillhörighet kan fastställas till man, fortsätter hon.


I förhandlingen i Förvaltningsrätten hördes också överläkaren och specialisten i psykiatri och sexualmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset, Cecilia Dhejne.

– Eftersom lagen kräver att man känner sig som man eller kvinna så kan icke-binära personer vara rädda för att berätta som det är för vården. Det de säger till utredningsteamet tas upp i journalanteckningarna och kan alltså komma ut i domstolen. Om människor känner att de inte kan vara öppna i vården innebär det att vården kan bli medicinsk osäker och i värsta fall försätta personer i livsfara, menar Cecilia Dhejne.

Förvaltningsrättens dom väntas komma i januari.

 

Anna Knöfel Magnusson är frilansjournalist

 

* Jesper Hallberg heter egentligen något annat.

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!

Ottar i Qiozk