Ottar och Elkan.jpg

Elise Ottesen-Jensen, okänd, Rudolf Elkan och Conrad van Emde Boas på internationell konferens (oklart årtal). Fotograf okänd.
Elise Ottesen-Jensen, okänd, Rudolf Elkan och Conrad van Emde Boas på internationell konferens (oklart årtal). Fotograf okänd.

Kamp för preventivmedel – och flyktingar

Elise »Ottar« Ottesen-Jensen grundade RFSU. Hon kämpade för tillgång till preventivmedel, abort och sexualundervisning. Men kampen sträckte sig längre än så. Under 1930- och 1940-tal var hon djupt engagerad i människor på flykt från Nazityskland.

»Liebe, liebe Lisa! Ich bin raus!!!!!!« Kära, kära Lisa! Jag är ute!!!!!! Så inleds brevet till Elise Ottesen-Jensen, även kallad Lisa av sina vänner. Brevskrivaren är den tysk-judiske läkaren Rudolf Elkan. Det är den andra augusti 1933 och han skriver brevet ombord på fartyget SS Manhattan som lämnat Hamburg med kurs mot Southampton i England.

»Rudolf Elkan är ute och hans lättnad är stor, men han påminner Elise Ottesen-Jensen om att vara försiktig med vad hon skriver till personer som är kvar.«

En kort tid innan hade nazister trängt in i Rudolf Elkans lägenhet, arresterat honom, förstört hans bibliotek, stulit hans skrivmaskin, och slagit honom sönder och samman på gatan där man sedan fotograferat honom insvept i röda flaggor. Efter misshandeln och vistelse på sjukhus tilläts han lämna Tyskland, men han oroade sig för att hans släkt skulle skickas till koncentrationsläger, »så som man redan gjort med andra«. 

»Jag är ute – kan du förstå vad det innebär«, skriver Rudolf Elkan? »Och kan du föreställa dig hur märkvärdigt det känns att kunna skriva ett brev utan att behöva väga varje ord på guldvåg?« Rudolf Elkan är ute och hans lättnad är stor, men han påminner Elise Ottesen-Jensen om att vara försiktig med vad hon skriver till personer som är kvar i det nazistiska Tyskland.

 

Rudolf Elkan (1895-1983) var läkare och aktiv i förbundet för födelsekontroll (Reichsverband für Geburtenregelung and Sexualhygiene, RV) som var en del av den tyska sexreformrörelsen som växt fram under 1920-talet. Kampen för preventivmedel, sexualupplysning och för en avkriminalisering av abort och homosexualitet var till stor del ett vänsterprojekt. Rudolf Elkan själv var socialdemokrat, många andra kommunister.

»De båda talade medan nazistiska ungdomar demonstrerade utanför lokalen.«

Genom internationella möten och Världsligan för sexuell reform (grundad 1928) knöts kontakter. Rudolf Elkan och Elise Ottesen-Jensen blev vänner, och i sina memoarer berättar Elise Ottesen-Jensen om ett offentligt möte i Hamburg i mars 1933 där de båda talade medan nazistiska ungdomar demonstrerade utanför lokalen.

När Rudolf Elkan skriver brev på SS Manhattan tänker han sig till Stockholm och Elise Ottesen-Jensen. Nu blev det inte så. Han fick stanna i England och kanske blev det bra ändå. När Rudolf Elkan skriver ett nytt brev tolv dagar senare är inte bara tonläget ett annat utan också språket. »Lisa dear, here is an Englishman writing to you.« Han bodde resten av sitt liv i England, och skippade det tyskklingande Rudolf till förmån för Edward i protest mot det land han aldrig mer ville återvända till. Han fick stor betydelse för utvecklingen av graviditetstest genom att använda grodor, men det är en annan historia, om än fascinerande.

Lida Tabatznik i RFSU:s laboratorium på 1940-talet. Bild Anna Riwkin/Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
Läkaren Lida Tabatznik i RFSU:s laboratorium på 1940-talet. Bild Anna Riwkin/Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

»Den ryskfödde läkaren Lida Tabaznik som flytt Berlin fick arbete på RFSU:s laboratorium.«

Året då Rudolf Elkan flydde Tyskland, 1933, var samma år som Elise Ottesen-Jensen och en grupp socialistiska läkare bildade RFSU. Elise Ottesen-Jensen blev ordförande och drev på i frågor om preventivmedel, abort och sexualupplysning. Men under 1930-talet och framför allt under krigsåren var hon även djupt engagerad i hjälparbete för flyktingar.

Den ryskfödde läkaren Lida Tabaznik (bilden) som flytt Berlin fick arbete på RFSU:s laboratorium. Den tyske läkaren och psykologen Lotte Bernstein arbetade som kurator och hjälpte till med RFSU:s kursverksamhet. Max Hodann, stadsläkare i Berlin och känd sexualupplysare, hade flytt Tyskland 1933 och till slut hamnat i Oslo. »Jag lyckades få honom över till Sverige i sista minuten före 9 april« (år 1940, då nazisterna gick in i Norge), skriver Ottesen-Jensen. Hodann arbetade på RFSU fram till sin död 1946.

Elise Ottesen-Jensen var även ordförande för den svenska delen av IRRC, International Rescue and Relief Committé, en organisation som hjälpte flyktingar.

»Varför var just jag så hatad av Hamburgs nazister? Han ser fyra möjliga svar.«

Femtio år senare, år 1983, sitter Rudolf Elkan i sitt hem i England, skriver sina memoarer Sketches from my life, och ställer frågan: Varför var just jag så hatad av Hamburgs nazister? Han ser fyra möjliga svar: Jag var jude, jag hade vänner bland socialdemokratiska riksdagsledamöter, jag kände den kommunistiska läkaren Max Hodann, och jag stod i kontakt med Elise Ottesen-Jensen som bildat RFSU.

 

– – – – – – – – – – – – 

Lena Lennerhed är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Mellan 2005 och 2011 var hon förbundsordförande för RFSU.

 

Källor: Rudolf Elkans brev finns i Elise Ottesen- Jensens arkiv vol 3: 1, Arbetarrörelsens arkiv. Om Elkan, se Atina Grossmann, »Reforming sex. The german movement for birth control & abortion reform, 1920-1950« (1995), och om Elkans forskning om graviditetstester, se Jesse Olszynko-Gryns avhandling »Pregnancy testing in Britain, c. 1900-67: laboratories, animals and demand from doctors, patients and consumers« (2014). Tack till Jesse för uppgifter om Elkans memoarer som inte är publicerade. Ottesen-Jensens memoarer kom ut 1965 och 1966 och finns samlade i volymen »Livet skrev« (1986). Om RFSUs tidiga historia, se Lena Lennerhed, »Sex i folkhemmet« (2002).

 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!