Kvinnligakönetottar.jpg

Kritik mot Ottars tweet
Ett exempel på den kritik Ottar fått på Twitter hösten 2014.

Kan vi prata om kvinnor?

Cis-kvinna, fittbärare, person med livmoder, icke-man? Kritiken mot att använda begreppet »kvinna« och »det kvinnliga könsorganet« och krav på att språket ska vara transinkluderande har ökat. Så, hur ska vi prata?

När Ottar i september twittrade från ett samtal med Liv Strömqvist om hennes nya bok och nämnde »kvinnans könsorgan« möttes detta av kritik från transaktivister. De menade att fittan inte bör benämnas som »kvinnans könsorgan« eftersom alla personer som har fitta inte också är eller definierar sig som kvinnor. Kritiken pekar på att de som är kvinnor men saknar en vagina utesluts, att det är ett transexkluderande sätt att uttrycka sig på. 

En liknande diskussion ägde rum när RFSU i november lan­ serade sin kampanj för att hitta ett nytt ord för »kvinnors onani«. Kritiker menade att RFSU tvångsinkluderade transmän i en kvinnlighet när RFSU indi­rekt drog likhetstecken mellan »kvinnors onani« och att ha en fitta.

Karin Milles

Språket formar sättet vi ser vår omvärld på, så vad kan vi säga istället?

– Hur vi använder språket påverkar hur vi tänker och påverkar hur vi kodar olika könskategorier, säger Karin Milles som är språkforskare på Södertörns högskola, och har forskat om hur språket konstruerar kön.

Karin Milles har inte tidigare tänkt på att det kan finnas något problematiskt med att tala om »det kvinnliga könsorganet«, men säger att det är viktigt att låta människor definiera och kategorisera sig själva. 

Maria Ramnehill är journalist och transfeminist, och en av de som ofta kritiserar dem som uttrycker sig problematiskt på Twitter. Hon menar att begrep­ pet »det kvinnliga könsorganet« inte fångar in de kvinnor som inte har en fitta. Dessutom är utgångs­ punkten en idealkvinna med en viss sorts kropp.

– Alla kvinnor har inte fitta och alla med fitta är inte kvinnor. Så enkelt är det, säger hon. 

Maria Ramnehill

Ramnehill tycker i stäl­let att en ska benämna det en pratar om, utan att för den skull kategorisera in människan i ett kön. Ett exempel kan vara P3:s Musikhjälpen 2013 som hade temat »Alla tjejer har rätt att överleva sin graviditet«. En slogan som i stället skulle kunna lyda »Alla har rätt att överleva sin graviditet« för att inkludera fler.

– När en till exempel pratar om abort berör inte den frågan alla som fötts med fitta. Alla som fötts med en fitta kan inte föda barn eller bli gravida, då är det »personer med livmoder« en pratar om. En kan dessutom förvärva en fitta, säger Maria Ramnehill, som påtalar att varje person själv har rätt att be­ stämma huruvida hen är en kvinna eller inte, oavsett hur kroppen ser ut. 

»Alla kvinnor har inte fitta och alla med fitta är inte kvinnor. Så enkelt är det«

Maria Ramnehill tycker inte det är problematiskt att prata om kvinnor som en förtryckt kategori, till exempel att kvinnor drabbas av en patriarkal struk­ tur, utan när »kvinna« kopplas ihop med kroppsliga egenskaper som inte alla kvinnor delar, som till exempel en vagina. Ramnehill föreslår att vi kan prata om »icke­män« i stället, en formulering som innefat­ tar alla de människor som inte åtnjuter fördelarna av ett patriarkalt samhälle. I stället för att säga att »vi bör ha fler kvinnor i bolagsstyrelser« skulle vi alltså kunna säga »vi bör ha fler icke­män i bolagsstyrel­serna«, enligt Ramnehill. 

Kristina Ljungros

Kristina Ljungros är förbundsordförande för RFSU och medveten om att RFSU ofta använder sig av ett språk som kan vara transexkluderande. Hon menar att ordval ofta är en fråga om vilken målgrupp en vill nå, och att det ofta är ett svårt vågspel att uttrycka sig i medierna eftersom journalister ofta lägger stor vikt vid enskilda ordval. 

– I abortfrågan har vi fått kritik, och där kanske man inte behöver nämna kön utan i stället prata om att »alla har rätt till abort«. Men ska man nå ut till en bredare målgrupp och pratar om »personer med livmoder« finns det en risk att män­ niskor hakar upp sig på språkbruket och missar själva budskapet. Samtidigt måste man alltid vara medveten om att man då exkluderar en viss grupp.

Viljan att inkludera står mot viljan att göra sig förstådd. Men samtidigt är Ljungros tydlig med att ingenting kommer att förändras om vi inte ändrar hur vi pratar.

– RFSU tog för femton år sedan fram ordet snippa som en benämning på flickors kön, och kolla vad det begreppet, eller ordet hen har betytt. Språket måste alltid utvecklas, men jag kan inte lova att jag kommer att säga fittbärare. 

Hugo Ewald

Ur nummer: 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!