Metoo på Island: »Vi har blivit synliga«

Det har gått ett år sedan metoo började spridas som en löpeld över världen. Precis som i Sverige hade kampanjen kraftigt genomslag på Island. Ett stort antal upprop publicerades, och vittnesmålen om sexuella trakasserier blev förstasidesnyheter.

Störst uppmärksamhet på Island fick berättelserna från migrantkvinnor.

I ett av vittnesmålen från uppropet på Island berättade en kvinna hur hon på städjobbet blev attackerad bakifrån av en man som stoppade en trasa i hennes mun och sedan våldtog henne. Efteråt lämnade han henne ett kuvert med pengar och sa att han alltid velat haft sex med en utländsk kvinna.

– Historierna som vi fick in var mycket brutalare än i andra upprop. Kvinnor hörde av sig från hela Island och berättade om våld, trafficking, sexism och rasism, säger Tatjana Latinović.

»Jag vet att denna grupp är mer utsatt för sexuella trakasserier och könsbaserat våld, trots detta blev jag chockad över gensvaret.«

Berätta om bakgrunden, hur började det?

– Vi upptäckte att kvinnor med migrantbakgrund saknades i de andra metoo-uppropen och funderade på varför. Vi startade en facebook-grupp som växte till cirka 600 medlemmar. Jag har kämpat för kvinnors rättigheter länge, och startat en organisation för migrantkvinnor på Island. Jag vet att denna grupp är mer utsatt för sexuella trakasserier och könsbaserat våld, trots detta blev jag chockad över gensvaret.

LÄS OCKSÅ: Vems revolution är metoo?

Vad fick uppropet för reaktioner?

– Det skakade om det isländska samhället. Vi fick vara med i den största tv-showen, i radion och tidningarna. Jag tror att folk blev chockade och generade över att sådant här pågår på arbetsplatser på Island. Många tror inte att rasism finns här, det stämmer inte med deras bild av det isländska samhället. Island är väldigt stolt över sitt arbete med jämställdhet, men flera kvinnor i denna grupp säger att de inte märker det i sina liv. Ändå utgör vi migranter elva procent av den isländska befolkningen säger Tatjana Latinović.

»Historierna som vi fick in var mycket brutalare än i andra upprop. Kvinnor berättade om våld, trafficking, sexism och rasism.«

Ert manifest publicerades i januari 2018. Vad har hänt sedan dess?

– Vår facebook-grupp är fortfarande aktiv och har blivit ett bra forum för frågorna. Efter publiceringen ordnade vi ett informationsmöte dit alla i gruppen var välkomna och bjöd in polischefen och andra aktörer som kunde ge hjälp och vägledning. Organisationen för migrantkvinnor har fått pengar från Välfärdsministeriet för olika insatser som handlar om att stärka gruppen och bryta den isolering som många migrantkvinnor upplever. Som följd av detta har det anordnats möten över hela Island och vi håller på att skapa ett nätverk, berättar Tatjana Latinović.

Vad tycker du att ni uppnått hittills med uppropet?

– En positiv effekt är att vi har blivit synliga. Det är viktigt att vidden och mångfalden av gruppen synliggörs: att vi är en bred samling människor från olika länder, med olika erfarenheter, förutsättningar och utbildningsbakgrund. Jag hoppas också att vittnesmålen fått människor att förstå att det inte är migrantkvinnorna som är problemet, utan samhället och maktstrukturerna.

Text och bild Ida Måwe

LÄS OCKSÅ: Ministern som fick ta över metoo

Läs mer

TIPS: I Sverige samlade uppropet #underytan hundratals kvinnor med erfarenhet av hedersförtryck. Det kan du läsa mer om här eller här.