Ottars chefredaktörer Carolina Hemlin och Ida Måwe om Metoo-revolutionen och grupperna som inte hörts.
Känslan av en global feministisk revolution må ha klingat av något så här två år efter att metoo briserade som en bomb över världen hösten 2017. Men uppgörelserna med patriarkatet fortsätter i det lågmälda, till exempel startade svenska kvinnliga jägare ett upprop härom veckan där de vittnar om sexism, trakasserier och tystnadskultur inom jägarkåren.
Effekterna rörelsen skapat går inte heller att blunda för. I dag kan knappast någon påstå att de inte vet vad sexuella trakasserier är eller hur de tar sig uttryck. Metoo fick även rättsliga följder – en som är mindre känd är att anmälningarna om våld i nära relationer gick upp med 30 procent året efter. Kanske fick den kollektiva kraften från metoo-vrålen våldsutsatta människor att våga bryta upp från sina långvariga destruktiva relationer?
»Kanske fick den kollektiva kraften från metoovrålen våldsutsatta människor att våga bryta upp från sina långvariga destruktiva relationer?«
Eller beror det på samma orsaker som gör att antalet anmälda våldtäkter ligger så högt i Sverige jämfört med andra delar av världen – att allt fler känner till sina rättigheter och vågar anmäla?
Under metoo-paraplyet har det pratats mycket om sexism och trakasserier på arbetsplatsen. Men mäns sexuella våld är i många fall en fråga om liv eller död, som det grova och alldeles för vanliga våldet i nära relationer. I grunden handlar det om samma mekanismer – att bli sönderslagen och våldtagen av sin partner är metoo-sexismen fast draget till en extrem. Allt handlar om maktutövande och maktstrukturer.
Tarana Burke som skapade metoo-hashtaggen 2006, gjorde det efter att hon lyssnat till vittnesmål om grova övergrepp från 13-åriga svarta tjejer. Nu går Burke ut och förnyar sin hashtag för att mobilisera och motivera väljare i USA. Under #MeTooVoter vill hon föra upp sexuellt våld och trakasserier på den politiska agendan inför presidentvalet 2020, ett ämne som varit helt frånvarande i debatten.
Det har det gått två år sedan metoo-hösten och fortfarande behövs genomgripande insatser för att sexuellt våld och trakasserier ska utrotas. Nu måste kampen fortsätta – inte minst med fokus på särskilt utsatta grupper och röster som ännu inte hörts.
Carolina Hemlin och Ida Måwe,
Ottars chefredaktörer
Mer om metoo i Ottar:
Vems revolution är metoo? (2017)
Hallå där Annah Björk, som skrivit boken Ni måste flytta på er (2019)
Vad är Viktigast av allt (2018)
Metoo på Island: »Vi har bivit synliga« (2018)
Ministern som fick ta över Metoo (2018)
En känsla av feministisk vår (2017)
