lenahallengren-3 NY.jpg

Lena Hallengren. Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet.
Lena Hallengren. Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet.

Ministern som fick ta över #metoo

Hon fick ta över som jämställdhetsminister när de många vittnesmålen ur Me too-rörelsen övergått i politiska förslag. Men vad vill hon se för förändringar? Och hur ser hennes sexualpolitiska mandat ut? Ottar har träffat Lena Hallengren.

+ Titel: Barn-, äldre- och jämställdhetsminister (S), som efterträdde Åsa Regnér den 8 mars 2018.

+ Född: 1973

+ Bor: Kalmar

+ Tidigare uppdrag: Var förskole- och ungdomsminister samt minister för vuxnas lärande 2002-2006.

+ Riksdagsledamot sedan 2006.

För en jämställdhetsminister är det sommaren 2018 inte konstigt att #metoo ligger nära till hands. Från hösten 2017 och framåt publicerades över 60 upprop undertecknade av bland annat skolelever, personliga assistenter, jurister och människor med erfarenhet av prostitution innehållandes vittnesmål om sexuella trakasserier och sexuellt våld. Även drygt 1300 politiker undertecknade ett, #imaktenskorridorer.

Som ett svar på #metoo presenterade regeringen och Vänsterpartiet i mars ett åtgärdspaket med flera utbildningssatsningar, till en total kostnad av 120 miljoner kronor.

Var saknas det kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer?

– Dels skulle jag säga att det är relevant med utbildningsinsatser för alla de professioner som möter allt från mäns våld mot kvinnor till sexuella trakasserier. De behöver ju kunskap för att veta vad de ser och hur tar de ska hand om det. Sen är det hela frågan man har som arbetsgivare och chef; att se och förstå och att våga agera.


Lena Hallengren lyfter sambandet mellan osäkra anställningsvillkor och utsatthet.

– Det leder till att man inte vågar protestera och att sexuella trakasserier bara kan fortsätta. Att vi har den otryggheten på arbetsmarknaden, som mest drabbar unga tjejer, är ett oerhört hot mot jämställdhet och mot att kunna motverka sexuella trakasserier av alla slag.

 

50 miljoner av regeringens satsning ska användas till kompetensutveckling för lärarkåren för bättre sex- och samlevnadsundervisning

– Sex- och samlevnadsundervisningen är en otroligt viktig grund att lägga. Det är sällan man möter unga människor som säger »Vi hade en jättebra sex- och samlevnadsundervisning, verkligen bra«. Tvärtom, det finns en jättefrustration och ett uppdämt behov.

#Metoo visade hur utbrett sexuella trakasserier och sexuellt våld är överlag i samhället, hur kommer det sig att ni prioriterar skolan?

– När det gäller visstidsanställningar så går vi fram parallellt. Vi vill komma bort från ständiga och evighetsstaplade visstidsanställningar så att man får en tryggare plats på arbetsmarknaden och vågar säga ifrån, säger Lena Hallengren och syftar på ett av Socialdemokraternas vallöften om att avskaffa allmän visstidsanställning.

– När det gäller pengar för att få till stånd en kulturförändring och öka kunskapen på bredden då har vi sett att inte minst lärarutbildningen är viktig. Att alla de som också ska möta ungdomar hjälper till att lägga en grund där man både känner till sina rättigheter och är vaksam och påverkar attityder. För det är ju inte bara tjejer som ska veta sina rättigheter, eller ha rätt till fasta anställningar, det är också killar och män som ska veta var gränser går och vad som är acceptabelt. Att bygga attityder och förhållningssätt, det måste man börja med tidigt.

»Jag utgår från att alla du frågar vet att man inte får våldta eller att man inte får sexuellt trakassera«

Övriga yrkesgrupper som berörs av satsningen är socialsekreterare och jurister och så ska både Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsmiljöverket genomföra utbildningsinsatser. I debatten om #metoo har många efterfrågat just utbildning och från fackföreningsrörelsen poängteras även vikten av det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Men det har också höjts en del kritiska röster om huruvida mer utbildning är svaret. Kritiken kan sammanfattas med frågan om orsaken till allt från sexistiska kommentarer till övergrepp är att pojkar och män i Sverige inte känner till var gränserna går?

Tror du att det är okunskap som är orsaken till att exempelvis män i politiken inte känt till att ovälkommen beröring, kyssar eller våldtäkter, som nämns i politikernas upprop, varken är okej eller lagligt?

– Jag utgår från att alla du frågar vet att man inte får våldta eller att man inte får sexuellt trakassera, men det är uppenbart med #metoo att det finns sammanhang där man hittar olika sätt att bortförklara, ursäkta, urskulda och blir klappad på axeln för något man definitivt inte ska få en klapp på axeln för.

»Hela poängen med #metoouppropen var att det var så samlat. Nu behöver många, för att inte säga alla politiker, förhålla sig till den samlade kunskapen«

Lena Hallengren menar att det ofta handlar om grupptryck, inte minst bland unga.

– Jag tror inte att man sätter sig överlagt och tänker, nu ska jag göra det här, utan att man dras med. Då gäller det att vi faktiskt får till en diskussion tillsammans med de vuxna i skolan. Det är vuxna som ska sätta gränser och tala om och vad som inte är acceptabelt.

Kunskapen om sexualbrott och sexuella trakasserier har funnits länge. Vad hoppas du att de här satsningarna ska leda till som man inte lyckats med tidigare?

– Hela poängen med #metoouppropen var att det var så samlat. Nu behöver många, för att inte säga alla politiker, förhålla sig till den samlade kunskapen. De satsningar som görs nu är en början. Och kunskap är viktigt, man måste alltid bygga på det. Men det handlar också om resurser till tjej- och kvinnojourer till exempel.

5 SNABBA

Är du feminist?

– Ja.

Vill du på sikt se ett tredje juridiskt kön i Sverige?

– Får man säga nja? Det är på gång en utredning, det blir intressant att följa.

Vill du på sikt se momsfria mensskydd?

– Vet inte.

Vill du att sex- och samlevnadsundervisning ska bli obligatorisk på lärarutbildningen?

– Det beror på inriktning på utbildningen skulle jag säga. Ska man undervisa i det ska det ingå.

Kommer du delta i Europride i Stockholm eller Göteborg i sommar?

– Ja, det hade jag tänkt göra.

 

Från och med 1 juli blir det obligatoriskt med kursmoment om mäns våld mot kvinnor på flera utbildningar: läkare, psykolog, tandläkare, sjuksköterska, fysioterapeut, jurist och socionom. Varför ingår inte lärarutbildningen?

– Dels så finns ju kunskapen hos dem som ska utbildas i sex- och samlevnad. Det är en del av svaret, och så har skolan har redan idag ett uppdrag att arbeta för allas lika värde, jämställdhet och jämlikhet. Sen har det funnits en försiktighet att överhuvudtaget röra i lärarutbildningen, det behöver ske utifrån relevans och vilka elever man ska jobba med.

»Jag tycker att samtyckeslagstiftningen är ett bra exempel där vi fortsätter att ta kliv också när det finns en expertis som inte är helt enig«

I internationella jämförelser om jämställdhet ligger Sverige fortfarande högt. Exempelvis toppar Sverige EU:s egen granskning. Men i The Global Gender Gap Report, som World Economic Forum gör varje år, sjunker Sverige och ligger på femte plats. Hur ser du på den utvecklingen? 

– Min uppfattning är att vi fortfarande ligger oerhört bra till och att man verkligen tittar på Sverige som en role model. Det är jätteviktigt att vi fortsätter ta kliv framåt för jämställdhet. Jag tycker att samtyckeslagstiftningen är ett bra exempel där vi fortsätter att ta kliv också när det finns en expertis som inte är helt enig, men att vi politiskt säger att det här är angeläget, vi tar den fajten.

 

Av de sexualpolitiska frågorna är det just jämställdhet och frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer som ligger på Lena Hallengrens bord. På samma departement, men under socialminister Annika Strandhälls ansvar, finns frågorna om sexuell och reproduktiv hälsa inklusive förlossningsvården och transvården. Övriga hbtq-frågor ansvarar exempelvis kultur- och demokratiministern för.

Vad får det för konsekvenser att olika ministrar ansvarar för hbtq-frågor och jämställdhet?

– I de bästa av världar betyder det att fler ta ansvar och jag vill ju tro att det går att få många att känna ett ansvar, säger Lena Hallengren.

I slutet av maj tog du emot ett upprop om att slopa momsen på mensskydd. Hur ser du på att mensrelaterade frågor uppmärksammas allt mer?

Organisationen Mensen överlämnar namninsamligen #mensautanmoms
Mensen överlämnar namninsamligen #mensautanmoms
– Momsen är rent krasst en ekonomisk fråga om hur vi använder våra gemensamma resurser, och då kan man ha många olika önskemål om det. Men när man breddar frågan till att också handla om smärtor, sjukfrånvaro och kvinnorelaterade sjukdomar som leder till att man inte kan vara 100 procent aktiv i arbetslivet och så vidare - det behöver det fokuseras på.

 

Menar du att det behövs mer kunskap om exempelvis menssmärtor?

– Ja det tror jag. För de det drabbar spelar det ju jättestor roll redan från början med frånvaro i skolan till exempel. Det finns en skala från att ha ont till när det går att få sjukvårdande behandling, endometrios till exempel. Jag tycker att det är angeläget att vi lyfter de här frågorna.

 

Johanna Palmström, frilansjournalist och aktuell som författare till Det gäller livet, en biografi om Gudrun Schyman 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.