Queers beväpnar sig
Efter attacken på gayklubben Pulse förra året tog två olika rörelser för att skydda hbtq-personer fart. De som beväpnar queers mot våld, och de som tycker vapen bidrar till att fler hbtq-personer kommer att dö. Ottar har träffat dem.
Dagen efter den brutala attacken mot nattklubben Pulse i Orlando, Florida den 12 juni förra sommaren tog Erin Palette likt många i hbtq-communityt sin tillflykt till sociala medier. 49 personer sköts ihjäl och 53 skadades i massakern. Det var – som Tomas Hemstad skrev för Ottar några dagar efter attentatet – »en riktad attack mot hbtq-samhället, men mer specifikt en riktad attack mot queera latinx – en minoritet i minoriteten«. Vare sig dådet skulle ses som ett hatbrott, en terrorattack eller både och, så var Erin Palette bestört över vad hon upplevde som en ny sorts attack på hbtq-personer och tänkte mycket på hur det kunde ha förebyggts.
– Det var en attack på hela demografin och det ändrade på resonemanget, från att en attack kan drabba någon av oss till att det kan drabba alla, säger hon över Skype från sitt hem i Daytona Beach, en dryg timmes bilresa från Orlando. Upplevelsen att vi befinner oss i fara har ökat, men jag tror att risken är densamma. Vi hade bara inte förstått det innan Pulse, säger Erin Palette.
»Massor av vapenägare erbjöd sig att gratis lära hbtq-personer hur man använder skjutvapen i självförsvar.«
Reaktionerna på attacken i Erins social media-feed utmärkte sig dock på ett sätt som skulle få stor betydelse framöver. Hon lade märke till »ett oväntat men underbart mönster«: Massor av vapenägare erbjöd sig att gratis lära hbtq-personer hur man använder skjutvapen i självförsvar.
Problemet, insåg Erin Palette, var att erbjudandet inte nådde ut till målgruppen. Hbtq-aktivister och vapenförespråkare rör sig i regel i olika kretsar. Men Palette, som vuxit upp på militärbaser med föräldrar som försökt avdramatisera pistoler för henne, hade kommit ut som transkvinna för sina vapenintresserade vänner bara tre år tidigare.
»Det amerikanska folket tar alltid ställning när laglydiga personer som inte skadar någon annan attackeras bara för att de lever sina liv.«
Hon stod alltså med fötterna i båda dessa världar och gladde sig åt att se en utsträckt hand dem emellan, även om skälet var fruktansvärt. Detta blev startskottet för Operation Blazing Sword, en organisation som idag förmedlar kontakter mellan vapenägare som är villiga att ge gratislektioner, och hbtq-personer som vill lära sig hantera skjutvapen – i samtliga delstater i USA. Över 1 400 volontärer har hittills anslutit sig.
– Även om vapenägare kanske inte alltid håller med hbtq-personer om mycket, så anser de ändå att vi är människor med en grundläggande rätt att försvara oss själva.
– Attacken på Pulse gjorde det uppenbart för alla att hbtq-personer är i fara bara på grund av vilka de är, och det amerikanska folket tar alltid ställning när laglydiga personer som inte skadar någon annan attackeras bara för att de lever sina liv.
Erin Palette talar om »flockimmunitet« för att förklara den effekt hon tror att Operation Blazing Sword kan få. Det vill säga att om fler hbtq-personer bär vapen så minskar antalet potentiella hatbrott, då färre vågar genomföra attacker när de ställs inför risken att någon i gruppen kan vara beväpnad.
»Vad gäller Pulse skedde attacken just där för att förövaren visste att ingen bar vapen, anser Erin Palette.«
Vad gäller Pulse, anser Erin Palette, skedde attacken just där för att förövaren visste att ingen bar vapen. I Florida får man inte bära vapen på platser vars huvudsakliga intäkt är från alkoholförsäljning, vilket enligt många vapenrättsförespråkare ökar risken för attacker på sådana platser. Rätten att bära dolda vapen ses av vapenrättsförespråkare som ett skydd även för de som inte själva är beväpnade. Fler beväpnade queers minskar alltså riskerna för hela hbtq-communityt, enligt resonemanget.
»Rätten att bära dolda vapen ses av vapenrättsförespråkare som ett skydd även för de som inte själva är beväpnade.«
Men Operation Blazing Sword är inte ensamma. Systerorganisationen Pink Pistols har funnits sedan millenieskiftet och består av 53 lokalavdelningar där hbtq-personer tillsammans övar på att hantera skjutvapen. Idén och det slagkraftiga namnet kommer från en krönika av Jonathan Rauch i tidningen Salon år 2000, där han frågade sig varför hbtq-personer inte skaffar vapen i självförsvar. Det ökade intresset för dessa organisationer tyder på att allt fler frågat sig det efter attacken på Pulse. Men det finns även andra svar på den frågan
Efter attacken satt Kevin Hertzog i New York med en klump i magen och följde reaktionerna i sitt nätverk. Istället för att bara byta profilbilder för att visa solidaritet med offren drog han och några vänner igång ett event och bjöd in andra för att diskutera vad man kunde göra. Responsen blev massiv. De fick snart flytta mötet från Kevins lägenhet till ett kulturhus. 90 personer knökade in sig i det lilla rum de lyckats boka, och många fick inte plats. Gruppen enades snabbt om en agenda och ett namn som säger allt: Gays against Guns.
– Jag förstår att en pistol kan få en att känna sig trygg, men droger kan få en att må bra på kort sikt – på lång sikt är det däremot inte bra att ta dem. Det är en liknande situation.
– Vi vill uppmärksamma vad vi kallar »the chain of death«. Det vill säga att vapentillverkarna tjänar pengar på den ökade vapenförsäljning som alltid äger rum efter masskjutningar. Det är en föraktlig affärsmodell, att masskjutningar är bra för affärerna, säger Kevin Hertzog.
»’The chain of death’: Att vapentillverkarna tjänar pengar på den ökade vapenförsäljning som alltid äger rum efter masskjutningar. Det är en föraktlig affärsmodell.«
Under New Yorks Prideparad bara två veckor efter att Gays against Guns grundats, gick över 700 personer med dem i tåget. De finns nu i flera städer, men har flest aktiviteter i New York, och uppmärksammar vapentillverkarnas och vapenlobbyns verksamheter med symboliska manifestationer som är direkt inspirerade av ACT UP-rörelsens aktivistiska estetik. Under så kallade die-ins lägger sig deltagarna i klungor och spelar döda för att påminna om vapenvåldets offer.
– Vi vill uppnå en kulturell attitydförändring, och jag tänker att det är vad queers är bra på. Vi gör det med humor, teater, glitter och alla möjliga uppseendeväckande medel vi har att tillgå. Vi är fullkomligt orädda på det sättet, fortsätter Hertzog.
»Det stora problemet är snarare suicidrisken bland hbtq-personer, och där är statistiken entydig: Tillgång till vapen ökar markant risken för att ett suicidförsök ska få en dödlig utgång.«
Kampen för medborgerliga rättigheter för hbtq-personer och kampen för rätten att bära vapen har sällan sammanstrålat. Tvärtom. Den stereotypa bilden av en vapenägare, en konservativ vit heterosexuell cis-man på landsbygden, är rena motsatsen till bilden av hbtq-personer – som urbana vänsterliberaler som stödjer vapenkontroll. Men det är även fråga om en faktisk skillnad i attityder. Många av de stater som har mest tillåtande vapenlagar bjöd även störst motstånd mot samkönade äktenskap innan Högsta Domstolen tillät det på federal nivå 2015. Hur kan dessa intressen då ens enas?
»Enligt Erin Palette är det stigmatiserande att »komma ut ur vapenskåpet« i queercommunityt och berätta att man äger en pistol.«
Enligt Erin Palette är det stigmatiserande att »komma ut ur vapenskåpet« i queercommunityt och berätta att man äger en pistol. Hon beskriver Operation Blazing Sword som ett försök att utbilda i båda riktningar, men säger också att en sån här separatistisk verksamhet inte skulle behövas om hbtq-rörelsen var mindre dömande från början.
Massakern på Pulse tycks ha fått fler att inse att hbtq-personer är utsatta som grupp. Kevin Hertzog och Erin Palette är båda eniga om vikten av att öka skyddet, men inte om hur det ska göras. Uppnås strukturell trygghet när individer beväpnar sig, som Erin hävdar? Eller ökar individuell trygghet genom att strukturellt minska tillgången till vapen, som Kevin anser?
Båda ser det som en folkhälsofråga. Medan Erin Palette anser att beväpnade queers skapar »flockimmunitet», hänvisar Kevin Hertzog till en studie från University of Pennsylvania som visar att de som bär vapen själva löper 4,5 gånger högre risk att själva drabbas av våld. Studien har kritiserats, men är en av få amerikanska studier som ens tittat på eventuella sådana samband. Sedan 1996 har all federalt finansierad forskning på området låsts av politiska beslut.
Enligt Kevin Hertzog är det stora problemet snarare suicidrisken bland hbtq-personer, och där är statistiken entydig: Tillgång till vapen ökar markant risken för att ett suicidförsök ska få en dödlig utgång.
– Den största andelen vapenrelaterade dödsfall i USA är självmord, och hbtq-communityt har redan ett stort problem med självmord. Varför skulle vi vilja bidra till det problemet?
Carl Åkerlund
Läs mer
En armé av älskande kan inte förlora av Tomas Hemstad på Ottar.se efter attacken mot Pulse 12 junin 2016