Maria_Ramnehill_Foto Jessica Segerberg .jpg

Maria Ramnehill har skrivit Ett transfeministiskt manifest. Bild: Jessica Segerberg.
Maria Ramnehill har skrivit Ett transfeministiskt manifest. Bild: Jessica Segerberg.

Rasande uppgörelse med transfobi

»Transfolk har funnits lika länge som människan haft kön« skriver Maria Ramnehill i inledningen till nya Ett transfeministiskt manifest. Med aktivistgruppen Queer Nations 90-talsmanifest som en av förebilderna är den en rasande uppgörelse med trångsynta synsätt.

— Jag gör ett försök att kartlägga och förstå min plats i samhället, men det handlar lika mycket om hur det kan komma sig att vi pratar så mycket om transpersoner och ändå ser så lite verklig förändring i frågorna.

— Häromdagen var jag hos läkaren, jag heter Maria Amanda i förnamn, har ett personnummer som kvinna och ändå felkönar läkaren mig, kallar mig han, suckar Maria.

— Det säger något om tillståndet. Antalet transpersoner på film och i offentligheten är i dag fler än på länge men ändå är det som om det saknas något, som om större förståelser bara tas in på ett ytligt plan, som om insikter inte går in i folks medvetande och könsbiologins hårda krav och uppdelningar bara fortsätter.

»Där finns en ständig fixering vid själva ’förvandlingen’, från något till något, en exotisering som står i vägen för allt.«

Vad beror det på?

— Det mesta som skildras om transpersoner sker med en blick utifrån, inte genom ett intresse för vad transerfarenheter egentligen innebär. Där finns en ständig fixering vid själva »förvandlingen«, från något till något, en exotisering som står i vägen för allt.

— Oscarsvinnande filmen The Danish Girl är ett typexempel. Besattheten av hennes förvandling är närmast total, genom hela filmen. Verklighetens Danish Girl, Lili Elbe, levde tio år i Paris, här är den perioden helt raderad. Alla hennes livserfarenheter får stå tillbaka för att i stället låta allt fokus vara på tiden från att hon kom ut inför omgivningen tills hon dog — det som en mainstreampublik förväntas vara mest intresserad av.

Hur har du arbetat fram boken?

– Jag har tittat mycket på filmer och nyhetsmedia och har läst det mesta jag hittat om transliv i svensk och utländsk litteratur. Jag har också försökt kartlägga samhällets generella syn på transpersoner och hur det speglar sig i vården och feminismen.

»För mig handlar transfeminism i slutändan om att avskaffa de system kopplat till kön som upprätthåller och förtrycker oss.«

Vad innebär transfeminismen för dig och hur syns den i manifestet?

— Jag försöker bland annat ställa upp transfeminism mot transaktivism. Vi ser mycket av det senare i dag. Transfeminism är mer specifikt och handlar om att kritisera feminism ur transperspektiv men lika mycket om att kritisera transaktivism ur feministiskt perspektiv. Transaktivsim kan till viss del kritiseras för att cementera kön. För mig handlar transfeminism i slutändan om att avskaffa de system kopplat till kön som upprätthåller och förtrycker oss.

 

Ett transfeministiskt manifest kom ut i maj 2016 på Bokförlaget Atlas

 

Anna-Maria Sörberg är frilansjournalist och författare

 

Teckna en årsprenumeration och få en fin premie!

Trevlig läsning!

 

Ur nummer: 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!