Skärmavbild 2020-12-11 kl. 04.24.34.png

Illustration: Ruhani Islam (beskuren)

Sexglapp hos terapeuten

Få saker är lika intimt förbundna med varandra som sex och psykisk hälsa. Ändå är det ofta svårt att få till bra samtal om sex i terapirummet. Varför är det så? Och — vad går att göra åt det?

Förr brukade jag lite på skoj beskriva mitt jobb som sexualupplysare som att jag fortsätter prata sex när både gynekologen och psykologen rodnande tystnat. Men med åren har det blivit allt tydligare att de personer jag möter i min rådgivning inte kommer för att dryfta de smaskiga detaljerna de inte kan ta med terapeuten. De har inte fått prata sex alls.

Att terapeuter ofta duckar för att prata om sex är inte bara min känsla – såväl svenska som utländska studier visar att väldigt många terapeuter känner sig obekväma med ämnet sex. Samtidigt som många patienter skulle vilja prata mer om det i terapin men upplever att de inte »får«.

»Såväl svenska som utländska studier visar att väldigt många terapeuter känner sig obekväma med ämnet sex.«

Sent en fredagskväll frågar jag i ett inlägg på Instagram om följarna känner igen sig i svårigheten att få till sexsnacket hos psykologen. När jag vaknar nästa morgon har över 40 personer svarat. De är arga, ledsna, uppgivna och frustrerade. Några känner sig osynliga, andra snudd på avhumaniserade.

Lisa, som vill vara anonym, går i nätbaserad KBT-terapi sedan ett år. Hon har flera gånger ställt trevande frågor till terapeuten om hennes problematik kan ha med sex att göra, men har inte fått gehör.

– Jag upplever att hon omedvetet ser mig som ett offer om jag är sexuell, på grund av det jag söker hjälp för. Om jag nämner något om sex så ser hon det som att jag bir utnyttjad. Och det vill jag inte, jag känner inte alls så, så därför undviker jag hellre att prata mer om sex. 
 

Lisa menar att relationen till terapeuten blivit lite som till en omhändertagande förälder, och då blir det konstigt att prata om sex.

– Om jag kände att det var helt oladdat med sex så hade det nog också underlättat att ta upp andra känsliga ämnen kring relationer, eller sånt man skäms lite över, utan att vilja vara »lyckad« inför henne. Men jag vill inte bli sedd som offer i de frågorna heller. 

»Jag saknade det verkligen under utbildningen, sex är ju en så självklar del av att vara människa.«

Psykologen och författaren Jenny Jägerfeld skrev 2013 en artikel om bristen på sexsnack i terapirummet i tidningen Modern Psykologi. Jag frågar om hon tycker att något har förändrats sedan dess.

– Möjligen har medvetandegraden höjts kring hbtq-frågor, när jag jobbade på BUP på 2000-talet ställdes inga frågor om sådant över huvud taget, trots att gruppen var överrepresenterad bland patienterna. Annars är det sig tyvärr ganska likt.

Själv såg Jenny Jägerfeld till att komplettera psykologutbildningen med självstudier och universitetskurser i sexologi.

– Jag saknade det verkligen under utbildningen, sex är ju en så självklar del av att vara människa. En grundläggande kunskap om hur sexualitet fungerar borde verkligen vara obligatorisk, alla behöver den förr eller senare.

 

En strategi för att få upp sex på agendan är enligt Jenny Jägerfeld att ställa frågor om sex under det allra första terapisamtalet, tillsammans med alla de andra frågor som behövs för att bedöma patientens situation, och sen återkomma till dem efter några sessioner när relationen utvecklats. Då får patenten en ny chans att »haka på« och prata om sex.

– Jag brukar ställa frågor som huruvida de har ett aktivt sexliv, om de är nöjda med det oavsett om de är aktiva eller inte, om de har något sexuellt problem de vill ta upp. Och också nämna vanliga sexuella problem som relaterar till det de sökt hjälp för och fråga om det är något de känner igen, säger Jägerfeld.

Det är alltså till stor del upp till varje enskild terapeut att skaffa sig kunskap om och vana av att prata om sexualitet. För det handlar ju inte bara om att kunna behandla problem relaterade till sexualitet, den dyker upp på många andra håll i tillvaron också. Att prata om sex som fungerar och är härligt kan ibland vara ännu svårare än när det är jobbigt.

»Jag ville prata om sex för att jag upplevde att det var typ det enda i mig som var friskt.« Cecilia

Illustration: Ruhani Islam

Cecilia har gått i psykodynamisk terapi i flera omgångar, bland annat på grund av utmattning.

– Jag ville prata om sex för att jag upplevde att det var typ det enda i mig som var friskt. I sexet kunde jag sätta gränser, ta för mig och utforska, även när jag höll på att trilla ihop på jobbet och var helt nere för räkning i övrigt.

Cecilia menar att hon fick signaler av terapeuten att sex var ointressant, och att det triggade hennes behov av att vara duktig och intressant i terapin.

Varje gång hon tog upp sin alkoholiserade pappa var terapeuten genast idel öron, medan sex fick henne att stänga av.

– Jag känner mig arg när jag tänker på det – det hade hjälpt mig så mycket att få bli bevittnad, erkänd, i det som faktiskt funkade, men det var som att om det inte var ett problem så varför ska vi prata om det?

»Tyvärr tror jag många ser sex som någon slags lyxgrej som är frikopplad från den allmänna hälsan, men så är det ju verkligen inte.«

Kalle Norwald är auktoriserad sexolog och snart färdig psykoterapeut, och en av författarna till antologin Sexologi för psykologer och psykoterapeuter som kom ut i år. Han träffar många kollegor som tycker att ämnet sex är knepigt att närma sig.

– Tyvärr tror jag många ser sex som lite »onödigt« att lägga terapitid på, att det är någon slags lyxgrej som är frikopplad från den allmänna psykiska och fysiska hälsan, men så är det ju verkligen inte. Och så tror många att de måste kunna allt för att ge rådgivning kring sex. Men i själva verket är det i bästa fall ett par enstaka poäng sexologi som ingår i utbildningarna, ofta inte ens det, och även om kunskapen finns krävs det också att man i någon mån gjort upp med sin egen sexualitet och attityd till sex. Och det är det få som har.

Boken som Kalle Norwald medverkar i är tänkt att hjälpa terapeuter att få en grundkunskap kring hur de kan förhålla sig till sex, men också motivera dem till att lära sig mer. 

 

För Moa, en KBT-terapeut som egentligen heter något annat, är det stor skillnad i hur samtalet kring sex ser ut med klienterna sedan hon började förkovra sig i ämnet sex på egen hand. Vissa metoder hämtar hon från icke-traditionella håll som tantra, och anpassar efter det terapeutiska arbetets ramar. Ju fler redskap hon har, desto mer givande blir samtalen.

– Det är som att vrida på en kran – när både klienten och jag är bekväma bara forsar det fram tankar och känslor kring sex. Jag måste inte kunna svara på allt, bara ta emot det och göra plats för den här sidan av klienten, berättar Moa.

» Jag inspireras mycket av bra sexpoddar, där man får höra avskalade och autentiska samtal.«

Hon menar att ju tryggare hon är med att ha samtalet, desto mer lyhörd blir hon för nyanser i det klienten berättar, vilket fördjupar relationen. Och ett sätt att bli det är att lyssna på andras samtal.

– Jag inspireras mycket av bra sexpoddar, där man får höra avskalade och autentiska samtal, då är det som att jag övar på att vara i sådana samtal, så att jag sedan kan skapa dem själv.

 

Kanske är det rädslan för att inte kunna hantera det som kommer om man vrider på »sexkranen«, kanske har vi orimliga krav på att psykologen ska ha detaljkunskaper om allt som vi kan tänkas ha problem med.

Möjligen har vi också en överdriven respekt för terapeutens auktoritet som får oss att hålla tand för tunga. Men faktum kvarstår, det finns ett sexglapp i terapirummet. Det vore såklart bättre om vi bara kunde luta oss tillbaka på divanen och låta de runda orden rulla.

 

Marika Smith är upplysare och skribent som föreläser om och erbjuder rådgivning kring sexualitet, och driver podden Sex på riktigt.

 

◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼

Experternas tips …till terapeuter

▶ Använd redskap du redan har och applicera dem på sex. Exponering är en bra metod för den som vill närma sig sex. Historielinjer är ett annat sätt att synliggöra hur ens sexuella historia ser ut, och vissa typer av mindfullnessövningar hjälper den som har svårt att vara närvarande i sin kropp.

▶ Om du är obekväm kring sex och tror att klienten märker det, var transparent med det. Säg något i stil med att »jag är inte så van att prata om just det här, men jag märker att det är viktigt så jag tycker vi håller oss kvar vi ämnet ändå — men jag kanske inte alltid hittar exakt rätt ord, vi kan väl hjälpas åt«.

▶ Sök handledning kring just sex, och träna på vänner och kollegor för att bli mer bekväm.

▶ Gå en kurs i SAR/SSA, förståelse av ens egna attityder och känslor inför olika aspekter av sexualitet, som riktar sig till kliniker. Ges bland annat via RFSU.

…till klienter

▶ I privat terapi har du en stark konsumentmakt – var tydlig med att du söker en terapeut som är bekväm med att prata om allt. Ju fler som tar upp frågan inför första mötet, desto fler terapeuter motiveras att skaffa kompetensen.

▶ Om du är mitt i behandling — berätta att du drar dig för att prata om sex men att det skulle kännas skönt att få göra det, och be terapeuten ge förslag på hur ni kan göra.

▶ Mejla och fråga innan du bokar tid: »hur hanterar du laddade ämnen som sex, det är viktigt för mig att få prata öppet om det med en terapeut som är helt bekväm med det«.

 

◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼◼
 

LÄS MER om terapi och sexualitet:

Jag tänder på tanken av att våldta

Är sex inte längre ett ämne för terapeuter?

Jag fattar nu att det var ett övergrepp

 

LÄS MER av Marika Smith i Ottar HÄR!

 

Ur nummer: