Skärmavbild 2018-05-15 kl. 12.17.31.png

Illustration: Emelie Gårdeler

Sexualpolitisk guide till EU-valet 2019!

Ottars guide inför EU-parlamentsvalet 26 maj! Partiernas toppkandidater svarar på fem heta sexualpolitiska frågor – om bland annat hbtq-rättigheter, mäns våld mot kvinnor, jämställdhet, och den fria rörligheten.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

1. Viktigaste frågan

Vilken anser du vara den viktigaste sexualpolitiska frågan i EU just nu?

MP-logo
Alice Bah Kuhnke (Mp) 

Jag vill se en metoo-lag samt en hatspråkslagstiftning som omfattar hbtq-personer i alla EU:s medlemsländer.

 

Malin Björk (V)

Det är svårt att välja en fråga. Alla kvinnor och flickor (och hbtq-personer) måste få leva ett liv fritt från könsbaserat våld, och vi måste samtidigt själva i positiv bemärkelse får bestämma över vår sexualitet (med rätt till bra abortvård).

 

C-logo
Fredrick Federley (C)

Vi ser det som viktigt att stå upp för liberala värderingar och försvara de grundläggande principer som unionen är uppbyggd kring: frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.

 

S-logo
Heléne Fritzon (S)

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och en feministisk definition av dessa begrepp. Rätten till en sexualitet fri från fördomar, diskriminering, våld eller tvång.

 

L-logo
Karin Karlsbro (L)

Att EU tar på sig den globala ledartröjan i arbetet för sexuella och reproduktiva rättigheter inklusive hbtq-rättigheter. Som världens största biståndsgivare har EU en nyckelroll där vi kan ställa tydliga reformkrav, och frågorna ska vara centrala när EU tecknar handelsavtal.

 

F!-logo
Soraya Post (Fi)

Säker tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för alla, som rätten till fri och laglig abort.

 

M-logo
Tomas Tobé (M)

Vi prioriterar att göra Sverige och Europa tryggare. Att öka samarbetet för att bättre bekämpa brottslighet innefattar även arbetet mot exempelvis sexualbrott och hatbrott.

 

kd-logo
Sara Skyttedal (Kd)

Behovet av att prioritera forskningsstöd i nästa långtidsbudget. Det gäller också hälso- och sjukvårdsforskningen vad avser exempelvis könssjukdomar och mödravård.

 

sd-logo
Peter Lundgren (Sd)

Att vissa fortfarande blir förföljda på grund av sin sexuella läggning.

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

2. Hbtq-strategi

I december 2018 krävde 19 EU-länder, däribland Sverige, att EU-kommissionen lägger fram en övergripande hbtq-strategi. Tycker du att det behövs en sådan? Vad borde den i så fall innehålla?

Alice Bah Kuhnke (Mp): Ja. Säkerheten för hbtq-aktivister har på flera håll i Europa försämrats och EU:s diskrimineringslagstiftning har luckor. Vi vill att att hbtq-personer ska erhålla lagstadgat skydd från till exempel hatspråk på samma sätt som andra minoriteter skyddas.

 

Malin Björk (V): Ja. Vi vill se en ambitiös strategi med fokus på att få till ökat skydd mot diskriminering och hatbrott, en human och hbtq-inkluderande flyktingpolitik, men också på att få fram nya rekommendationer för transpersoners rättigheter.

 

Fredrick Federley (C): En övergripande hbtq-strategi är viktig. Det handlar bland annat om att tillförsäkra hbtq-personer ett stärkt skydd mot hatbrott och diskriminering, värna grundläggande rättigheter och möjligheten att leva livet på det sätt man vill oavsett sexuell läggning eller hur man identifierar sig.

 

Karin Karlsbro (L): Ja. Det handlar bland annat om att säkerställa den fria rörligheten även för samkönade familjer, att samkönade relationer ska erkännas fullt ut i all EU-lagstiftning och att äntligen komma i mål med en breddad diskrimineringslagstiftning som ska omfatta hbtq-personer.

 

Heléne Fritzon (S): Ja. En sådan strategi bör ta ett helhetsgrepp och spänna över alla områden som EU-kommissionen arbetar med. Viktigt att fokusera på antidiskriminering (exempelvis inom arbetslivet), inklusive rätten till fri rörlighet, asylpolitik men även EU:s externa relationer.

 

Soraya Post (Fi): Ja. Vi tycker att Europaparlamentets lgbti-intergrupp [partiöverskridande samling av EU-parlamentariker som diskuterar hbtq-frågor, reds. anm.] har gjort en bra sammanställning över de delar som bör finnas med i EU:s övergripande strategi.

 

Sara Skyttedal (Kd): Ja, förutsatt att innehållet blir relevant och faller inom EU:s kompetens. Den bör framförallt innehålla prioritering av statistikinsamling kring hatbrott mot hbtq-personer och hitta fler sätt att utbyta bästa praxis mellan länderna. Information är första steget att kunna agera.

 

Tomas Tobé (M): Vi ser positivt på en hbtq-strategi som syftar till att stärka hbtq-personers grundläggande rättigheter inom hela EU. Hbtq-personer ska kunna känna sig trygga oavsett i vilket medlemsland de befinner sig.

 

Peter Lundgren (Sd): Sverigedemokraterna anser att det i första hand bör vara medlemsstaternas ansvar att arbeta med hbtq-frågor. En ny typ av religiös och kulturell extremism hotar den västerländska öppenhet och tolerans som ligger bakom framsteg på hbtq-området. Det är angeläget att europeiska ledare initierar en övergripande diskussion om vad medlemsstaterna kan göra för att garantera den västerländska friheten i Europa.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

LÄS OCKSÅ: Framåtsyftande feminister och bakåtsträvande konservativa i EU

LÄS OCKSÅ: Vilka är framtidens sexualpolitiska frågor i EU?

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

3. Istanbulkonventionen

Istanbulkonventionen om mäns våld mot kvinnor har ännu inte ratificerats av EU eller av samtliga EU-länder. Vad tycker du ska göras?

Alice Bah Kuhnke (Mp): Mäns våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem och ett tydligt uttryck för könsmaktsordningen. Den måste ratificeras och medlemsländerna ska få påstötningar samt verktyg för att implementera den.

 

Malin Björk (V): Vi kommer att fortsätta vårt enträgna arbete och driva på för att såväl EU som de länder som ännu inte ratificerat konventionen faktiskt gör det. Högerkonservativa, kvinnofientliga och homofoba partier och rörelser kampanjar aktivt mot Istanbulkonventionen och vi behöver organisera oss för att trycka tillbaks dessa reaktionärer.

 

Fredrick Federley (C): Tyvärr är det fortfarande medlemsstater som blockerar att den fullt ut ratificeras av EU. Europaparlament har under flera år varit redo att godkänna Istanbulkonventionen, men kan inget göra förrän alla medlemsstater godkänt den. Vi måste ställa krav på att alla EU-länder ska arbeta för en nolltolerans när det gäller mäns våld mot kvinnor.

 

Heléne Fritzon (S): Jag välkomnar att Istanbulkonventionen har skrivits under av EU som egen enhet. Socialdemokraterna i Europaparlamentet har drivit kravet att EU-domstolen ska pröva Istanbulkonventionens rättsliga status, dvs. dess verkningsgrad. Jag kommer självklart att driva på de medlemsstater som ännu inte skrivit under att göra detta. Slutligen vill jag också att kampen mot mäns våld mot kvinnor flyttas upp högst på dagordningen och att ett EU-direktiv antas.

 

Karin Karlsbro (L): Sverige ska använda EU-samarbetet för att sätta tryck på de återstående länderna att ratificera. Självklart ska vi också bevaka att EU fullföljer ratificieringen.

 

Soraya Post (Fi): EU ska ställa krav på medlemsländerna att ratificera konventionen, det ligger i linje med EU:s grundläggande värderingar och fördragstexter om jämställdhet. Vi vill också driva att EU tar ett direktiv som tydligt kräver av medlemsstater att stoppa mäns våld mot kvinnor.

 

Sara Skyttedal (Kd): Kristdemokraterna och jag stödjer Istanbulkonventionen och vill fortsatt arbeta med att få fler parter att ratificera den.

 

Tomas Tobé (M): Sverige bör vara pådrivande i arbetet för att fler medlemsländer ska ratificera Istanbul-konventionen.

 

Peter Lundgren (Sd): Att ratificera konventioner är en fråga för varje medlemsstat så EU ska inte göra något här, även om jag är positiv till konventionen.

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

4. Bistånd till SRHR

USA har stoppat biståndspengar till sexualundervisning, preventivmedel och abort, den så kallade munkavleregeln, eller Global gag rule.

Bör EU, som genom sina medlemsländer är världens största biståndsgivare, öka biståndet till sexuell och reproduktiv hälsa?

Alice Bah Kuhnke (Mp): Ja. Kvinnor och flickors rätt att bestämma över sin egen sexualitet och reproduktion är en mänsklig rättighet och av högsta prioritet i utvecklingssamarbete. Att begränsa kvinnors tillgång till SRHR är ett av de mest effektiva sätten att begränsa kvinnors egenmakt, deltagande och inflytande och förödande för jämställdheten.

 

Malin Björk (V): Ja. Vänsterpartiet vill bland annat att EU, relevanta FN-organ, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna förstärker sitt jämställdhetsarbete med målet att minst 50 procent av allt utvecklingssamarbete ska gå till flickor och kvinnor. EU ska också täcka upp för bortfallet av USA:s bistånd. Som budgetrapportör för jämställdhetsutskottet fick jag igenom en kraftig ökning av SRHR i budgeten, men tyvärr röstade det mer gubbtunga budgetutskottet ner våra budgetposter.

 

Fredrick Federley (C): Vi anser att sexuell och reproduktiv hälsa, tillsammans med stöd till civilsamhällesorganisationer som arbetar med det och hbtq-rättigheter är och ska vara en prioritet både för EU och nationellt svenskt bistånd.

 

Heléne Fritzon (S): Jag tycker att fler EU-länder borde ha fokus på SRHR-frågan såsom exempelvis Sverige, Belgien, Nederländerna och Danmark. EU:s externa politik ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv och det bör göras insatser för jämställdhet inklusive SRHR, även om jag tror det är svårt att få de konservativa högerledda länderna att vilja öka EU-biståndet till detta.

 

Soraya Post (Fi): Ja, självklart.

 

Karin Karlsbro (L): Ja. När Donald Trump sviker ska EU ta ett steg framåt.

 

Sara Skyttedal (Kd): Att säkerställa sexuell och reproduktiv hälsa är viktigt, inte minst i konfliktområden, och självklart bör det också vara något som arbetats aktivt med inom ramen för EU:s biståndssatsningar.

 

Tomas Tobé (M): Jämställdhetsperspektivet och ett särskilt fokus på kvinnors och flickors rättigheter bör prägla utformningen av all utvecklingspolitik. Sverige har fortsatt ett ansvar att bidra till att frågor om sexuell och reproduktiv hälsa tas upp och behandlas i relevanta forum samt att frågorna hanteras ur ett tydligt rättighetsperspektiv.

 

Peter Lundgren (Sd): Vi anser att bistånd i första hand bör disponeras på nationell nivå. På ett allmänt plan är dock sexuell och reproduktiv hälsa ett angeläget och eftersatt område i många regioner som är mottagare av biståndsinsatser.

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

5. Hbtq-familjers fria rörlighet

Idag kan familjer med samkönade föräldrar inte fullt ut åtnjuta EU:s fria rörlighet, eftersom äktenskapet och föräldraskapet inte erkänns i alla EU-länder.

Anser du att EU bör göra någonting åt detta? Hur ser du på balansen mellan hbtq-familjers fria rörlighet och EU-ländernas kompetens inom familjepolitiken?

Alice Bah Kuhnke (Mp): Ja! Jag kommer att arbeta med kraft för att EU ska visa ledarskap genom att i alla lägen vara tydligt med att ingen ska diskrimineras på grund av vem man är, vem man älskar eller är förälder tillsammans med. Jag kommer att verka för att samkönade äktenskap blir en laglig rättighet i samtliga EU:s medlemsländer.

 

Malin Björk (V): Vänsterpartiet anser att samkönade äktenskap ingångna i ett medlemsland ska vara giltiga i hela unionen. Möjlighet att införa åtgärder mot medlemsländer som diskriminerar sina medborgare på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck bör ses över. Coman-domen [Rumänien måste ge uppehållstillstånd till en amerikansk man som gift sig med en rumänsk man i Belgien, reds. anm.] var viktigt och välkommet, men också regnbågsfamiljer måste omfattas.

 

Fredrick Federley (C): EU-domstolen har sagt att alla par har samma rätt till rörelsefrihet, och därmed måste EU-länder som inte tillåter samkönade äktenskap ändå erkänna dessa par. Det är bra, saker kan bli bättre. Centerpartiet vill att det ska vara svenska myndigheter som fastställer föräldraskap, men det måste kunna ske snabbare och enklare än idag.

 

Heléne Fritzon (S): Det finns en spänning mellan familjepolitik som är en nationell kompetens och likabehandling. Jag stöder huvudprincipen [i Coman-domen] och jag förväntar mig att EU-kommissionen kommer att se till att medlemsstaterna respekterar konsekvenserna av domen och att samkönade pars fria rörlighet därigenom möjliggörs i praktiken.

 

Karin Karlsbro (L): För oss liberaler är det självklart att alla människor ska ha samma rättigheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Därför har vi länge arbetat för att familjebegreppet i EU:s lagstiftning ska inkludera den samkönade familjen fullt ut. Nu är det viktigt att [Coman-domen] får fullt genomslag i all EU-lagstiftning.

 

Soraya Post (Fi): EU ska säkerställa den fria rörligheten och den mänskliga rättigheten att inte bli osakligt diskriminerad som till exempel på grund av sin sexualitet.

 

Sara Skyttedal (Kd): Äktenskapslagstiftning bör fortsatt ses som nationell kompetens. Vill vi att andra länder respekterar svensk familjepolitik kan vi heller inte göra anspråk på att diktera Östeuropas äktenskapslagstiftningar.

 

Tomas Tobé (M): Vi värnar att familjepolitiken ska beslutas nationellt. Samtidigt driver vi på för att partnerskap och samkönade äktenskap som ingåtts i Sverige ska erkännas i hela EU och att barn i hbtq-familjer ska ha samma rätt till trygghet som andra barn.

 

Peter Lundgren (Sd): Även om synen på samkönat föräldraskap skiljer sig över Europa och att vi bör ha respekt för de olika värderingarna, är vår utgångspunkt att inget barn i gränsöverskridande situationer ska fråntas sin juridiska förälder enbart på grund av att det rör sig om en samkönad föräldrarelation. Barnets bästa bör alltid vara vägledande.

 

Charlotta Asplund Catot och Sigrid Melchior

Frilansjournalister i Bryssel

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

LÄS OCKSÅ: Framåtsyftande feminister och bakåtsträvande konservativa i EU

LÄS OCKSÅ: Vilka är framtidens sexualpolitiska frågor i EU?

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

 

FAKTA Valet till EU-parlamentet 

▶ Den 26 maj i år är det val till EU-parlamentet. Då väljer människor från 28 medlemsländer sina representanter i EU-parlamentet och stakar därmed ut den politiska riktningen för hela EU. EU-parlamentet väljs för fem år.

▶ Idag sitter det 751 ledamöter från 28 länder i parlamentet. 20 av dem är svenskar. 

 

FAKTA: Vem gör vad i EU?

▶ EU-kommissionen föreslår all lagstiftning. Ministerrådet och EU-parlamentet antar lagarna. Ministerrådet består av medlemsländernas fackministrar och ser alltså olika ut beroende på vilken fråga det handlar om.

▶ EU-parlamentet och ministerrådet ändrar i kommissionens lagförslag och antar varsin ståndpunkt. Därefter förhandlar de med varandra om en slutgiltig text. Uppgörelsen måste sedan antas av båda lagstiftarna för att bli lag.

▶ Tumregeln är att parlamentet och ministerrådet lagstiftar gemensamt. I undantagsfall bestämmer ministerrådet ensamt, till exempel inom EU:s utrikespolitik.

▶ EU-kommissionen övervakar att medlemsländerna efterlever de lagar och regler man gemensamt kommit överens om. Kommissionen kan dra länder som inte sköter sig inför EU-domstolen och denna kan döma ut böter.

 

 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.