Sexualpolitisk valguide 2018
Mensmoms, metoo och BB-resor – vad vill politikerna? Ottar tar den sexualpolitiska pulsen på partierna med fem heta frågor.
1. Vad vill ni göra för att förbättra förlossningsvården i hela landet?
Förlossningsvården måste utvecklas och arbetsvillkoren förbättras. I budgetförhandlingar med regeringen har vi genomfört en satsning på en miljard årligen till förlossningsvården mellan 2018-2020.
Den S-ledda regeringen och landstingen satsar 2018 1,8 miljarder kronor på förlossningsvården till mer personal, förbättrad arbetsmiljö och förstärkt eftervård.
Resurserna ska fördelas jämlikt och rättvist över landet. Geografiska och språkliga distanser måste minska. Förlossningsavdelningar som stängts ska öppnas. Vi satsar en miljard per år för att nå en barnmorska per förlossning.
Vi vill säkra en god förlossningsvård i hela landet. Det ska finnas en helhetssyn och kontinuitet under graviditet, förlossning och eftervård. Barnmorskors yrkeskunnande bör ges bättre förutsättningar.
Vill införa ett statsbidrag på 400 miljoner kr som landsting och regioner med hög kvalitet och tillgänglighet kan få som morot. Vården måste bli bättre på att behålla barnmorskor och specialistsjuksköterskor. Betald specialistutbildning för blivande barnmorskor behövs.
Vill satsa 600 miljoner kr årligen på att sjuksköterskor som vidareutbildar sig till barnmorska eller annan specialisering ska få betalt under utbildningen. En bra och hållbar arbetsmiljö måste även säkerställas. Arbetet med nationella kvalitetsregister inom förlossningsvården bör utvecklas.
Vill avsätta drygt en miljard kronor per år till förbättrad förlossningsvård. Vårdkedjan med mödravård, förlossningsvård och eftervård behöver stärkas så att gravida och partners får en fullständig bild av vårdförloppet. Vi vill öka antalet utbildningsplatser för barnmorskor för förbättrad arbetsmiljö.
Arbetsmiljön för barnmorskor ska förbättras genom ökad grundbemanning. För förbättrad uppföljning av förlossningsskador vill vi skapa ett kompetenscentrum. De med långt avstånd till en förlossningsklinik ska kunna bo på ett patienthotell inför förlossningen.
Vill öka antalet vårdplatser där personalen har rätt kompetens för en evidensbaserad förlossningsvård. Innan platserna är tillräckliga vill vi införa »säkra vårdtransporter« som specialutrustade ambulanser eller ambulanshelikopter.
2. Ska Sverige avskaffa mensmoms? (I dag beskattas mensskydd med 25%)
De flesta kvinnor använder mensskydd under en stor del av livet. Det innebär en stor utgift. I framtiden vill vi se en utredning av beskattningen på hygienprodukter.
Det styrs av EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv som nu revideras. Om momsen på mensskydd kan nedsättas med nuvarande regelverk är tveksamt. Vi ändrar inte momssatsen förrän direktivet är färdigt.
Ja. Vi är positiva till sänkt eller slopad moms på mensskydd. Det är orättvist att kvinnor genom livet betalar upp till 80 000 kr för mensskydd.
Nej. Det finns stora behov av att stärka konsumentarbetet ur ett feministiskt perspektiv, men detta är inte ett prioriterat förslag just nu.
Nej. Avskaffad moms skulle göra liten skillnad i plånboken, men bli en dyr reform. Pngarna gör större nytta genom att personer med stora besvärk av mensvär ska kunna få receptbelagd medicin.
Nej. Vi driver för änrvarande inte frågan om avskaffad moms på mensskydd.
EU styr i dag hur Sverige kan ta ut moms. Med nuvarande regler är det inte möjligt att avskaffa moms på mensskydd.
Momsen är en viktig del i att finansiera välfärden. Att en vara eller tjänst är nödvändig för vissa personer är inte grund för momsbefrielse, då många kategorier av varor skulle pasa in på beskrivningen.
Vi har inga förslag på sänkt moms vare sig för mensskydd eller andra hygienartiklar.
3. Metoo-rörelsen kräver att poliser och rättsväsende utbildas om sexuellt våld. Hur vill ni höja deras kunskap?
Utbildning om sexuellt våld ska vara obligatoriskt på polis- och juristutbildningen och det ska göras kontinuerliga utbildningsinsatser för redan verksamma – samt för dem som i sitt yrke möter sexualbrottsoffer.
Den som möter sexualbrottsoffer ska ha tillräcklig kunskap. I dag ger Domstolsakademin utbildning för domare. Den nya sexualbrottslagstiftningen kommer att innebära ytterligare utbildning.
Genom utbildning och informationsinsatser. I propositionen till sexualbrottslagstiftningen föreslår regeringen att Nationellt centrum för kvinnofrid får ett utbildningsuppdrag.
Ökade resurser till Åklagarmyndigheten och Domstolsverket för att höja kvaliteten i rättsprocessen. Utbildning om kön, sexualitet och våld ska vara obligatoriskt för polis, åklagare och domare.
Kunskap om sexuellt våld och kompetens att möta offer är en nyckel i brottsutredningar. Ämnesområdet ska integreras i kursinnehållet på berörda utbildningar. Kunskapen ska även nå personal som redan arbetar.
Den som utsatts för sexuellt våld måste vara säker på att myndighetspersoner förstår och kan hjälpa till. Vi vill se över möjligheten att grundläggande kunskaper blir obligatoriskt på bl a polis-, jurist, socionom- och läkarutbildningen.
Vill återinföra specialistkompetens hos polisen för att säkerställa kunskapen om sexualbrottslighet, för att nå hög intensitet i det strukturerade och långsiktiga arbetet. Alla polisregioner ska ha specialenheter för sexualbrott.
Vill stärka kvinnojourerna som utbildar polisen och avsätta 50 miljoner kr för ett stärkt ledarskap så att sexualbrott prioriteras. Vi satsar 20 miljoner kr på stärkt polisforskning och vill se en specialenhet mot tvångsäktenskap.
Vi kan tänka oss att utvärdera befintlig kunskapsnivå och anpassa efter nuvarande behov. Det kan gälla polis såväl som andra inom rättsväsendet som hanterar sexualbrott.
4. Metoo-rörelsen kräver obligatorisk sexualundervisning på alla lärarutbildningar. Vill ni införa det?
Vill utveckla lärarutbildningen så att kunskaper om sex och samlevnad blir en naturlig och integrerad del i fler ämnen. I budgetsamarbetet med regeringen driver vi en satsning på kompetensutveckling i sex och samlevnad för yrkesverksamma lärare.
Vi har ännu inte tagit ställning till vilka förslag från Metoo-rörelsen som är mest angelägna. Vi vill fortsätta att arbeta med frågan.
I regeringens vårbudget som kom i april ges förslag på att ge 50 miljoner kronor till #metoo i skolan. Reds. anm.
Ja. Alla elever ska få en normkritisk och likvärdig sex- och samlevnadsundervisning med samtycke i fokus. Undervisningen ska varken vara könsstereotyp eller heteronormativ.
Ja. Sex och samlevnad och mänskliga rättigheter ska vara ett examensmål i lärarutbildningen. Vi avsätter resurser i budgeten för kompetenshöjande insatser i professioner som möter våldsdrabbade och våldsutövare.
Sexualundervisningen på lärarutbildningen bör ses över. Sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck ska finnas med på ett tydligare sätt. Även sexuella trakasserier, könsrollsbundet förtryck och pornografi bör tas upp. Blivande lärare ska få gördjupa sina kunskaper i frågorna.
Ja. Skolverket ska bistå med utbilding och utvärderng och skolhuvudmännens skyldighet att ge bra undervisning ska tydliggöras för att underlätta ansvarsutkrävande. Vi satsar 60-90 miljoner kr årligen.
Alla blivande lärare ska få kunskap i dessa frågor. Om det finns lärarutbildnignar som behöver stärkas upp är vi positiva. Mer kan behöva göras. Vi tittar på i vilken utsträckning sexualitet, identitet och könsmönster ska tas upp på utbildningarna.
Sex- och samlevnadsundervisningen är kanske ännu viktigare nu när barn och unga tar intryck av pornografi. För att klara av samtal om relationer, sex och bemötande bör alla på lärar- och förskolelärarutbildningen få sexualundervisning. De som ska undervisa i ämnet bör få grundligare utbildning.
Det viktigaste att lägga in är ledarskap och ämneskunskap. Vi har i dag utbildade lärare i NO som lär ut sexualundervisningen. Åldersgränsen på 15 år är vad vi har att förhålla oss till. Snarare bör värderingar som inte hör hemma i kristen värsterländsk värdegrund motarbetas.
5. Ska åldersgränsen för ändring av juridiskt kön sänkas från 18 år?
Ja. Vi vill avskaffa åldersgränsen helt till förmån för en individuell bedömning.
Regeringen jobbar med två lagförslag – ändring av juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. Kravet på medicinsk diagnos för fastställande av könstillhörighet ska avskaffas. Åldersregler återkommer vi till.
I maj lade regeringen fram ett lagförslag bl a om enklare byte av juridiskt kön. Reds anm.
Ja. Det är orimligt att unga transpersoner lider av att behöva vänta till 18-årsdagen för ändring av juridiskt kön så att det överensstämmer med könsidentiteten.
Ja. Vi vill avskaffa åldersgränsen för byte av juridiskt kön och verka för rätten att kostnadsfritt ändra sin juridiska könstillhörighet utan krav på utredning eller kroppsliga ingrepp.
Ja. De under 18 år hindras från att leva i enlighet med sitt kön. Vi vill att lagen ska tillåta dem från 15 år att själva ändra juridiskt kön och de mellan 6 år och 15 år med samtycke från vårdnadshavare/god man och intyg från skolkurator.
Ja. Vi vill öppna för att sänka eller avskaffa åldersgränsen när det gäller juridiska könsbyten – icke att förväxla med ingreppet att fysiskt ändra kön. Om behandling ska sättas in är en medicinsk fråga.
Frågan bör utredas. Barn och unga som är sökande i sin könsidentitet ska få hjälp och stöd. Det är viktigt att skilja på juridiskt könsbyte och medicinska ingrepp för att genomgå en könskorrigering.
Vid könsdysfori finns det fördelar med att påbörja behandlingen före puberteten. Därför finns det skäl att se över åldersgränsen.
Vi vill ha en bred utredning kring kön och könstillhörighet. När den är klar tar vi ställning till behovet av ändrade åldersgränser.
Anna Knöfel Magnusson är frilansjournalist
Illustration Emelie Gårdeler
RÄTTELSE PAPPERSTIDNING!
I layoutarbetet med pappersversionen av Ottar #1-2 2018 skedde olyckligtvis en förväxling av Miljöpartiet och Feministiskt initiativs partisymboler, i valguiden på sid 18. Svaren tillhörande Miljöpartiet och Feministiskt initiativ blev förväxlade med varandra. Vi beklagar verkligen det inträffade felet. Här på Ottar.se och i våra digitala versioner samt sociala medier är svaren i valguiden korrekt. Redaktionen ber oerhört mycket om ursäkt.
/Anna Dahlqvist och Carolina Hemlin, Ottars chefredaktörer
Teckna en årsprenumeration och få en fin premie!
Trevlig läsning!