Unga måste få prata om porr

Senaste veckorna har debatten om pornografi gått hög. Ungdomar behöver få möjlighet till konstruktiva och kritiska samtal om porr, skriver Suzann Larsdotter, auktoriserad sexolog på RFSU.

Sedan mitten av 1990-talet har porr på nätet setts som en risk för unga människors välbefinnande, och en potentiell risk för deras sexuella utveckling. Debatten om den farliga porren går i vågor och dyker upp med jämna mellanrum.

För en dryg vecka sedan skrev en rad personer på DN debatt om att en haverikommission bör sättas in som skall måste granska hur porrens skadliga verkningar ska begränsas, och de gav ett förslag om ett så kallat »opt in/opt out«-system som innebär ett samarbete mellan staten och internetleverantörerna, där grunden är att man inte ha tillgång till porr och där man aktivt måste välja att ta bort olika filter för att kunna titta på porr på nätet. Sedan har debattvågorna gått höga och många har reagerat på deras förslag (se fler länkar under texten) och igår publicerades deras slutreplik.

»Debatten om den farliga porren går i vågor och dyker upp med jämna mellanrum.«

Vad säger då forskningen om porrens inverkan på människan? Ja, det finns ingen enhetlig bild. Studier finns som tyder på att pornografi kan vara en källa till information och till sexuellt självförtroende. Andra berättar att porren har ett dåligt inflytande, i synnerhet på unga män. Den främsta kritiken handlar om att porr lär unga heterosexuella män att erotisera manlig överordning och kvinnlig underordning. I detta sammanhang kan pornografin ses i ett kontinuum av många olika medierepresentationer i samhället som reklam, musikvideor, populärkultur och tidskrifter.

Om ungdomars porrkonsumtion påverkar deras faktiska sexuella beteenden är en omstridd fråga. Helt klart är att ungdomar påverkas av om de har tillgång till samtal och utbildning som främjar deras färdigheter för att hitta fram till sexuella uttryck som bygger på ömsesidighet och att fokus är på alla inblandades njutning.

Att däremot tro att ett förbud mot porr löser frågan om ungdomars syn på makt, genusrelationer och sexuella förhandlingsförmåga, är enbart enfaldigt.

»Studier finns som tyder på att pornografi kan vara en källa till information och till sexuellt självförtroende,«

En av Sveriges främsta forskare på internet och unga, Elza Dunkels, har gång på gång lyft fram att övervakning och filter för att skydda barn och unga mot porr på nätet inte har stöd i forskningen. Ändå finns en stark idé om att censur eller förbud på olika sätt skulle skydda unga från nätets negativa effekter.

 

Vi vet också att med införande av digitala filter kommer alltid problem med gränsdragningar. Det är klart att till exempel övergrepp som filmade våldtäkter inte ska få visas på internet, men sexualupplysning måste få finnas där. Rent praktiskt blir att avgöra vad som är porr en fråga om bedömningar, där erfarenheten visar att moraliska värderingar kommer att få ett alltför stort utrymme då inga digitala filter kan ta hänsyn till den mänskliga sexualitetens komplexitet.

Detta kan snarare bli kontraproduktivt då unga i alla tider hittat vägar att gå runt begränsningar. Fokus behöver istället läggas på att ge barn och unga stöd. Barn och unga behöver goda samtal och stöd i att bearbeta sina upplevelser, sin kunskap och sin motståndskraft till att ta avstånd från det som är skadligt.

»Barn och unga behöver goda samtal och stöd i att bearbeta sina upplevelser.«

Om en »opt in/opt out«-lösning skulle införas kommer möjligheterna till att ge kunskap och redskap för att hantera pornografi minska. Svårigheten för lärare i de länder som infört en restriktiv lagstiftning är att de inte juridiskt kan ge material till sina studenter, inte heller kan de lagligen uppmuntra eleverna att utveckla alternativa pornografiska media. I länder med restriktiv lagstiftning kan varken kritisk granskning av texter eller bilder tillåtas.

 

Unga är intresserade av porr av flera skäl, det finns en stor nyfikenhet i det sexuella uppvaknandet, porr kan ge en bild av särskilda sexuella aktiviteter, viss kunskap och underlag för onani. I en idealisk undervisningsmiljö kan utbildning runt frågor om »porr vs. sex i verkligheten« skapa en dialog mellan lärare och elever där vuxna också får mer kunskap om ungdomars sexuella kulturer. Och för elever att öka sin kunskap och förståelse för tolkningar av förmedlad representation gällande kön, genus och sexualitet som finns i porren.

»En kritisk analys om vilka kroppar som finns representerade, homofobiska och rasistiska uttryck och frågan om kommunicerat samtycke.«

Det vore bra om vi i framtida diskussioner och debatter kring ungas porrtittande försöker att inte diskutera specifika sexuella aktiviteter eller skapar universella definitioner om vad porr »verkligen lär« eller vad ungdomar och vuxna »bör veta om porr«. Vi bör istället ta hänsyn till skillnader i sexuella uttryckssätt och hur den omgivande kulturen påverkar mottagandet av porr.

 

Utbildning runt porr kan med fördel lyftas in i läroplanen runt sex- och samlevnadsundervisning. Ett sådant inslag kan röra frågan om vad sexualitet innebär i form av uttryck och praktiker, sexuell identitet, kön/könsuttryck samt en kritisk analys om vilka kroppar som finns representerade, homofobiska och rasistiska uttryck och frågan om kommunicerat samtycke.

Unga behöver få möjlighet till konstruktiva och kritiska samtal om porr i relation till sexualkunskap och sexuellt lärande.

 

Suzann Larsdotter är auktoriserad sexolog och socionom.

 

Kommentarer

Bra med diskussion i skolan t ex.

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!