Vem bryr sig om Europas unga? Kyrkan kan ta över sexualundervisningen

Sexualundervisning är en del av våra sexuella och reproduktiva rättigheter. De flesta EU-länder instämmer. I alla fall på papperet. Men i ett antal länder driver den katolska kyrkan hårt att ungdomar inte bör få lära sig om sexualitet. Ottar har kartlagt hur det står till med sexualundervisningen.

Läget i EU:s medlemsländer

Belgien

Ej obligatoriskt Ingen obligatorisk sexualundervisning, varken regering eller skolorna är ansvariga för sexualundervisning. Sexualundervisning förekommer under ämnena biologi/naturvetenskap, socialkunskap/humankunskap.

Danmark

Obligatoriskt sedan 1971 Obligatorisk sexualundervisning i skolorna sedan 1971, både regering och skolor är ansvariga för undervisningen. Sexualundervisningen är integrerad genom hela läroplanen, men utgör i sig inget eget ämne.

Finland

Integrerad i läroplanen Ingen obligatorisk sexualundervisning. Sexualundervisningen är integrerad genom hela läroplanen. Undervisningen inriktad på preventivmedel, veneriska sjukdomar och hiv/ aids.

Frankrike

Anatomi och reproduktion Obligatorisk sexualundervisning från 16 års ålder, regeringen är ansvarig för undervisningen. Sexualundervisning ges inom ämnet biologi/ naturvetenskap, inriktad på anatomi och reproduktion.

Grekland

Rekommenderat från 13 år Ingen obligatorisk sexualundervisning. Såväl regering som skolor är ansvariga för undervisningen. Rekommenderad ålder för start av sexualundervisning är 13 år. Inriktad på anatomi, könssjukdomar och preventivmedel.

Irland

Stor variation Obligatorisk sexualundervisning sedan 2003. 1996 krävdes att skolor undervisar i ”relationer och sexualundervisning”. Undervisningen har varierat stort mellan olika skolor, men med ny policy förväntas den bli mer likriktad. Implementeringen går dock trögt, vilket nu utreds. Rekommenderad ålder för start av sexualundervisning är sex år.

Italien

Inom biologi/naturvetenskap Integrerad sexualundervisning, regeringen ansvarig för undervisningen som varierar stort mellan skolorna. Sexualundervisning sker inom biologi/naturvetenskap, hälsokunskap och i speciella föreläsningar.

Luxemburg

Påbjuden undervisning Sexualkunskap är påbjuden i primär- och sekundärskola, undervisningen är likformig, men inga officiella material eller rekommendationer.

Holland

Avhållsamhet förespråkas Obligatorisk sexualundervisning sedan 1993. Regeringen är ansvarig för mål, skolorna över innehåll, pedagogik och omfattning. Enligt rapporten ”State of the Art, AIDS & Youth 98” (Stephan W. Cremer, red) förespråkas också avhållsamhet, sen debut och att begränsa antalet partners. För de yngsta ingår det i ämnet ”Social coping competence”, senare inom biologi och inom ämnet ”care”.

Portugal

I läroplanen sedan 1992 Sexualundervisning i läroplanen sedan 1992, skolorna själva ansvarig för undervisningen, skillnader i undervisningen, som huvudsakligen sker inom biologi/naturkunskap. Rekommendationer om att redan tidigt lära sig skydda sig mot graviditet och sexuellt överförda sjukdomar.

Spanien

Känslor och sex efter 14 Integrerad sexualundervisning, i hela läroplanen sedan 1990. Inga skillnader i läroplanen mellan skolorna, men i praktiken sannolikt stora skillnader, undervisning sker framför allt inom biologi/naturkunskap, humanism och religion. Mellan 10 och 14 år mest beskrivande biologi därefter känslor och sexualkunskap.

Sverige

Obligatoriskt sedan 1955 Obligatorisk sexualundervisning sedan 1955, regering och skolorna ansvariga för undervisningen, likriktad undervisning i alla skolor, men i praktiken varierande. Teoretiskt ingår sexualkunskap i alla ämnen, men i praktiken framför allt inom biologi, men även inom socialkunskap, samhällskunskap och religion.

Storbritannien

Föräldrar tillfrågas Obligatorisk sexualundervisning i skolorna inom ämnet biologi/naturkunskap sedan 1996, 2000. För sexualundervisning inom det humanorienterade ämnet ”Personal, Social, Health and Citizenship”, måste föräldrar ge sitt medgivande och de har rätt att hindra barnen att delta. Det nationella forumet, ”Sex Education Forum” tar fram riktlinjer för undervisningen. Bakom forumet står ett 50-tal multikulturella brittiska NGO:s.

Tyskland

Delstater har inflytande Obligatorisk integrerad sexualundervisning sedan 1968, 1977 och 1984. Ansvaret för sexualundervisningen skiftar mellan olika delrepubliker, olika inriktning på undervisningen i olika kategorier av skolor, Rekommenderad startålder sex år.

Österrike

25 år gammalt material Obligatorisk sexualundervisning i skolan sedan 1975 – undervisningsmatierialet från 80- talet tar inte upp preventivmedel, och har inte förnyats på 25 år. Regering och skola ansvarig för undervisningen, olika undervisning i olika skolor/ideologiskt och religiöst, sexualundervisning inom ämnena biologi/naturvetenskap och i religion. Nya medlemsländer i EU

Estland

Obligatoriskt Obligatorisk sexualundervisning i skolorna. I praktiken skiljer sig undervisningen mellan olika skolor och klasser utifrån lärares enskilda engagemang. Undervisningen inriktad på biologi, upplysning och prevention.

Lettland

Inte nog, enligt ungdomar Sexualundervisning ingår i ämnet ”Health education” som är obligatoriskt i 5:e och 8:e klass, liksom i high school, men inte i yrkesutbildningarna. Skolorna ansvariga. En studie visar att endast 40 procent av de unga kvinnorna (15-24 år) och 30 procent av de unga männen anser att de fått ”tillräcklig” undervisning om sexuell och reproduktiv hälsa.

Litauen

Starkt motstånd Sexualundervisning ej obligatorisk i skolorna. Men sexualkunskap är integrerat i biologi och etik. Högstadieelever ges också information om sexuell hälsa och sexuellt överförda sjukdomar. I praktiken finns dock ett starkt motstånd mot undervisning i prevention mot sexuellt överförda sjukdomar, inklusive kondomer och andra preventivmedel. De flesta ungdomar lär sig från vänner, tidningar, teve, porr, internet – i mindre utsträckning från föräldrar och lärare.

Polen

Kyrkans syn förhärskande Kyrkans familjesyn är påbjuden i skolundervisningen. Sexualundervisning är dock inte obligatorisk, och kräver föräldrarnas godkännande. År 1998 ersatte det polska parlamentet ämnet ”Knowledge about the sexual life of human beings” med ”Education for Family Life”. De läromedel som finns är dåliga och ofta missledande. Naturlig födelsekontroll proklameras.

Slovakien

”Planerat föräldraskap” I Slovakien ansvarar staten för det i skolorna obligatoriska ”Sexualundervisning och planerat föräldraskap”. Undervisningen är till skillnad från i Tjeckien orienterad mot giftermål och föräldraskap. Detta från 3-4 klass, medan sexualkunskap i de högre stadierna tas upp inom etik och/eller religion.

Slovenien

Biologiska fakta Sexualundervisning i skolorna förekommer, men är i praktiken bristfällig och begränsad till biologiska fakta.

Tjeckien

Förbättringar på gång Sexualundervisningen i de tjeckiska skolorna förbättras varje år. Undervisningen börjar vid 12 års ålder och lägger vikt vid preventivmedel och skydd mot sexuellt överförda sjukdomar, och ingår i biologi och samhällskunskap. Enligt WHO så är en tredjedel av lärarna inte kapabla att undervisa i sexualkunskap. Debutålder 17 år.

Ungern

Stora brister ”Education for family life”, har funnits i skolorna sedan 1975. Men i praktiken lever sexualundervisningen en sporadisk tillvaro. Övergripande policy, praktisk vägledning saknas och. lärarna har ingen utbildning. Variationerna mellan skolorna är mycket stor. Användning av preventivmedel är begränsad. Ungern ligger i topp vad gäller tonårsgraviditeter.

Cypern och Malta

Uppgifter saknas.

Källor: Uppgifterna för de gamla EU-länderna baseras i huvudsak på en undersökning som genomfördes 1998, ”Hiv/aids Prevention Policies for Youth in Europe”, av European Information Centre ’Aids&Youth’. Sedan dess har framför allt Irland, men också Storbritannien utarbetat nya riktlinjer för skolorna, varför uppgifterna för dessa länder uppdaterats. Danmark är i färd med att se över sin sexualundervisning. En enkät har för denna artikel också sänts till totalt 19 organisationer, medlemmar i International Planned Parenthood Federations europeiska nätverk. Härifrån hämtas uppgifter för Danmark, Storbritannien, Holland, Italien, Österrike, Ungern, Lettland och Litauen. Vidare används för de nya EU länderna uppgifter som framkommit vid RFSU:s tidigare kontakter med sina systerorganisationer i dessa länder.

RFSU: Se upp för familjekunskap

 

I de flesta EU-länder finns något slags sexualundervisning i skolorna.
– Det här låter ju bra. Men det är svårt att bedöma hur bra det är egentligen? Vad är det som sägs och vilka är det som säger det? Vilka värderingar är det som styr undervisningen, undrar Hans Olsson, ansvarig för skol- och metodfrågor på RFSU.

Sexualundervisningen i svenska skolor är inte heller alltid så bra som det beskrivs på policynivå. Innehåll och kvalitet varierar från ort till ort. Lärare har bristfälliga kunskaper i att diskutera värderingar och böcker har visat sig innehålla homofobiska texter.
– Men naturligtvis är det viktigt att sex och samlevnad är obligatoriskt, för då har organisationer som RFSU och andra, något konkret att jobba vidare med.

 

Konservativa opinionsbildare vill att skolorna hellre har undervisning i så kallad ”familjekunskap”.
– Ofta innebär det en undervisning som handlar om avhållsamhet och är inriktad på en traditionell kärnfamilj. Det är ett sätt att gömma undan sexualitetsfrågorna, säger Hans Olsson.

Victor Bernhardtz på RFSU är projektledare och arbetar opinionsbildande med ungas rättigheter. Han pekar på att den sexualundervisning som ingår i religionsämnet lätt kan föra en konserverade syn på sex, familj och könsroller vidare.
– Den återskapar de fördomar som är en bidragande orsak till att kvinnor inte har samma möjligheter som män till exempel i karriären eller i sexuallivet.

 

Ylva Bergman

Det är nästan 50 år sedan sexualundervisning infördes i den svenska läroplanen. Mycket har hänt sedan dess.

Det som Sverige var ensam om 1955 har blivit norm i stora delar av Europa. Majoriteten av EU-ländernas läroplaner föreskriver skyldighet att ge eleverna grundläggande undervisning om sex och samlevnad. Detta oavsett om skolorna drivs i offentlig eller i privat regi. Och oavsett om de är sekulariserade eller kopplade till någon kyrka. Det visar en europeisk undersökning från 1998. Den tittar i första hand på ländernas nationella hiv/aids policys, men inventerar också lagar och statistik kring ungdomar och deras sexualvanor liksom grundskolornas roll.

Undersökningen bekräftar också, inte oväntat, att sexualundervisningen framför allt bedrivs inom det schemalagda ämnet biologi/naturvetenskap. Men sexoch samlevnad integreras också i olika humanorienterade ämnen som ”livskunskap”, ”livsfärdigheter” samt inom religion och historia.

Protester i Irland

Undantagen 1998 var Belgien, Finland, Grekland, Irland och Italien. Dessa saknade obligatorisk sexualundervisning i grundskolan. Alla förutom Finland, är starkt katolskt eller ortodoxt präglade länder.

Men det går att förändra om den politiska viljan finns. Det är Irland ett exempel på. Sedan 2003 är ”relationer och sexualkunskap” inom ämnet ”Social and Personal Health Education” obligatoriskt. Reformen har genomförts trots att majoriteten av landets skolor drivs i kyrklig regi av katolska kyrkan. Införandet av denna undervisning går visserligen trögt, men orsakerna ska nu undersökas.

– Sexualundervisningen är i dag i stort sett accepterad. I början var det våldsamma protester, säger Olive McGovern, handläggare i ungdomshälsa, som just tillsatt en utvärdering av hur det har gått med att införa sexualundervisning i de irländska skolorna.

Aggressiv kyrka

Av de tio nya medlemsländerna som tillkom till EU-familjen i våras är det framför allt Polen och Litauen som utmärker sig (uppgifter saknas för Malta och Cypern).

I Polen och Litauen finns ett aktivt motstånd mot att ungdomar ska få en saklig, oberoende och från kyrkan fristående information om sex och samlevnad. Kyrkligt knutna intresseorganisationer driver i dessa länder aggressiva kampanjer mot abort. De förespråkar en sexualitet förbehållen heterosexuella gifta, och går ibland så långt att de förespråkar naturlig födelsekontroll framför preventivmedel.

Samtidigt återfinns bland EU-nykomlingarna också progressiva länder som Estland, där sexualundervisningen i skolan är en självklarhet, åtminstone på papperet.

För frågan är också hur undervisningen ser ut. Vad är det eleverna får lära sig – och av vem? Att sex och samlevnad finns med i läroplanen säger mycket lite om hur dokumenten efterlevs i verkligheten. Ett vanligt fenomen, när man frågar ungdomar själva, är att skolans undervisning inte möter ungdomarnas behov. För att lyckas bör skolorna samarbeta med hälsokliniker, dit ungdomarna kan vända sig.

Biologi dominerar

Forskaren Simon Forrest, verksam i Skottland, har följt skolans sexualundervisning under många år i brittisk miljö. Hans erfarenhet är att undervisningen i sex och samlevnad generellt är kraftigt eftersatt i de brittiska skolorna och att kvalitet och kvantitet beror på de enskilda lärarna som individer.

Det är en erfarenhet som tycks gå igen även i andra länder. Det gäller också vilken typ av kunskaper och färdigheter som lärs ut: Biologiundervisningen dominerar, medan lärarna känner sig obekväma när de lämnar de kända domänerna och katederundervisningen. För de mjukare frågorna som känslor, attityder och värderingar, visar forskarerfarenhet att barnoch ungdomars eget deltagande är ett måste för att nå resultat.

– Skolorna har generellt svårt att leva upp till sina åtaganden. Bland annat beror det på brist på utbildad personal i biologi och naturkunskap. Dessutom har sexualundervisning låg status inom lärarkollegiet, vilket kan bero på att ämnet saknar egen ämneskompetens och examen.

Simon Forrests intryck bekräftas också i svaren till den enkät som Ottar skickat ut till International Planned Parenthood Federations europeiska nätverk. Förutom den rent biologiska undervisningen, så har lärare och skolor på många håll varken resurser, intresse eller kunskap för sex- och samlevnadsundervisning.

Värderingar i ämnet religion

Enligt de flesta europeiska länders skolministerier ska sex och samlevnad ges till alla barn och ungdomar, vid vilka stadier varierar mellan olika länder. Men inget av de traditionella schemalagda ämnena har något helhetsansvar, varför tonvikten fortfarande ofta ligger vid fortplantning och könsorgan.

”Biologilärarna lär ut biologin, värderingar behandlas under ämnet religion och aids-förebyggande åtgärder lärs ut av skolläkaren”, konstaterar Elisabeth Pracht vid Österreichische Gesellschaft für Familienplanung, Wien, i Ottars enkät.

Det går inte heller att rita den europeiska sexualundervisningskartan utifrån religiös/kulturell bakgrund. I Storbritannien visar det sig att skolorna med kyrklig anknytning lägger större vikt vid sex- och samlevnad än vad de 90 procenten sekulariserade skolorna gör. Detta eftersom sexualkunskap ligger närmare de religiösa skolornas ideologiska intresseområden (familj, livskunskap), enligt Simon Forrest.

För självklart skiftar motiven till sexualundervisning mellan olika länder och i olika tider. När Sverige 1955 införde sexualkunskap i läroplanen, så handlade det inte om att mota hiv/aids eller att förhindra sexuella trakasserier. Nej det handlade om att förhindra tonårsgraviditeter och uppkomsten av ensamma mödrar. De svårare frågorna kring relationer, känslor och självkänsla uppmärksammades först senare.

I Storbritannien, som mycket länge betraktat sexualitet som helt och hållet en fråga för privatsfären, görs nu kraftsamlingar för att nå ungdomar i frågor om sex. Bakgrunden är en insikt om att man ligger mycket högt i den europeiska statistiken över tonårsgraviditeter. Men i Storbritannien är det endast den biologiska sexualundervisningen som är obligatorisk. Frågorna som sorterar under ”Personal, Social, Health and Citizenship Education” kräver föräldrarnas samtycke. Att elevunderlaget i dag i många skolor till stor del utgörs av immigrantbarn från utomeuropeiska länder gör inte saken lättare.

– Skolorna är i sig en moralisk värld, där moralen sätts högre än i andra institutioner. Vi måste också ha i minne att vi under de senaste 20 åren haft ett väldigt moraliskt politiskt ledarskap, säger Simon Forrest, och behöver varken nämna Thatcher eller Reagan, eller deras senare efterföljare.

Från naket till påklätt

Det skandinaviska bältet skiljer sig från övriga Europa genom att tidigt ha lyft sexualitet till en samhällsfråga, men också en mänsklig rättighet oavsett civilstånd. Nina Boelsgaard Christensen, sakkunnig på danska RFSU, illustrerar svängningen från 1970-talets ”visa allt” med närbildsfotografier på könsdelar och älskande par, över senare 80-talets hiv/aidsprevention och streckteckningar på könsdelar till dagens mer påklädda bilder och problematiserande hållning:

– Sexualundervisningen har präglats av tidens pedagogiska tankar. Eleverna ska i dag inte bara ha biologiska baskunskaper utan också kunna diskutera och förhålla sig till moraliska dilemman kring abort, kärestor, alkohol och så vidare. De är inte bara åhörare, utan deltagare, säger hon.

Ett exempel på detta är en gymnasieklass vid Polhemsskolan i Lund, som samtliga ville ha ”sexualitetens historia” som fördjupningsalternativ. De var ett trettiotal elever, majoriteten flickor och etniska svenskar, men även latinamerikaner och någon med arabiskt ursprung. De fick läsa om viktoriansk moralsyn, om socialantropologiska rön, arabisk kärlekspoesi, konsekvenserna vid avskaffandet av turkiska harem med mera.

– Klassen hade pratat ihop sig i förväg och jag ställdes inför faktum. Men eftersom det var en bra klass och eftersom jag i egenskap av lektor med många år i yrket, inte skulle bli ifrågasatt av lärarkollegiet, så sa jag okej, berättar Anders Olsson.

– Men efter två månader tyckte eleverna att de hade fått nog. Mycket handlade nog deras val av fördjupning om att de ville göra en studieresa till Erotikmuseet i Köpenhamn. Väl där fick en del lite för mycket av syfilitiska vaxdockor och sexuella avvikelser.

Brist på vettigt material

I Österrike skulle denna typ av specialstudier inte falla inom gymnasieskolans ramar. Där blev sexualkunskap obligatoriskt under 1980-talet. Samtidigt tog man fram ett undervisningsmaterial, som fortfarande används. I detta material ingår inte någon information om preventivmedel, berättar Elisabeth Pracht.

Just bristen på vettigt undervisningsmaterial går igen i flera av de enkätsvaren som Ottar samlat in. Liksom det stora glappet mellan teori och praktik. I Ungern så har man till exempel i 30 år haft ”Education for Family Life”. Men lite har hänt i praktiken.

István Batár, vid familjeplaneringscentrumet i Budapest, beklagar de höga abortsiffrorna och den tidiga sexdebuten bland flickor. Till bilden av situationen i Östeuropa hör också en på flera håll uttalad önskan om befolkningsökning, efter flera år av minskad nativitet.

I nästan alla EU-länder har risken för sjukdomar fått politiker och myndigheter att införa sexualundervisning i skolorna. (Även om många likt Simon Forrest förundrar sig över att de broschyrer och skrifter som används ofta är detsamma som för 20 år sedan.) De flesta länderna har sexualundervisning inom biologi/ naturvetenskap. Flera behandlar de mjukare delarna inom ämnen som ”relationer”, ”livskunskap/livsfärdigheter”. För genomgång av preventivmedel så finns ofta ett mer eller mindre väl fungerande samarbete med hälsokliniker. Men vissa länder utmärker sig. I Polen har för närvarande den katolska kyrkan tolkningsföreträde på moralsynen. 1998 drog parlamentet in den tidigare föreskriften om ”Knowledge about the sexual life of human beings”. För att så småningom ersätta denna med ”Education for family life”.

Nunnor undervisar

I Polen är det också vanligt att skolorna låter representanter från katolska enskilda organisationer eller nunnor sköta undervisningen, bland annat av resursbrist. Detta förekommer på fler ställen i Östeuropa.

Om en ekonomisk boom efter EUinträdet ska få Polen på samma resa som Irland återstår att se. För närvarande ser det mörkt ut, den konservativa falangen inom den katolska kyrkan är på frammarsch i Europa, samtidigt som kombinationen våld, sex och handel ökar. Men om ungdomar ska kunna göra informerade val kring sina egna liv, så måste vuxenvärlden ge dem chansen till vettig information. Annars lämnas de ensamma åt kompisar, film, tidningar och internet.

Marie Närlid/Context

 

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 4 2004) 

 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!