Martin Vidaurre Vacca

Martin Vidaurre Vacca. Foto: Ulrika Hammar
Martin Vidaurre Vacca. Foto: Ulrika Hammar

»Vi måste få ett stopp på våldet mot hbtq-personer«

2016 antog Bolivia en av världens mest progressiva könstillhörighetslagar. Nu vill en domstol begränsa transpersoners rättigheter. Ottar träffar människorättsjuristen Martin Vidaurre Vacca som kämpar mot diskriminering av hbtq-personer i Bolivia.

FAKTA CDC

CDC står för Capacitación y Derechos Ciudadanos – eller utbildnings- och medborgarrättigheter.

Är en civilsamhällesorganisation specialiserad på juridisk rådgivning och hjälp inom mänskliga och medborgerliga rättigheter.

Lika inför lagen »lguales ante la Ley« arbetar för att uppmärksamma och stärka lagar som skyddar hbtq-personers rättigheter i samhället, erbjuder kostnadsfri juridisk hjälp och rådgivning.

Att se en regnbågsfärgad flagga hissad i topp i Bolivia hör inte till ovanligheten, och även om denna flagga (en så kallad whipala) i Bolivia inte symboliserar hbtq-rörelsen utan landets ursprungsbefolkning, så ledde valet av Evo Morales till president 2005 – den första presidenten från ursprungsbefolkningen – till flera förbättringar vad gäller hbtq-personers rättigheter i landet.

Bolivia är ett av få länder i världen vars konstitution uttryckligen förbjuder diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller sexuell läggning, sedan 2009. Men trots det går flera av landets lagar rörande just hbtq-personers rättigheter stick i stäv med konstitutionen.

Martin Vidaurre Vacca, människorättsjurist som jobbar för organisationen CDC med projektet »lguales ante la Ley» – lika inför lagen – är klädd i välstruken mörk kostym när Ottar träffar honom på besök i Stockholm. Martin har sedan många år arbetat för att stärka hbtq-personers rättigheter i Bolivia, och han beskriver situationen som minst sagt motsägelsefull.

»Det finns ingen specifik hatbrottslag som erkänner sexuell läggning eller könsidentitet som grund för hot, våld eller diskriminering.«

– Å ena sidan har vi en konstitution som säger att alla ska ha samma rättigheter och att hbtq-personer inte får diskrimineras, å andra sidan har vi en lag som säger att till exempel äktenskap endast är något som kan ske mellan en man och en kvinna. Och det finns ingen specifik hatbrottslag som erkänner sexuell läggning eller könsidentitet som grund för hot, våld eller diskriminering, säger Martin Vidaurre Vacca och skakar på huvudet.

Bild: Ray Edson Hurtado Romero
Whipala kallas ursprungsbefolkningens regnbågsklädda flagga. Bild: Ray Edson Hurtado Romero

Det var i samband med att Evo Morales ifrån partiet MAS – Movimiento al Socialismo – valdes till president för nästan 12 år sedan som sociala rättvisefrågor hamnade på den politiska agendan i Bolivia, och hbtq-aktivister tillsammans med politiker såg sin chans till att skapa förändring. Men tyvärr finns det fortfarande stora kunskapsluckor i samhället som sätter stopp för erkännandet av hbtq-frågor, menar Martin.

– Information som ges i skolorna är ofta godtycklig eller existerar inte alls, och många äldre vet inte vad skillnaden är mellan att vara till exempel gay eller trans, säger Martin Vidaurre Vacca som menar att det är bristen på kunskap i kombination med konservativa politiska krafter som skapar motstånd mot hbtq-rättigheter.

 

Men det har skett en del framsteg. 2016 antogs en ny könstillhörighetslag ansedd som en av de mer progressiva i världen, då den dels fastslår en tidsgräns för den juridiska processen för att byta juridiskt kön  – och även erkänner könsidentitet som något flytande. Martin förklarar:

– Innan 2016 så var processen gällande juridiskt könsbyte snårig och tog väldigt lång tid, idag är det enklare och du garanteras en ändring på under 30 dagar. För någon som vill få sitt juridiska kön ändrat så är det en stor skillnad mellan att vänta 30 dagar eller flera år, säger Martin och fortsätter.

– En annan sak är att du kan ändra juridiskt kön mer än en gång, alltså att en person kan identifiera sig som man eller kvinna i olika perioder i livet och få sitt juridiska kön ändrat utefter det.

Men ännu ett basklag blev verklighet i början av november 2017. Författningsdomstolen beslutade då att den nya könstillhörighetslagen strider mot konstutionen och att transpersoners rättigheter där av bör begränsas. Främst gäller det rätten att kunna gifta sig eller adoptera. Utfallet oroar Martin Vidaurre Vaca som menar att beslutet kan komma att betyda en sorts »civil death« för transperoners rättigheter i samhället.   

 

För Martin Vidaurre Vacca är våld och hot om våld riktat mot hbtq-personer en av de viktigaste frågorna som Bolivia har att jobba med.

– De senaste tio åren har det anmälts 80 hatbrott mot hbtq-personer, men den siffran stämmer inte.

Det låga antalet anmälda brott handlar enligt Martin om att kunskapen om hbtq-frågor behöver öka i samhället generellt, men även bland hbtq-personerna själva.

»Många hbtq-personer är inte medvetna om sina rättigheter, eller hur de ska gå tillväga för att anmäla hatbrott.«

– För en tid sedan hjälpte CDC en kvinna som blivit knivhuggen tre gånger i nacken på grund av transfobi, det är hemskt men eftersom det skedde i en större stad som La Paz så kunde hon i alla fall få hjälp. På många platser i landet finns inte någon juridisk hjälp att få och många hbtq-personer är inte medvetna om sina rättigheter, eller hur de ska gå tillväga för att anmäla hatbrott.

Martin Vidaurre Vacca och CDC arbetar hårt för att driva igenom en ny hatbrottslag som ska ge bättre skydd och även erkänna kön, könsidentitet och sexuell läggning som grund för hot, våld och diskriminering.

– Vi måste få ett stopp på våldet mot hbtq-personer, en viktig del är att jobba för att förändra våra lagar, för det är genom lagar vi både kan sprida kunskap och förstå våra rättigheter.

 

Isabel Lind 

 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.