Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Boken Sakerna vi såg och författaren Hanna Bervoets
Intervju Sexualitet

Bästsäljare tänjer på moralens gränser

Hanna Bervoets är en av Nederländernas mest hyllade författare. Nu har hennes bästsäljande kortroman Sakerna vi såg kommit ut på svenska. Boken följer moderatorn Kayleigh som i sitt jobb tar del av våldsamt och ibland rent traumatiserande innehåll, något som långsamt förändrar henne.

Våldsamt innehåll på nätet, och dess koppling till sex är ämnen som nyligen varit aktuella. SVT:s Uppdrag granskning har under våren haft två avsnitt om »hårt sex« bland unga och om innehåll på sociala medier som kan anses marknadsföra våldsamt sex. Diskussionen förs ofta vidare till porr och hur våldsamma inslag kan påverka människors sexliv. Men hur är det egentligen att varje dag behöva bevittna grafiskt och destruktivt sex på nätet, som del av sitt arbete?

»Det mer extrema blir en del av hennes normala, kanske på grund av det hon ser på jobbet varje dag.«

Sakerna vi såg. Form: Sara Acedo

Runt denna fråga cirkulerar innehållet i den nederländska författaren Hanna Bervoets senaste verk Sakerna vi såg.

– Porrkonsumtionen var ett sätt att tydligt visa på skiftet i vad Kayleigh anser som normalt och inte. Det mer extrema blir en del av hennes normala, kanske på grund av det hon ser på jobbet varje dag, säger Hanna Bervoets på länk från Nederländerna. Hon skulle varit i Stockholm men covid stoppade resan.  

Sakerna vi såg berättas ur Kayleighs inifrånperspektiv. Hon skildrar vardagen och berättar historier från sitt jobb som innehållsmoderator för techföretaget Hexa, där hennes roll är att utvärdera innehåll som kan uppfattas som stötande av användarna. Att arbeta som innehållsmoderator var inte hennes första val men när avsaknaden av pengar blev påtaglig var Hexa hennes räddning. Det något monotona arbetet med att analysera och kategorisera videos på nätet kommer dock med en känga av mentala prövningar. När vardagen fylls av våldsamt och påfrestande innehåll finner hon ett nytt sammanhang, en ny vänskapskrets från kontoret. 

– De får inte prata om vad de ser för något med andra. Så de blir en tajt grupp och skapar en verklighet som bara är deras egen, det är även där Kayleigh finner Sigrid som hon blir tillsammans med, säger Bervoets.

Kollegorna är de enda som riktigt förstår vad Kayleigh går igenom varje dag och tillsammans formar de en ny moral om vad som är rätt och fel. De monotona arbetsuppgifterna byts ut till dagliga besök på den lokala baren. Flyktiga besök till städskåpet för förbjudna sexuella möten, tillsammans med alkohol och droger blir till en del av arbetsdagen. När gruppens jargong blir allt mer sexistisk och rasistisk tänjs de moraliska gränserna. Något som även speglar av sig på Kayleighs beteende och relationen med Sigrid. 

Som läsare får vi skärvor av en historia som inte riktigt går ihop. Men är det Kayleigh – eller de andra – som har tappat det? 

Då vi får ta del av berättelsen genom Kayleighs ögon får vi i första hand bevittna hur det är att själv förlora kontrollen och när självinsikten börjar försvinna bort. När porren hon ser blir för pryd och tråkig söker hon sig djupare, inte bara för sin egen njutning utan även i sin sexuella relation med Sigrid. Något hon tvingas blir varse om när hennes sociala sammanhang börjar luckras upp. 

»Risken är att läsaren ursäktar Kayleighs agerande just för att hon är kvinna«

Något som gör Bervoets bok speciell är inte bara att hon skildrar en skiftande moral ifrån ett förstahandsperspektiv. Berättelser som innefattar sexuellt våld cirkulerar ofta kring heterosexuella relationer där mannen är den dominanta och kvinnan den undergivna. Här skildras en samkönad relation med två kvinnor. När ett nytt perspektiv lyfts, i detta fall ett icke hetero-perspektiv, är det lätt att huvudkaraktären tolkas som en spegling för en hel grupp, menar Bervoets. Detta är problematiskt då stereotyper återskapas och karaktärerna kan »fastna« i rollerna och att de inte utvecklas. 

Hanna Bervoets Foto: Klaas Hendrik Slump

– Risken är att läsaren ursäktar Kayleighs agerande just för att hon är kvinna och man inte tycker våldet är lika grovt mellan två kvinnor som mellan en man och en kvinna. Vissa tycker dock att Kayleigh och Sigrid är som ett heterosexuellt par, att lesbiska inte beter sig på det sättet och att jag skapar ett stigma kring lesbiska relationer. Det handlar egentligen om att de som läsare stereotypiserar en hel grupp utifrån vad en fiktionell karaktär gör, som då råkar vara lesbisk. 

Temat kring vad som är »normalt« eller inte är genomgående i Bervoets repertoar. Hennes tidigare roman Ivanov, om en forskare som vill krossa människosläktet med apor, satte henne på kartan i Holland. Hanna Bervoets böcker uppmärksammar hur gränserna för vad som ses som rätt eller fel kan förändras snabbare än vi tror och utan att vi märker det. Att ta del av hårda porrvideos och normalisering av »hårt sex« kan vara influenser i omgivningen som bidrar till att människan förändras, något som påverkar huvudkaraktären Kayleigh.

– När en ny sak som tidigare sågs som extrem sedan blir normal blir det lite som en spiral. Kayleighs relation med Sigrid blir som en spegel av hennes moral. Sigrid berörs och mår dåligt, hon vill prata om arbetet, men Kayleigh vill inte ta med sig »den skiten hem«. Hennes beteende förändras och långsamt blir hennes moral något som inte ens arbetskollegorna delar, men hon märker det inte, säger Bervoets.

»Vissa tycker att jag borde skriva en gladare skildring av en lesbisk relation. Men vem ska läsa det?«

I framtiden vill hon fortsätta att utforska gränserna för vad människor anser som normalt samtidigt som hon vill motverka stereotyper och normativa bilder av vad som är rätt och fel. Idag jobbar hon på en längre roman om ett lesbiskt par vars relation har både toppar och dalar. 

– Vissa tycker att jag borde skriva en gladare skildring av en lesbisk relation. Men vem ska läsa det? Alla böcker har karaktärer med upp och nedgångar, det gäller oavsett om det är heterosexuella eller queers, säger Hanna Bervoets.


Text Nathalie de Alencar

Fler artiklar

Artiklar Sexualitet

Frigjord framtidsfiktion

Karin Svensson skriver om sex, relationer och identitet i science fiction.

Reportage Sexualitet

Ragg i robottaxi

Tomas Hemstad och hans partner testar framtidens sexmekka... baksätet i en självkörande taxi.

Extra Sex & hälsa

Kåt på äldreboendet

Fylld lustkorg och nya sätt att tänka kring hudhunger. Vi besöker äldreboendet där man kan sätta upp »stör ej«-skylten.

Essä Sexualitet

Den digisexuella revolutionen

Med en mer utvecklad sextech och AI skymtar forskare en ny sexuell revolution vid horisonten: Digisexualiteten.

Krönika Sex & hälsa

Groomeo och Julia

För två veckor sedan skakades Danmark av en skandal. Det uppdagades nämligen att den danska politikern Mike Villa Fonseca, 28