Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Reportage

Bortgift

Att välja sin partner är en självklarhet i Sverige i dag, eller? Hur vanligt är det egentligen med tvångsäktenskap? Vad händer om en ung tjej anmäler att hon blivit bortgift? Är arrangerade äktenskap i dag en av få möjliga vägar att ta sig innanför ”Fort Europa”? Och kommer Sverige att införa en lag mot tvångsgifte, som i Norge. Tvångsäktenskap väcker många frågor, men det finns få självklara svar. Ira Mallik reder ut begreppen och beskriver en politik som inte funkar i praktiken.

En ung kvinna söker hjälp på Kriscentrum i Malmö. Hon berättar att hennes mamma vill gifta bort henne i hemlandet. Anna Dingizian, socionom som jobbar på det kommunala kriscentret, kan knappt tro det är sant det som händer. Hon känner ju mamman. Mamman har tidigare bott på Kriscentrum. Då, för några år sedan när hon misshandlades av sin man. Då när hon till slut genomgick den uppslitande skilsmässan.

Och sedan flyr dottern just denna mamma och hotet om giftermål. Kriscentrum samlar ihop ett nätverk av personer. En nära väninna till mamman, socialen och skolpersonal som för diskussioner med mamman och dottern. Situationen verkar till slut lösa sig.

– Och nu har jag ändå fått höra att flickan är i hemlandet och har gift sig. Man kan ju knappt tro det, säger Anna Dingizian.

Bakgrunden till äktenskap som ingås under press eller tvång är ofta komplicerad. Traditionen med arrangerade äktenskap blandas med berättelser om släktingar som ställer krav. Om skulden som läggs både på barn och föräldrars axlar. Om vilja och förväntningar att genom giftermål hjälpa släktingar lämna hemlandet.

Att tvångsäktenskap eller hot om giftermål förekommer i Sverige vittnar socialtjänsten och frivilligorganisationer om. Men hur många kvinnor och män som gifter sig mot sin vilja varje år vet ingen. Handlar det om tjugo per år? Om trehundra? Eller om tusen?

– Vi blir alltid bekymrade när vi tillfrågas om siffror. Vi vet att mörkertalet är enormt, större än bland mäns våld mot kvinnor, säger Maria-Pilar Reyes, samordnare för insatser mot hedersrelaterat våld på Länsstyrelsen i Stockholm.

Allt fler unga söker stöd

Det man vet är att allt fl er unga söker stöd. I Västra Götalands län har ungdomar som placeras i skyddat boende fyrfaldigats på två år och i december 2006 hade 74 unga skyddat boende. Telefonsamtalen till jourtelefonerna har ökat och i Stockholms län var samtalen minst 260 under 2005. Det betyder inte nödvändigtvis att problemet ökar, utan visar att unga är mer benägna att söka hjälp. Anledningarna till att de söker samhällets stöd är många, men den gemensamma nämnaren för det som definieras som hedersrelaterad problematik är att familjen eller släkten som kollektiv inskränker individens självbestämmande. Påtvingade äktenskap eller hot om äktenskap förekommer som en del inom en större problematik.

Men nej, någon statistik om äktenskap och tvång finns inte. Och svensk lag är ganska förvirrad i förhållande till äktenskap som ingåtts under tvång. Idag är det inte kriminellt att tvinga någon att gifta sig, men äktenskapet kan förklaras ogiltigt om hot och tvång bevisas. Justitiedepartementet utreder just nu frågan om kriminalisering av tvångsäktenskap, och mycket tyder på att tvångsgifte kommer att bli straffbart. Utredningen är inte en del av den nya äktenskapslagstiftningen som också förbereds, utan ingår i en utredning om trafficking och människohandel som förväntas bli klar i juni 2007.

Men den stora frågan när det gäller äktenskap är hur tvång och individens självbestämmande ska definieras. Var går skiljelinjerna mellan arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap? Och är alla skott vattentäta?

Zubeyde Demirörs som arbetar med hedersrelaterad problematik på Fryshusets Elektraprojekt i Stockholm menar att problemet är just att definitionen flyter.

– Synen är ungefär så här: Ett tvångsäktenskap är då flickan inte tillfrågas, då allt bestäms över hennes huvud. Ett arrangerat äktenskap är när hon till exempel får träffa några olika killar och välja vem hon vill gifta sig med. Men valet att INTE gifta sig alls är inte möjligt.

Det är inte ens säkert att den unga kvinnan själv anser sig utsatt för ett tvångsäktenskap.

– Hon säger ja, för hon ser inga andra möjligheter. Att säga nej är inte en möjlighet.

Zubeyde Demirörs har själv levt i vad hon betecknar som ett tvångsäktenskap.

– Jag ville inte gifta mig överhuvudtaget, men jag hade så dåligt samvete, så mycket skuldkänslor. Jag trodde jag hade ett val, för att jag fick välja en bland tio. Jag trodde det var valfrihet.

Gör ofta som familjen vill

Astrid Schlytter, docent i rättssociologi vid Stockholms universitet, menar att individens autonomi är motsatsen till tvång. Individens val måste kunna ske oberoende av kollektivets (familjens) vilja och önskningar. Utan att beslut måste redovisas för kollektivet eller att individen behöver ta ansvar för kollektivets vilja. Ett tvångsäktenskap innebär att individen inte kan välja oberoende av kollektivets önskningar.

Zubeyde Demirörs berättar om den kluvenhet hon möter hos de unga kvinnor hon jobbar med. Ska de följa sin egen önskan eller kollektivets? Tjejerna förhandlar med sig själva, sin vilja och möjliga konsekvenser. Resultatet blir ofta att det är lika bra att göra som familjen vill, kanske går det att skilja sig sedan.

– Då brukar jag svara: Tänk på att du inte bara ska laga mat åt den här mannen. Att laga mat är den lätta biten, men du ska dela säng med honom.

Zubeyde Demirörs pekar på att det i Sverige finns en förenklad syn på valfrihet.

– Det är inte bara: Du lever i Sverige, du kan säga nej. Du behöver inte gifta dig om du inte vill. Tjejen vet att hon lever i Sverige, hon vet hur det fungerar här, men att säga nej upplever hon inte som ett alternativ för henne själv.

Men det är inte bara tjejer som söker samhällets hjälp. Det har blivit allt vanligare att även unga män hör av sig till stödtelefoner som kommuner och frivilligorganisationer står för. Det händer också att pojkar får skyddat boende. Överhuvudtaget är medvetenheten bland de unga större. De vet att det går att söka hjälp. Men det stöd de erbjuds är fortfarande inte tillräckligt omfattande menar många av de som jobbar med ungdomarna. Frågan om tvång och äktenskap är bara en av alla som faller mellan stolarna.

Det händer att unga kvinnor ringer till Migrationsverkets utredningsenhet för anhöriginvandring och säger: ”Jag vill inte att min make ska få komma hit. Ge honom inte uppehållstillstånd.”

Äktenskapet är ingånget. Ofta har bröllopet ägt rum i föräldrarnas hemland, kanske i samband med besök under sommarlovet. Nu hoppas tjejen att slippa undan äktenskapet genom att stoppa makens uppehållstillstånd i Sverige. Men ingen får veta något. Tjejen vill vara anonym, men uppgifterna måste enligt svensk lag vara offentliga.

– Det är ett orimligt val. Antingen får familjen veta att det är kvinnan som stoppat maken från att komma till Sverige, med alla konsekvenser och risker det för med sig för henne. Eller så tvingas hon att gå med på att leva i äktenskapet, säger Astrid Schlytter.

David Lindstrand, expert på anhöriginvandring på Migrationsverket, håller med om att det är en svår situation. Men anonyma uppgifter kan inte vägas in i beslut.

– Hela rättsstaten bygger på bevisning. Det gäller all myndighetsutövning. Det räcker inte att vi tror oss känna till sanningen, den ska finnas på pränt för att kunna användas i beslut, säger han.

Lag om anhöriginvandring ändrad

Den 1 maj 2006 förändrades handläggningen av anhöriginvandring i Sverige i enlighet med ett EU-direktiv där giftermål ger rätt till anhörigåterförening. De mytomspunna skräckintervjuerna om färgen på makens tandborste, kusiners namn och vad som åts till lunch är ett minne blott. Seriositetsprövningen av äktenskapet är borttagen, och att leva tillsammans med sin partner i Sverige ses som en rättighet för den som är gift. Många drog en lättnadens suck, eftersom bedömningsprocessen upplevdes som integritetskränkande, moraliskt konventionell och ibland godtycklig. I de nya reglerna finns reservationer när det gäller skenförhållanden och till exempel månggifte. Men Migrationsverket roll är inte att undersöka vad som hänt innan äktenskapet ingicks, eller att specifikt utreda om det kan ha förekommit tvång.

– Vi ställer givetvis frågan om giftermålet ingåtts frivilligt, men vi måste ha skäl för att agera, säger David Lindstrand på Migrationsverket.

En undersökning kan inledas, men tvånget måste bevisas. Och i praktiken är det den som är offer för tvånget som måste ange och visa att tvånget förekommit. Astrid Schlytter menar att bevisbördan borde vara den omvända. Att visa att äktenskapet ingåtts frivilligt borde vara praxis, men det är något Lindstrand ställer sig skeptisk till.

– Vi kan inte trakassera alla som söker med att vi misstänker tvångsäktenskap. Familjeåterförening är en rättighet, säger han.

Den norska forskaren Unni Wikan menar att det finns en direkt koppling mellan äktenskap och migration som är problematisk. Äktenskap har förvandlats till en av få återstående möjliga vägar att ta sig innanför Fort Europas murar.

– Det leder till att pressen på invandrade föräldrar med barn i giftasvuxen ålder ökat, säger hon.

Unni Wikan benämner giftermål med en person från hemlandet som resulterar i migration som ”hämtäktenskap” och menar att tvång förekommer i flera invandrargrupper. Medan det så kallade kärleksäktenskapet är på frammarsch i till exempel Mellanöstern så är trenden den motsatta i Europa.

– Undersökningar i England och Norge visar att andra generationen av vissa invandrargrupper i högre grad än första generationen gifter sig med personer från det före detta hemlandet.

Något som också ger indikationer om att tvång ökat.

– Det kan till och med anses skamligt att inte ha ett arrangerat äktenskap, så om två unga blir förälskade måste de gömma sin kärlek. Även om de har samma bakgrund. Det är en hållning som jag sällan stöter på i Oman eller Egypten, till exempel.

Norge förbjuder tvångsäktenskap

Sedan 2005 är det i Norge straffbart att tvinga någon till äktenskap. Men bara ett fall har lett till åtal och fällande dom sedan lagen infördes i Norge.

– Det är svårt, för flickorna vill ju inte vittna mot föräldrarna, berättar Wikan, men hon är ändå positiv till lagen som hon menar har en förebyggande funktion.

– Den kan hjälpa föräldrarna att undslippa press. Lagen sänder också en signal om att samhället inte accepterar det här, och om att man riskerar att få ett allvarligt straff.

Liksom Danmark överväger Norge en rad regler som ska försvåra internationella tvångsäktenskap, men som kritiserats för att vara diskriminerande och fientliga mot anhöriginvandring i allmänhet. I Danmark har inte make/maka rätt till uppehållstillstånd om någon av de nygifta är under 24 år. Danmark har också ett försörjningskrav, samt flera restriktioner som i praktiken försvårar för den som vill leva med en utländsk partner.

Unni Wikan anser inte att det är ett problem.

– Det är ingen fördel i sig att förenkla migrationsprocessen. Skandinavien har svikit integrationsprocessen. De västliga länderna bör hjälpa människor att få det bättre där de bor istället, säger hon.

Bland svenska frivilligorganisationer och kvinnojourerna är det få som pratar om att hårdare migrationsregler skulle vara en lösning när det gäller hedersvåld eller tvångsäktenskap. Astrid Schlytter är noga med att poängtera vikten av en generösare asylpolitik, just därför att äktenskap inte ska framstå som den enda möjligheten att migrera.

Migrationsminister Tobias Billström (m) menar att Migrationsverket bör sträva efter att bekämpa tvångsäktenskap, något som enligt honom är möjligt inom den rådande lagstiftningens ramar. Om Sverige ska ha samma typ av regelsystem som Danmark vill han inte uttala sig om nu.

– Jag menar att anhöriginvandring inte är en absolut rättighet. Andra länder använder sig av försörjningskrav för anhöriginvandring. Men det är för tidigt att i nuläget uttala sig om vilka förändringar den nya regeringen vill se.

Lag mot tvångsgifte välkomnas

Zubeyde Demirörs på Elektra menar att visst kan justeringar i lagstiftning vara till hjälp, men problemet är mycket mer komplicerat än så.

– Vad ger vi för valmöjligheter till flickor som sticker hemifrån? Kriterierna för att få skydd funkar inte om hon inte polisanmäler sin familj. Vi måste ha en större insikt i att möjligheterna till hjälp utgår från vårt system. Att göra en polisanmälan är väldigt svårt. Då stänger hon dörren till familjen. Polisanmälan kan i sig bli en utlösande faktor för våld. Skulden hon känner för att gå emot familjens vilja är enorm, hon vill inte förstöra ännu mer för familjen genom att polisanmäla.

Det är det praktiska stödet som brister, och de förebyggande åtgärderna, menar Zubeyde Demirörs. Hon vill se mer arbete med information till de unga själva, mer arbete med attityder. Men hon har ont i huvudet när jag äntligen får göra intervjun klockan nio på kvällen. Två nya tjejer har precis ringt och hon var tvungen ta hand om dem.

Ja, en lag som kriminaliserar tvångsäktenskapet hälsas välkommen av ett enat Sverige. Men därifrån och till tjejen som ringer jourtelefonen för att slippa gifta sig verkar det fortfarande långt.

Ira Mallik
Journalist och redaktör för Re:Public Service

Fotnot: Sedan Nyamku Sabuni i hösten 2006 tillträdde som jämställdhets- och integrationsminister har hon vid flera tillfällen sagt att hon ser tvångsäktenskap och hedersproblematik som viktiga frågor. Hon har trots förfrågningar under flera veckor inte gått att nå för en intervju, och hennes pressekreterare hänvisar till justitiedepartementet.

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 1 2007)


Läs mer

Sex böcker som handlar om hedersrelaterade frågor och arrangerade äktenskap.

Överlevnadshandbok – för flickor om frihet och heder av Lotta Fristorp och Farnaz Arbabi (Rädda Barnen, 2002). Sju tjejer med utländsk bakgrund berättar om sina erfarenheter av att leva i kläm mellan två kulturer.

Islam, brudar och paljetter (Ordfront 2006). Journalisten och författaren Ingmarie Froman har rest i Frankrike, Storbritannien och Sverige och träffat unga kvinnor som berättar om tro och kultur, slöjor och äktenskap. Läs hennes artikel på sidan 23.

Brunetter och blondiner. Sociologen Margareta Forsberg har intervjuat ett stort antal tjejer om deras villkor i svenska förorter (2005).

Rätten att själv få välja av Astrid Schlytter (Studentlitteratur, 2004). Vad gör det svenska samhället för att hjälpa och stötta personer som lever med hedersrelaterad problematik? Vad borde samhället göra?

(O)planerat bröllop av Bali Rai (Tiden, 2002). En roman om arrangerade äktenskap av en brittisk författare med indisk bakgrund.

En fråga om heder av Unni Wikan (Ordfront, 2004). Socialantrolpologen Unni Wikan försöker tränga bakom och ge fördjupning åt Fadime och andra kända fall av hedersbrott i Norden.

Rättighetspraktika om sexualitet och mänskliga rättigheter. RFSU har listat elva sexuella och reproduktiva rättigheter som vi anser måste finnas för att varje människa ska uppleva egenvärde och självkänsla. Rättighet nr 7 är ”Rätten att gifta sig med vem man vill”. Ladda ner här och läs.

Fler artiklar

Serie

SERIE: Den helige ande i Barnkanalen

Hur ser kopplingen ut mellan svenska barnprogram och megakyrkan Hillsong? Sara Hansson undersöker ämnet med start i uppväxtens frikyrkotäta Alingsås.