Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Intervju

»De gömmer sina döttrar i hål i marken«

Jennifer Clement kunde inte sluta tänka på mödrarna som gömmer sina döttrar i hål i marken. Som harar. Nästa vecka kommer den mexikanska författaren bakom succéromanen En bön för de stulna till Sverige. Ottar har intervjuat henne.

Mexiko är ett land präglat av våld, främst som en följd av knarkkriget som politiker efter politiker utlovat att bekämpa. Men knarkkartellerna handlar inte bara med droger. I Mexiko kidnappas flickor och kvinnor på gatan och från hemmen. De kommer aldrig hem från jobbet, skolan eller affären. Poeten Jennifer Clement såg det fortgå år efter år utan att någon egentligen verkade bry sig. Hon bestämde sig för att berätta en historia om våldet mot kvinnorna – tio år senare kom succéromanen En bön för de stulna.

– Jag visste inte att jag skrev en protestroman, bara att jag ville skriva om något som var smärtsamt. Om hur kvinnor påverkas av våldet och knarkkriget som pågår i Mexiko, säger Jennifer Clement.

»Det tog henne till platser som liknade mataffärer och privata hotell, men visade sig vara gömställen där kvinnor och barn ibland hade vistats flera år, rädda för att gå ut.«

Hon hade lagt märke till att knarklitteraturen och mediabevakningen av narkotikakriget sällan porträtterade kvinnor.

– I de få fall de fanns med tecknades de som klichéer, till exempel prostituerade eller stripteasedansöser.

Jennifer Clement började intervjua kvinnor som levde gömda. Det var kvinnor som hade varit utsatta för våld och levde under skydd, några ingick i vittnesskyddsprogram. Bland dessa fanns flickvänner, fruar och döttrar till knarkhandlare. Det tog henne till platser som liknade mataffärer och privata hotell, men visade sig vara gömställen där kvinnor och barn ibland hade vistats flera år, rädda för att gå ut.

Då visste inte Clement vilken bok hon skulle komma att skriva – att det tio år senare skulle bli en roman baserad på intervjuer med kvinnor från olika samhällsgrupper, inklusive migrantkvinnor och kvinnor som dömts till fängelsestraff, som på olika sätt drabbats av våld.

Vittnesmålen från kvinnor som Jennifer Clement träffade på landsbygden i delstaten Guerrero i södra Mexiko vid Stillahavskusten lämnade henne ingen ro. Det var mödrar som berättade att de grävde hål och gömde sina barn i jorden. Och det var med den bilden i bakhuvudet som hon började.

– Tänk dig 11-åriga flickor, som gömmer sig i hål, som harar. Det var ett motiv som jag inte kunde sluta tänka på och som gjorde mig sömnlös, säger hon.

Därför kom hon också att ta sin utgångspunkt i den verklighet där de mest utsatta kvinnorna befinner sig: De som växer upp i fattigdom på landsbygden.

»Detta, den mörkaste sidan av narkotikakartellernas verksamhet, ger stora pengar men får betydligt mindre uppmärksamhet än knarkhandeln.«

Boken skildrar flickan Ladydis och hennes kompisars liv i ett hett ökenklimat i en by inte långt från den beryktade turistorten Acapulco. Där växer de upp i en kvinnlig gemenskap. Männen har alla övergett platsen, en del har rest till USA, andra har blivit flyktingar inom sin egen nations gränser eller anslutit sig till knarkkartellerna.

Ladydi och hennes jämnåriga kamrater fruktar att bli upplockade av droghandlarna som kommer till byn i jakt på mänskliga sexleksaker. Detta, den mörkaste sidan av narkotikakartellernas verksamhet, ger stora pengar men får betydligt mindre uppmärksamhet än knarkhandeln. Knarket kan bara säljas en gång, flickorna många gånger.

Det går inte att berätta om Mexiko utan att också skildra Centralamerika, enligt Jennifer Clement som själv föddes i USA, men kom till den nuvarande hemstaden Mexiko City med sina föräldrar redan som bebis.

– Det är så många migranter från den regionen, särskilt från Guatemala, som passerar på väg mot USA.

Under resan som illegala migranter är de extremt utsatta för risker relaterade till knarkkriget och våldet i Mexiko. Och därför intervjuade Jennifer Clement även centralamerikanska kvinnliga migranter.

Amnesty International uppskattar att 80 procent av migranterna utsätts för sexuellt våld på vägen mot USA. Förövarna finns inom alla grupper; kriminella gäng, människohandlare, andra migranter och korrupta myndighetsrepresentanter.

»Något som intresserar mig både som författare och person är ’de svagas vapen’. Hur människor som inte har makt ändå utövar sin makt.«

Den sista researchen skedde i ett fängelse, och i fängelsemiljön skildras också en av många erfarenheter av att vara på flykt. Jennifer Clement berättar att romanfiguren Luna, en guatemalansk mayakvinna, är fiktiv men att hennes berättelse om hur hon inte vågade kissa under den långa tågresan mot USA är sann. Hon fick svåra magsmärtor av att hålla sig under lång tid, något som flera kvinnor på flykt från Centralamerika vittnade om.

I En bön för de stulna, liksom i Clements tidigare bok A True History Based on Lies, om tjänarsamhället och den utsatthet det innebär att arbeta i någon annans hem, lyckas hon fånga fattigdomens, rasismens och diskrimineringens ibland mycket subtila uttryck.

Men det finns också en överlevnadsinstinkt och styrka hos karaktärerna.

– Något som intresserar mig både som författare och person är ”de svagas vapen”. Hur människor som inte har makt ändå utövar sin makt, säger hon.

– Som när Ladydi hämnas den oförskämda chauffören med att kissa i baksätet i taxin, eller när Aura berättar att hon lade gift i knarkbaronernas kaffe och på så vis dödade dem.

»Hur många gånger har jag inte sett att polisen bryr sig mer om en stulen bil än en stulen flicka.«

Det är så lätt att komma undan med brott mot kvinnor, inte bara i Mexiko, konstaterar Jennifer Clement och tar upp handel med flickor i USA som ett exempel. Samtidigt säger hon att situationen är mycket värre i Mexiko eftersom det inte finns en fungerande rättsstat och samhället är väldigt macho. Särskilt brott mot de allra mest utsatta kvinnorna, såsom migrantkvinnor och de unga tjejer som växer upp i fattigdom, är mycket vanliga men ofta osynliggjorda.

Jennifer Clement menar att det övergripande problemet är att kvinnor inte har någon status.

– Hur många gånger har jag inte sett att polisen bryr sig mer om en stulen bil än en stulen flicka. Så visst vore det fantastiskt om boken kunde bidra till att göra människor medvetna om hur kvinnor världen över behandlas.

Christin Sandberg är frilansjournalist med bas i Guatemala

Den 21 april samtalar Jennifer Clement med Daniel Sandström på Kulturhuset i Stockholm och den 26 april medverkar hon i Svt:s Babel.

Fler artiklar

Intervju

»Lyssna på oss«

Leontine Olsbjörk kom till via donerade könsceller för 25 år sedan. Nu vill hon skapa samtal kring rätten till information.

Porträtt i svart och gult på carolina Hemlin och Ida Måwe.
Ledare

Oroande trender bland unga

Ottars chefredaktörer om resultatet i den senaste Ungdomsbarometern. Hur kommer attityder bland unga män att påverka sexualpolitiken i framtiden?