Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Reportage

Gränsen går vid dödsstraff

Hotet om dra in biståndet till Uganda efter förslaget om dödsstraff för homosexualitet var en ”ryggmärgsreflex”, säger biståndsministern. Men i flera av de länder som prioriteras i svenskt bistånd kan samkönat sex ge långa fängelsestraff. Ottar rapport frågar var gränsen går för Sverige som biståndsland.

Sveriges svar på det ugandiska lagförslaget om dödsstraff för vissa homosexuella handlingar och krav på att rapportera homosexuella var mycket skarpt när det lades fram hösten 2009. Det var alltså mer än ett år sedan som biståndsminister Gunilla Carlsson (M) hotade med indraget bistånd, men än har hon inte tvingats ta ställning till att förverkliga hotet. Detta eftersom lagförslaget i Uganda är vilande.

– Det kan tyda på att den ugandiska staten tar sitt ansvar men det kan också vara så att de bara väntar på att strålkastarljuset från omvärlden ska slockna, säger Gunilla Carlsson.

Uganda agerar inte i ett vakuum. De senaste åren har vittnesmålen om ett ökat förtryck av hbt-personer i flera afrikanska länder kommit i en strid ström. Så även från andra stora svenska biståndsländer, som till exempel Kenya, Etiopien och Tanzania – länder där samkönat sex är kriminaliserat och kan leda till fängelse. Men biståndet består.

11-r-feb-gunillacarlsson.jpg

– Med Uganda kände jag att vi kan helt enkelt inte ge bistånd till en stat med det här synsättet. Vi har jobbat länge med Uganda och samarbetet måste bottna i gemensamma värderingar, säger Carlsson.

Sverige borde bli en starkare röst
Tanzanias värderingar tycks ligga i linje med Ugandas, där kan samkönat sex straffas med livstids fängelse. Tanzania är också exempel på ett land med en lång historia av utvecklingssamarbete med Sverige. Men enligt Gunilla Carlsson finns det två viktiga skillnader mellan Uganda och Tanzania som utgör en slags gräns:

– Dels handlar det om graden av allvar – i Uganda föreslår man dödsstraff, dels handlar det om en förändring av lagen till det sämre.

Så länge det är biståndet till den ugandiska staten som står i skottgluggen, och inte det som går direkt till frivilligorganisationer, så stödjer RFSL biståndsministerns agerande. Mot bakgrund av det förvärrade läget för hbt-personer i Afrika borde Sverige agera tydligare även i andra länder, menar Christian Möllerop som är vice ordförande på RFSL.

– Vi kräver inte indraget bistånd i fler länder. Däremot tycker vi att Sverige borde bli en starkare röst och ta tydligare ställning för de mänskliga rättigheterna inom biståndsverksamheten generellt. Sverige, som är en förkämpe för mänskliga rättigheter, tar det ändå alltför försiktigt, säger Christian Möllerop.

11-r-feb-christianmollerop.jpg


UD tar hjälp av RFSU och RFSL
I Sudan och Somalia, två av de länder som Sverige planerar att bedriva ett långsiktigt utvecklingssamarbete med när läget blivit mer stabilt, kan homosexualitet straffas med döden. I de länderna är det nödvändigt att från början rikta biståndet till frivilligorganisationer som stödjer hbt-personers rättigheter, konstaterar Christian Möllerop.

Fallet Uganda beskriver Gunilla Carlsson som en ”ögonöppnare”. Det fick henne att inse att det fanns bristande kompetens om hbt-frågor på det egna departementet och ledde bland annat till ett samarbete med RFSL.

– Det har varit en del fniss kring hbt-frågan, säger Gunilla Carlsson. Men eftersom det är politiskt högprioriterat kan man inte som tjänsteman nonchalera frågan när man väl fått verktygen.

2005 antog regeringen en policy för Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Där står att Sverige ska öka sitt fokus på hbt-personer och att detta är en prioriterad fråga. Biståndsmyndigheten Sida fick också i uppdrag att ta fram en handlingsplan om hbt-perspektivet som kom 2006. Sedan dess har UD också, med hjälp av RFSU, tagit fram ett material som syftar till att underlätta dialogen kring bland annat hbt-frågor i Sidas verksamhet.

– Vi håller i kurser för personer som är aktiva inom hbt-rörelsen i olika utvecklingsländer och har på senare tid lagt mer fokus på afrikanska deltagare, säger Lisa Fredriksson, chef för teamet för mänskliga rättigheter och politiskt deltagande på Sida.

– Vi kanaliserar stödet till lokala hbt-organisationer via en regional fond. De är ofta ganska små och vi har i uppdrag att jobba med större utvecklingsprogram, fortsätter hon.

Gränsen för samarbete med regeringen går vid dödsstraff
En nyligen genomförd utvärdering av handlingsplanen och dess effekter visade bland annat att det varit svårt att få Sida:s personal ute på fältet att betrakta hbt-frågan som prioriterad.

– Ja, man ska inte sticka under stol med att det finns många prioriterade frågor att ta ställning till för de olika landteamen, säger Lisa Fredriksson. Men i och med händelseutvecklingen i Uganda fick hbt-frågan stor medial uppmärksamhet och det har nog fått folk att förstå mer vad som sker.

Hur blir det då om lagförslaget om dödsstraff blir verklighet i Uganda? Gunilla Carlsson svarar först med att säga ”lagt kort ligger” men modifierar sedan:

– Om det blir dödsstraff för homosexuella handlingar och en angiverilag blir det svårt för oss att jobba lika nära den ugandiska regeringen som vi gör idag. Då får vi hitta andra kanaler för samarbetet med Uganda.

Text: Anna Dahlqvist
Bild Uganda: Helena Delilah
Bild Gunilla Carlsson: Maria Gullmark
Bild Christian Möllerop: Linnea Ornstein


Läs mer

Dialog för förändring. RFSU har på uppdrag av Utrikesdepartementet hjälpt till att ta fram ett material som ska underlätta och förstärka dialog och kommunikation gällande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Fler artiklar

Prisutdelning på PP-galan
Nyheter

Ottar korad till Årets magasin 2022!

Det blev vinst för Ottars specialutgåva på engelska när tidningen utsågs till »Årets tidskrift/magasin« på Publishingprisgalan den 9 november.

Intervju HBTQI

Hej Aktivist: Angelica Polmonari och Atilla Yoldas

Möt Angelica Polmonari som är aktiv inom Italiens största ideella hbtqi-rätssorganisation Arcigay och Atilla Yoldas som föreläser på tema jämställdhet och manlighetsnormer. 

Intervju

Raseriernas tid är över

Sju år har gått sedan Fanna Ndow Norrbys kritikerrosade bok »Svart kvinna« släpptes – men vad har hänt sedan dess?