Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Intervju

Hallå där…

…Jenny Ottosson ordförande i INIS, som vill få in kunskap om intersexualitet i skolan.

Var skulle det passa in?
– Information om intersexualitet borde lyftas in i läroböckerna för biologi och samhällskunskap, men även på vårdutbildningar och de som utbildar sig till barnmorskor, säger Jenny Ottosson, som medverkade på en temadag om trans i regi av RFSL Stockholm i november.

Hon påpekar vikten av att tänka på att det för många föräldrar kan vara ett trauma att få ett intersexuellt barn och avfärdar vanliga invändningar av typen ”Men det är ju så få fall och det finns så många sällsynta sjukdomar”.

– Få sällsynta sjukdomar ger upphov till så stora psykosociala problem som när föräldrarna får frågan ”Vad blev det, en pojke eller flicka?”, säger Jenny Ottosson.

Hur kan man beskriva intersexualism?
– Det handlar om biologiskt kön. Du kan ha en annan kromosomuppsättning eller gener som är skadade vilket innebär att kroppen utvecklas på ett annat sätt, eller vara drabbad av hormonpåverkan, säger Jenny Ottosson.

Problematik kring könsidentiteten förekommer hos en del intersexuella, men inte hos alla. Bland dem som föds med oklart kön är det en del som byter i vuxen ålder och detta ser enligt Jenny Ottosson lite olika ut beroende på syndrom. Ett annat fenomen är så kallad ofrivillig androgynisering, kring vilket det finns problem med diskriminering i samhället. Men vissa är nöjda och upplever sig som intergender, säger Jenny Ottosson och tillägger att hon inte själv känner någon som gör det.

– Men könsproblematiken existerar inte för alla intersexuella, till exempel kan kvinnor med ”CAIS syndrom” vara extremt kvinnliga, utan hårväxt och med fin hy – de har ingen könsproblematik förutom att de är födda med testiklar.

– Det kan dock vara ett stort trauma för dessa kvinnor att få reda på att de har en XY-kromosomuppsättning och testiklar, vilket ofta upptäcks först i sena tonåren, säger Jenny Ottosson.

Finns det några tydliga skillnader mellan intersexuellas och transsexuellas situation?
– Det är svårare för en intersexuell att byta sin könstillhörighet, med fler problem och hinder på vägen. Min egen utredningsprocess tog fyra år, vilket det vanligtvis inte gör, säger Jenny Ottosson.

– De vill se att du inte ångrar dig och kanske då slutar hålla på och tjafsa om ditt kön – så blir man än i dag bemött som intersexuell.

En annan skillnad gäller underlivsoperationer eftersom intersexuella inte ser ut som andra från första början, och kanske redan har genomgått flera operationer. Eller kanske inte vill genomgå några överhuvudtaget. Men för Jenny Ottosson och INIS är det ändå tydligt att intersexuella bör inkluderas i hbt-rörelsen.

– En aspekt är att det redan finns många intersexuella som är homosexuella. De kanske inte är med i RFSL, men besöker däremot till exempel Pridefestivalen – jag försöker se till att hålla föredrag på Pride varje år just för att nå dem, säger Jenny Ottosson och betonar vikten av att nå ut till folk.

– Många intersexuella mår väldigt dåligt. De kan ha dåliga relationer, de skäms och känner sig misslyckade vilket gör att de inte vågar ta kontakt och isolerar sig.

Text och bild Suzanne Vikström


Läs mer

Okunnigt lagförslag om könstillhörighet (Ottar rapport oktober 2007)

Fler artiklar

Prisutdelning på PP-galan
Nyheter

Ottar korad till Årets magasin 2022!

Det blev vinst för Ottars specialutgåva på engelska när tidningen utsågs till »Årets tidskrift/magasin« på Publishingprisgalan den 9 november.

Intervju HBTQI

Hej Aktivist: Angelica Polmonari och Atilla Yoldas

Möt Angelica Polmonari som är aktiv inom Italiens största ideella hbtqi-rätssorganisation Arcigay och Atilla Yoldas som föreläser på tema jämställdhet och manlighetsnormer. 

Intervju

Raseriernas tid är över

Sju år har gått sedan Fanna Ndow Norrbys kritikerrosade bok »Svart kvinna« släpptes – men vad har hänt sedan dess?