Hedersutsatta drabbas när sekretessen skrotas

Nu växer kritiken mot regeringens senaste lagförslag på temat brottsbekämpning, att »riva sekretessen« i socialtjänsten. Kritiker menar att socialtjänsten kommer reduceras till polisens förlängda arm, och att det viktiga våldsförebyggande arbetet nu är hotat.

Oron för att hamna ännu längre från målgruppen är särskilt stark bland experter på arbetet mot hedersrelaterat våld- och förtryck, till exempel personalen på resurscentrat Origo i Stockholm. Linn Jansson arbetar som kurator och möter hedersutsatta i åldrarna 13-26 år. Origo ser redan idag att allt färre hedersutsatta väljer att söka hjälp, både hos Origo och hos andra verksamheter. Hon understryker att frågan om att bryta sekretessen alltid måste ställas med den utsatta personens bästa framför ögonen.

– Om sekretessen bryts för den våldsutsatta personens skull, till exempel om polisen behöver bevis för att kunna åtala en våldsutövare i en utredning som den våldsutsatta medverkar i, då har man gjort en intresseavvägning och bedömt att det finns skäl att bryta sekretessen.

Men Linn Jansson är skeptisk till att som grundregel slopa sekretessen i socialtjänsten.

– Jag tror att det skulle öka risken för att unga våldsutsatta inte söker hjälp, eftersom det blir alldeles för svårt och farligt. Anledningen till att Origo bildades för 12 år sedan var för att unga inte skulle vänta med att söka hjälp. De ska kunna komma hit innan det blir så farligt att de måste söka hjälp akut, hos till exempel polisen. Och jag är rädd att det här lagförslaget skrämmer bort unga från att söka stöd, och att det då inte går att arbeta förebyggande. Förtroendet för myndigheter är redan skadat, det här är ännu ett förslag som riskerar minska förtroendet ytterligare.

»Det är inte en omöjlighet att socialtjänsten suddas ut som en trygg plats för social förändring.«

_{Niloufar Safarzadeh, enhetschef på socialtjänsten i Botkyrka kommun.}

Niloufar Safarzadeh är enhetschef på socialtjänsten i Botkyrka kommun och går ännu längre i sin kritik.

– Min bedömning är att det inte är en omöjlighet att socialtjänsten suddas ut som en trygg plats för social förändring för medborgare. Det finns absolut en risk för att vårt uppdrag omöjliggörs när tilliten totalt försvinner.

Niloufar har över tio års erfarenhet av att möta personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. För den här gruppen är frågor om integritet särskilt viktiga i kontakter med myndigheterna. Hon förklarar att socialtjänsten har ett unikt uppdrag att arbeta relationsbyggande med ett förändringsarbete, där det är viktigt att bygga frivilliga allianser med utsatta personer. Ordet »tillit« återkommer i den stenhårda kritik som hon och hennes yrkeskår riktar mot den nya lagen.

»Det innebär ett dramatiskt hugg mot den tidigare ’starka’ sekretessen, där de utsatta personernas integritet har stått i centrum.«

Tunga remissinstanser som Socialstyrelsen och SKR (Sveriges kommuner och regioner) kritiserar också lagförslaget. Lagrådets yttrande är mycket skarpt,  granskningsinstansen skriver att reformen är ett »radikalt avsteg« från synen på sekretess i svensk lag och kallar lagen ett »alexanderhugg med svåröverblickbara effekter«. Akademikerförbundet SRR är en av få röster som hittills nått fram i mediebruset. I ett pressmeddelande skriver man att lagen »är en katastrof som vi kommer att få betala för i framtiden«.

På regeringens presskonferens i april presenterade justitieminister Gunnar Strömmer den nya omfattande reformen, som innebär att i princip all sekretess mellan myndigheter, kommuner och regioner slopas. Det görs undantag för vården, men inte för skolkuratorer eller för socialtjänsten.

– Vi vet att det är så att information som finns hos en myndighet i många fall är helt avgörande för att en annan myndighet ska kunna agera, exempelvis för att kunna förhindra att ett barn rekryteras till ett kriminellt nätverk eller för att upptäcka eller sätta stopp för välfärdsbrottslighet, sa justitieminister Gunnar Strömmer.

Reformen innebär inte bara att socialtjänsten får lämna ut känslig information till andra myndigheter, utan att man oftast är skyldig att lämna ut uppgifter, om till exempel polisen frågar. Socialstyrelsen menar att det innebär ett dramatiskt hugg mot den tidigare »starka« sekretessen, där de utsatta personernas integritet har stått i centrum. Annika Öquist är enhetschef på Socialstyrelsen:

– Inom hedersproblematiken så ses det som särskilt förbjudet att dra in personer utanför familjen i sin situation. Och generellt kan man ha rädsla och lågt förtroende för samhällsaktörer och polisen. Så det här är en grupp som vi tror kommer bli ännu svårare att nå utifrån rädsla för att uppgifter kan komma att lämnas ut av socialtjänsten, säger Annika Öquist.

»Kommer det att här komma ut till någon? Måste jag polisanmäla? Kommer mina föräldrar få veta? Kommer min skola få veta?«

Niloufar Safarzadeh förklarar vilka frågor hon får från de utsatta personer hon möter i sitt arbete som enhetschef i Botkyrka kommun.

– Kommer det att här komma ut till någon? Måste jag polisanmäla? Kommer mina föräldrar få veta? Kommer min skola få veta? Och vi svarar ju oftast nej på dom frågorna.

En person som lever i en hederskontext kan behöva samhällets stöd, även i ett tidigt skede, där det handlar om förebyggande arbete, inte renodlat polisiärt. Niloufar Safarzadeh förklarar:

– Om vi ska dela mycket mer information än idag, i brottsbekämpande syfte, så kommer vi att förlora personer som inte är redo att ta steget att lämna sitt nätverk och den kontext den lever i. Och då behöver man gå i medborgarens skor. Hur blir det om jag ska ta kontakt med någon och säga att jag har det väldigt tufft hemma och mitt syskon utsätter mig för förtryck och våld, men jag vill inte polisanmäla? Jag vill inte tala om för polisen att det här händer riktigt än. Jag kanske vill göra det om ett år. Vem hjälper mig i min bearbetningsprocess att komma dit? Och om vi inte får vara den som hjälper dig dit, så vem ska vara det då?

»Det är färre som kommer ta sig till oss och fler som kommer att leva längre i våldsutsatthet. På så sätt riskerar vi också att antalet dödliga våldsrelationer ökar.«

_{Niloufar Safarzadeh, enhetschef på socialtjänsten i Botkyrka kommun.}

Vad kommer den nya lagen att innebära för några av samhällets mest utsatta grupper? Niloufar Safarzadeh är tydlig:

– Att socialtjänsten ska dela information till polisen kommer inte att få fler att lämna en våldsam relation, eller få hjälp ur sin våldsamma kontext. Utan tvärtom, det är färre som kommer ta sig till oss och fler som kommer att leva längre i våldsutsatthet.

– Och på så sätt riskerar vi också att antalet dödliga våldsrelationer ökar.

Text Rasmus Malm

Bild Illustration skapad med hjälp av Dall-E.