Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Reportage

Inte bara könsmakt

Vad händer med radikalfeminismens analys av sexhandel som en grundbult i könsmaktsordningen när män och transpersoner säljer sex? Hannah Lemoine och Amra Bajric efterlyser ett bredare maktperspektiv.

»Fler män än kvinnor har sålt sex«. Rubrikerna slog ner som en bomb i svensk media 2013 och satte fart på debatten om vem som är offer och vem som är förövare i sexindustrin.

»Pratar man om prostitution menar man ett kvinnligt offer som blivit utsatt för en mans våld«, sade Anneli de Cabo Y Moreda, doktorand vid Göteborgs universitet som forskar om män och transpersoner som säljer sex, till Göteborgsposten. Hon fortsatte med att konstatera att »andra former av prostitution negligeras i debatten«.

Nyheten blev ett inlägg i en pågående diskussion om den radikalfeminististiskt influerade synen på sexhandel som Anneli de Cabo Y Moreda kritiserar; den kvinnocentrerade. Kan radikalfeminismens analys av sexhandel som uttryck för patriarkalt kvinnoförtryck fortfarande användas för att förstå och förklara sexhandel som fenomen, när grundpremissen kring vem som säljer sex förändras?

»Av de 41 sexarbetare som mördades i USA förra året var 41 procent svarta och 29 procent var transpersoner.«

Den radikalfeministiska utgångspunkten gällande prostitution*, är att prostitution utgör både direkt våld mot kvinnor som säljer sex, men även ett symboliskt våld som ligger till grund för könsmaktsordningen i samhället. Ett kvinnoförtryck som manifesteras i själva möjligheten för män att köpa sex av kvinnor. Den ståndpunkten har varit inflytelserik även i svensk politik, vilket bland annat syns i det faktum att förslaget om att kriminalisera sexköp ingick som en del i regeringens proposition Kvinnofrid 1997.

Premissen utmanas dock av nya undersökningar om sexsäljande män, och radikalfeminismens utmaning stannar inte heller där. Av de 41 sexarbetare som mördades i USA förra året var 41 procent (17 personer) svarta och 29 procent (12 personer) var transpersoner, enligt Sex Workers Outreach Project. Det är en massiv överrepresentation, då enbart 13 procent av den amerikanska befolkningen är svart och bara 0,3 procent beräknas vara transpersoner.

»Om kön anses vara den främsta orsaken till ojämlikhet negligeras den intersektionella komplexitet som avgör en människas möjlighet till makt och motmakt.«

Att enbart hänvisa till kön räcker inte för att förklara komplexiteten runt utsatthet och förtryck. Det är också en återkommande kritik av den radikalfeministiska analysen, där »betoning[en] på alla kvinnors gemensamma villkor i själva verket utgår från dagens vita, västerländska medelklasskvinnors situation och därmed osynliggör andra kvinnors erfarenheter«, som Lena Gemzöe formulerar det i Feminism (2006).

Gemzöe klargör inte om transpersoner inkluderas i »andra kvinnor«, men de senaste årens kritik mot osynliggörande och exkluderande av transpersoners och transkvinnors erfarenheter inom radikalfeminismen, som gett upphov till begreppet TERF (Trans-exclusionary radical feminism), talar sitt tydliga språk.

Men även om den mesta litteraturen om radikalfeministisk teoribildning och prostitution oftast uteslutande talar om kvinnor i sexindustrin, skulle en alternativ läsning av det symboliska våldet – som enligt könsmaktsordningen upprätthålls genom möjligheten för män att köpa sex – kunna ge andra perspektiv. Med en sådan läsning blir det möjligheten att kunna köpa sexuella tjänster som visar var makten finns, snarare än att könet på den som säljer sex skulle vara den avgörande faktorn.

Möjligheten att utöva makt över någon annan bygger dock inte enbart på könsbaserat förtryck. Om kön anses vara den främsta orsaken till ojämlikhet negligeras den intersektionella komplexitet som avgör en människas möjlighet till makt och motmakt. I Sverige är det nästan uteslutande män som köper sex. Det fåtal svenska kvinnor som enligt statistiken köper sex gör det främst utomlands, av rasifierade män, där de primära maktaspekterna är andra och den västerländska kvinnan sitter på störst symboliskt och ekonomiskt kapital i förhållande till den sexsäljande mannen.

»Skillnaden mellan tvingad och frivillig prostitution ses typiskt baserad på falska premisser.«

Ytterligare en återkommande form av kritik mot radikalfeministisk förståelse av prostitution är att den inte tar sin utgångspunkt i sexarbetares egna berättelser, och att den således framställer alla som säljer sex i en position där de är offer för patriarkalt förtryck.

Frågan om agens och val är dock inte prioriterad inom radikalfeministismen, då skillnaden mellan tvingad och frivillig prostitution typiskt ses baserad på falska premisser. All sexhandel anses vara ett övergrepp på mänskliga rättigheter för kvinnor generellt. Frågan om kvinnliga sexarbetares frivillighet i sexhandel och eventuella möjligheter att finna njutning i det anses både irrelevant för den strukturella problematiken och ofta även som högst otrolig.

Synen på kvinnors sexualitet färgas paradoxalt nog av traditionella idéer om en slags mild och passiv kvinnlig sexualitet. Mäns sexualitet ses å andra sidan i mycket högre grad som något aktivt, drivande, och ofta även aggressivt. Därför uppstår svårigheter med att med hjälp av könsmaktsordningen förklara att även män kan vara utsatta i sexhandeln.

»Inom gruppen män finns dock andra maktförhållanden som skapar över- och underordning, bland annat ålder.«

Jari Kuosmanen, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet, skriver i en artikel från 2014 att en anledning till att män som säljer sex till andra män inte uppmärksammas mer kan bero på att den relationen inte kan härledas till en könsmaktsordning på samma sätt som heterosexuell prostitution. Som en följd av det kan den inte heller anses utgöra något hot mot rådande värderingar i samhället.

Inom gruppen män finns dock andra maktförhållanden som skapar över- och underordning, bland annat ålder, där köparna är äldre och säljarna yngre, och givetvis också den ekonomiska aspekten. Att det i mycket är en fråga om pengar för de män som säljer sex framkommer i enkätsvar från en undersökning Jari Kuosmanen utfört.

Han hänvisar även till studier gällande män som köper sex av kvinnor som visar att ju mer ekonomiskt kapital män har, desto vanligare är det att de köper sex, och menar att mycket talar för att detta gäller även för män som köper sex av män.

»Radikalfeministisk teori kan därför bli problematisk och exkluderande om den ensam ska hantera frågan om sexhandel.«

Män och transpersoner inom sexindustrin utmanar på flera sätt den radikalfeministiska synen på kön som den grundläggande och främsta maktordningen. Radikalfeministisk teori kan därför bli problematisk och exkluderande om den ensam ska hantera frågan om sexhandel utan att använda sig av kompletterande intersektionella teorier om maktstrukturer. Ekonomi, etnicitet, sexualitet, könsidentitet, funktionalitet, klass och flera andra faktorer måste tas med i beräkningen, för att på bästa sätt kunna hjälpa den som säljer sex oavsett kön. Men också för att lättare kunna se hur dessa maktförhållanden förstärker varandra och leder fram till utsatta situationer.

»Samtidigt går det inte att ignorera att köparen av sexuella tjänster i så extrem majoritet är en man.«

Diskriminering på arbetsmarknaden på grund av exempelvis könsidentitet, sexualitet eller etnicitet kan med ett sådant perspektiv anses vara mer bidragande orsaker till en ekonomiskt sårbar situation, som ökar risken för att utnyttjas, fastna eller skadas i sexindustrin, än vad könsmaktsperspektivet kan förklara.

Samtidigt går det inte att ignorera att köparen av sexuella tjänster i så extrem majoritet är en man, och att den ekonomiska makten och könade normer om sexualitet, och vem som har möjlighet att köpa vad av vem, definitivt pekar på en klassisk könsmaktshierarki. I den är män överordnade alla andra.

Genom att ta fler maktaspekter i beaktande kan könsmaktsperspektivet lättare avgränsas till de områden av sexhandeln där det är relevant, utan att samtidigt överskugga alternativa förklaringar.

*Prostitution som begrepp används i denna text som beskrivning av en praktik som innebär försäljning av sexuella tjänster, men inte som en beskrivande egenskap som sexsäljare skulle inneha.

Hannah Lemoine är genusvetare, jämställdhetskonsult och frilansskribent.

Amra Bajric är frilansskribent, debattör och föreläser om intersektionalitet.

Teckna en årsprenumeration och få en fin premie!

Trevlig läsning!


Läs mer

Synd och sedlighet – essä i Ottar 2007

Fler artiklar

Reportage

Proud boys inifrån

Experter menar att Proud Boys är en av USA:s farligaste, fascistiska organisationer. Ottar har följt den innersta kretsen på politiska

Insändare

»Israel förtjänar bättre«

Kristofer Åberg skriver replik till krönikan Pinkwashing säljer myten om Israel. Skribenten Shora Esmailian svarar direkt.