Jämställdhetsministern: »Vi ska inte straffa personer som säljer sex«

I maj beslutade riksdagen om att kriminalisera sexköp online, som Ottar skrivit om tidigare. Regeringens utgångspunkt för lagändringen var att sexualbrott där förövare och brottsoffer möts via en skärm kan vara lika allvarliga om fysiska möten, bland annat för att filmer lever kvar och kan spridas. Sedan lagen klubbades har kritiken varit omfattande – både från sexarbetare som är emot förbudet och från stödorganisationer om bristerna i att utsatta inte får den hjälp de har rätt till.

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) bemöter här via mejl frågor kring den nya lagen och dess konsekvenser.

Personer som säljer sexvideos och livesänt sex online är oroliga för att förlora sin inkomst när förbudet införs. Det är lagligt att sälja sexuella tjänster i Sverige. Vad svarar regeringen dem?

– Vi ska inte straffa personer som är utsatta för prostitution eller som säljer sex. Men vi måste ha en lagstiftning som hindrar och lagför de som utnyttjar personer som säljer sex. Att följa konton och köpa förinspelat sexuellt material kommer fortsatt vara tillåtet. Men att påverka innehållet, det vill säga betala för att styra någon till att utföra sexuella handlingar, kommer inte vara tillåtet. Precis som det är i dag handlar det här om de som köper sex – inte de som säljer.

Sexarbetare som framfört kritik mot lagen anser att det blir farligare att sälja sex när det är förbjudet att köpa, både online och i verkligheten.

– Med lagstiftningen kan personer i prostitution också vara trygga i vetskapen om att det inte kommer att bli några straffrättsliga konsekvenser för dem av att ha varit inblandade i prostitution.

Vilka alternativa vägar ser du för dem som riskerar att förlora sin inkomst?

– Att personer utsatta i prostitution och sexuell exploatering får rätt stöd är helt avgörande för att ta sig ur utsattheten.

»Flera polisregioner har lagt ned sina grupper specialiserade på människohandel de senaste åren.«

Sexköp kriminaliserades 1999. Att en väg ut ur sexhandeln för de som är utsatta inte säkrades har dock kritiserats i flera utredningar, polismyndigheten lyfte senast behovet i sin lägesrapport för 2024. Förslaget på det exitprogram för personer som är utsatta i prostitution som lades fram i ett betänkande till regeringen 2023, har inte blivit verklighet.

Efter att förbudet mot sexköp på distans röstades igenom i Riksdagen den 20 maj har dock flera myndigheter fått i uppdrag att förbereda så kallade exitprogram.

– Myndigheterna ska förbereda för regionalt och nationellt stöd för att kommuner och regioner ska kunna erbjuda exitprogram för personer som har utsatts för människohandel för sexuella ändamål, prostitution eller övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi, enligt Nina Larsson.

En delredovisning ska lämnas in av Jämställdhetsmyndigheten i februari 2026, och i början av 2027 ska uppdraget vara färdigt.

För att den nya lagen om sexköp online inte ska bli ett slag i luften krävs att polisen jobbar för att upptäcka brotten, menar kritiker. På internet krävs andra metoder än vid sexköp där de inblandade träffas, enligt bland annat polisen Simon Häggström som har lång erfarenhet från området. Flera av de polisregioner som Ottar kontaktat planerar inte att utöka resurserna i nuläget. Enligt jämställdhetsministern har regeringen gjort stora satsningar på rättsområdet, och menar att den nya lagstiftningen måste följas.

Flera granskningar, senast i Aftonbladet, har visat att utländska personer som säljer sex i Sverige sätts i förvar av polisen och sedan utvisas, trots att de kan vara brottsoffer och har rätt till hjälp och stöd.

Vad gör regeringen åt det?

– Det är högt prioriterat att de som vill lämna prostitution eller har blivit utsatta för människohandel får det skydd, stöd och hjälp som de behöver och att inga barn utsätts för sexuell exploatering och människohandel. Vi fattade nyligen beslut om att regioner och kommuner ska få mer stöd att tillhandahålla exitprogram. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har också fått ett nytt uppdrag om att stärka arbetet mot människohandel och människoexploatering.

Samtidigt har flera polisregioner lagt ned sina grupper specialiserade på människohandel de senaste åren. En granskning från 2023 visade att endast en av sju regioner fortfarande har en människohandelsgrupp. Under 2022 och 2023 väcktes endast ett åtal för människohandel för sexuella ändamål, och ingen har dömts för brott.

Är ni nöjda med detta?

– Så länge människor utsätts för människohandel och sexuell exploatering är jag givetvis inte nöjd. Regeringen menar att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att stärka förmågan att hantera dessa brott.

»Så länge människor utsätts för människohandel och sexuell exploatering är jag givetvis inte nöjd.«

Enligt jämställdhetsministern har alla polisregioner utredare med ansvar för att utreda människohandel och människoexploatering. Men inte alltid i specialiserade grupper, utan de kan vara hopslagna med sektioner som utreder grov organiserad brottslighet.

– På så sätt kan utredarna få tillgång till en större och bredare verktygslåda, menar Nina Larsson.

Bland andra organisationerna Intedinhora och Talita har kritiserat att staten tjänar pengar på prostitution genom att de som säljer sex måste betala skatt på inkomster från sexköpare.

Hur ser du på det?

– När det gäller att skattebefria inkomster från prostitution har regeringen noga analyserat för- och nackdelarna. Flera aktörer har lyft fram att det finns en risk att skattebefrielse kan öka utnyttjandet av personer i prostitution, kriminella skulle till exempel kunna påstå att oredovisade inkomster kommer från försäljning av sexuella tjänster. En skattebefrielse riskerar att stjälpa snarare än hjälpa dem som befinner sig i prostitution.

Text Helena Björk

Bild Pressbild