Kalsongupproret!

Trenden sägs ha sitt ursprung i fängelsekultur. På många anstalter ska det historiskt sett ha varit förbjudet att bära skärp på grund av suicidrisk.

Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, avfärdar inte teorin.

– Det finns många sådana berättelser, men de är inte belagda i forskningen.

Sagging slog först igenom i och med amerikansk hiphop på 1990-talet. Att den återuppstått idag är en del i den fortsatt starka trenden att blicka bakåt mot 90-tal och tidigt 2000-tal.

– Då var det även modernt med extremt låga jeans bland tjejer. Ibland drog man upp stringtrosorna så att de syntes.

Även skejtkulturen blev en del av mainstreamkulturen under 90-talets andra hälft. Då populariserade sagging med tillhörande noga utvalda boxershorts.

– De kunde vara från Tommy Hilfiger eller Paul Frank, och gärna ha en synlig logga. 

»Just nu har vi en extrem smalhetstrend som liknar heroin chic-idealet på 90-talet.«

Men oberoende av årtionde handlar modet med synliga underkläder i hög grad om den kropp som bär dem, menar Emma Severinsson.

– Både vad gäller nedhasade byxor och synliga stringtrosor finns det en stark koppling till smala kroppar. Just nu har vi en extrem smalhetstrend som liknar heroin chic-idealet på 90-talet.

Män har dock inte alltid burit underkläder.

– Länge hade man inga särskilda plagg på det sättet. Under medeltiden använde man till exempel en sorts lång skjorta som man svepte runt skrevet.

Eftersom man tvättade sig mer sällan förr hade också det som liknade underkläder, oavsett kön, en desto tydligare hygienisk funktion.

– Man behövde dem för att skydda de andra plaggen, men också för att värma sig.

Att den praktiska aspekten styrt har medfört att mäns underkläder sällan visats upp. Brytpunkten kom relativt sent – när bomull blandades upp med syntet och den manliga kroppen började sexualiseras i media.

– Först i 1980-talets modemagasin börjar det dyka upp män i kalsonger som kastar förföriska blickar mot kameran. I samma veva slår gymkulturen igenom och det blir allt mer fokus på muskler.

1992 poserar Mark Wahlberg, då främst känd som Marky Mark, i en uppmärksammad underklädeskampanj för Calvin Klein. Där och då tar storhetstiden för den klassiska Y-frontskalsongen i 100 procent bomull slut. Istället blir de tighta boxershortsen med korta ben, som på engelska kallas trunks eller boxer briefs, hela världens favoritkalsong.

Shaun Cole är docent i modevetenskap på universitetet i Southampton. Hans forskning fokuserar på hur homosexuella mäns klädval förhåller sig till klass, ålder och etnicitet. Cole kallar de korta, tighta boxershortsen för ett kompromissplagg.

– De har både Y-frontens stöd och de fladdriga, äldre boxershortsens täckande funktion. De erbjuder en balans mellan att dölja och att visa upp.

Ökad öppenhet kring gaykultur sammanföll med 1980-talets nya sätt att presentera manskroppar i reklam och populärkultur.

– Det var då kroppstypen ung, muskulös och nästan hårlös, som sedan tidigare var populär i gaykretsar, plockades upp i mainstreamvärlden. En viss sorts homosexuellt begär blev synligt för allmänheten.

Samtidigt är andra begär och trender fortsatt specifika för gayvärlden. Jockstrapen är ett exempel. Ursprungligen användes den i kontaktsporter som hockey och amerikansk fotboll för att skydda penis och skrotum.

»Jockstrapen beskrivs som en ’homoerotisk paradox’, som både bejakar och ironiserar över traditionell maskulinitet.«

Den kanadensiska sociologen Brian Pronger beskriver jockstrapen som en »homoerotisk paradox«, som både bejakar och ironiserar över traditionell maskulinitet. Plaggets framficka »omsluter symbolen för maskulinitetsmyten« medan resårbanden som löper längs rumpan leder vidare till »den plats där maskuliniteten möter sin mytiska upplösning« – anus.

Även vita briefs, eller Y-front, har en särskild plats i gaykulturen, menar Shaun Cole.

– Särskilt modellen från Calvin Klein var ett nyckelplagg från 1980-tal till början av 2000-talet.

Den vita Y-frontskalsongen representerade tradition till formen men var medvetet designade för att framhäva den manliga kroppen, med en lägre linning än tidigare modeller och tajtare passform runt rumpan.

– De påminner om kalsonger som såldes i herrbutiker för gaymän i London och New York redan på 1960-talet.

Bland transmän runtom i världen är boxershortsen, inklusive varianter specialgjorda för att fungera med packer, särskilt populära.

– Det är en modell som går i linje med samtidens mest populära, hegemoniskt maskulina underklädesstil, men som samtidigt möter transkroppars behov.

»I Delcambre, Louisiana infördes 2007 en lag som förbjuder sagging som exponerar underkläder eller naken hud.«

Åter till sagging. Shaun Cole ser modet som ett sätt för unga män att ta kontroll över sina kroppar.

– Genom att visa upp sina underkläder uttrycker man både konsumtionsstatus och gör uppror mot normer för hur man bör klä sig.

Liksom Emma Severinsson betonar han att fenomenet initialt förknippades med hiphop och afroamerikansk kultur.

– Sagging fördömdes som moraliskt förkastlig av auktoriteter – både enskilda stater och religiösa ledare.

I Delcambre, Louisiana infördes 2007 en lag som förbjuder sagging som exponerar underkläder eller naken hud. Brott mot det lokala förbudet innebär böter på 500 dollar och/eller fängelse i upp till sex månader. Även i Opa-Locka, Florida och i Wildwood, New Jersey finns liknande lagstiftning.

– Till skillnad från exempelvis vita briefs är sagging ingen sexuell uppvisning. Snarare handlar det om motstånd.

Sagging går att koppla till mooning – att visa rumpan i protest. Och enligt zoologen Desmond Morris har mooningen sitt ursprung i hur man på medeltiden visade trots.

 – Då visade man rumpan för att skrämma bort djävulen, som själv påstods sakna skinkor. Det var ett sätt att håna honom för att han inte var mänsklig.

Tre röster om sagging

RAFAEL, 17 ÅR, STOCKHOLM, STUDERANDE:

»Jag har använt byxor med sag sen i åttan ungefär. Ibland har jag fått kommentarer från mina föräldrar eller folk på stan om varför jag har byxorna så, men det handlar ju om att jag tycker det är snyggt. En kompis köpte Supremekalsonger bara för att ha när han har saggar men för mig handlar det inte om det. Jag gillar mest neutrala kallingar. Inte för glada.«

AKBAR, 25, KALMAR, CNC-OPERATÖR:

»Jag bryr mig inte så mycket om underkläder. Resten av kläderna, det som är ovanpå, tycker jag är viktigare. En period i tonåren hade jag byxor som hängde långt ned men nu tycker jag det är fånigt. Jag har kollegor på jobbet som klär sig så men jag tycker inte det är snyggt.«

BRUNO, 14, STOCKHOLM, STUDERANDE:

»En gång kom en tant fram till mig och sa: ›Vet du att du håller på att tappa byxorna?‹. ›Ja, det vet jag‹, svarade jag. Jag tycker byxorna sitter snyggare om man saggar och det är extra nice om man har märkeskalsonger. Då kan man sagga som en flex. Jag har Calvin Klein- eller Supremeboxershorts som jag har fått i present. Det har faktiskt hänt att jag tappat byxorna när jag spelat basket eller fotboll. Ibland behöver jag hålla i byxorna genom att ha händerna i fickorna.«

Text: Ida Säll
Bild: Getty