Kramar som krisberedskap

Vintern 2026 rådde snökaos i stora delar av landet. Bilar körde fast, äldre och barnlediga hade svårt att ta sig fram. Själv fick jag både ge och ta emot hjälp från främlingar. Och det blir väldigt tydligt när man står där med spinnande framhjul på blank is, att vem personen är som erbjuder sig att putta på, inte är något jag har råd att fundera på. Det är helt enkelt i nödens stund som det lönar sig som mest att vara schysst och rimlig, allt det där som numera ofta kallas »woke«.

All forskning visar att människor som har goda relationer till andra och är öppensinnade och toleranta, inte bara bygger stabila sociala nätverk som är en avgörande hjälp i krisens stund. De har också bättre hälsa och är lugnare och gladare, vilket är en avgörande faktor för att kunna hålla huvudet kallt när det kniper.

Psykologen, författaren och poddaren Björn Hedensjö har djupdykt i hur man kan bygga upp de här förmågorna i sin bok Resiliens – 9 nycklar för psykologisk motståndskraft. Han lär ofta ut teknikerna till sina patienter för att hjälpa dem att stå rustade inför livets vedermödor som påverkar det psykiska måendet. Och samma principer funkar även i kriser, stora som små, berättar han.

– Det gäller att lära sig att det så gott som alltid lönar sig att vara öppen och tillitsfull till andra människor, tills motsatsen är bevisad. Du får fler perspektiv, mer kunskap och blir mer kreativ i ditt tänkande – och det behöver vi när tillvaron vänds upp och ner.

Öppenhet och relationer skapar alltså starka nätverk för samarbete, men mänsklig kontakt stärker också det parasympatiska nervsystemet, det som försätter kroppen i viloläge och främjar återhämtning. När parasympatiska nervsystemet är aktiverat har vi tillgång till vårt »långsamma tänkande«, det logiska och rationella. Till skillnad från när vi är i stress- och hotläge, då agerar vi på impuls och rädsla – och fördomar.

»Öppenhet inför andra och kontakt med hur man själv fungerar, ger en stark motståndskraft.«

_{Björn Hedensjö}

Så hur kan vi bli ännu mer resilienta för att vara rustade för situationer där vi är under press? Det finns mycket man kan göra redan på individnivå, menar Björn Hedensjö. Att förstå sina känslor och sitt nervsystem är en bra början.

Självkännedom, som förmågan att identifiera de känslor man känner, är en viktig grund.

– Kombinationen öppenhet inför andra och kontakt med hur man själv fungerar, sina tendenser och mönster, ger en stark motståndskraft mot att bli vilseledd. En bra början är att ta för vana att stanna upp och namnge alla de olika känslor man känner i stunden. Då blir det snabbt tydligt vilka av dem som styr ens impulser och beteenden.

Ava Wizelius har lång erfarenhet från Försvarsmakten på olika ledarpositioner, men arbetar numera i det civila. Hon har utbildat soldater för kritiska situationer, och som transperson har hon upplevt på nära håll vilken skillnad det blir i hur mer öppensinnade personer tänker och agerar i relation till de som drivs av rädslor och fördomar. Är man redan rädd så kommer känslor att trumfa fakta i situationer där vi ska fatta snabba beslut.

»Tricket är att ta sig lite tid att tänka efter innan man agerar. Den som inte klarar det blir snabbt kidnappad av sina känslor.«

_{Ava Wizelius}

– Vi tänker smartare när vi är lugna, därför får man träna mycket på det i alla former av uniformsyrken. I försvaret pratar man ofta om de tre stegen förberedelse, övning och utbildning. Att veta vad man ska göra, att ha varit i liknande situationer förut, och ha koll på varför saker händer.

Hon menar att trestegsprincipen gäller hela vägen från en nations gemensamma försvarsstrategi, ner till varje enskild person.

– Tricket är att ta sig lite tid att tänka efter innan man agerar. Den som inte klarar det blir snabbt kidnappad av sina känslor. Det är därför medveten desinformation sprids så effektivt på nätet, den är utformad för att väcka omedelbara starka känslor som får oss att vilja agera, det vill säga sprida det osanna vidare.

»En kram slår det mesta för att skapa resiliens. Vi blir lugna direkt.«

Att stå emot impulsen att agera på »hotet« är mycket enklare när din kropp är i ett tryggt läge från början. Och det blir den av att ha en uppövad förmåga att reglera sig tillbaka till det läget efter en känsla av exempelvis stress.

Och, inget gör det så bra som en kram. Eller ett bra ligg.

Björn Hedensjö menar att mänsklig kontakt är det mest effektfulla verktyget av alla för resiliens – såväl fysisk som social.

– En kram slår det mesta för att skapa resiliens. Vi blir lugna direkt, och kan se saker annorlunda.

Vi behöver alltså varandra i kris, både för att hjälpas åt och för att fysiskt hålla nerverna i styr och fatta smarta beslut. Så – borde kramterapi läras ut i lumpen för att skydda Sveriges gränser? Kanske. Det vore fint. Men framför allt behöver vi börja se mänsklig kontakt – även fysisk – som en viktig del av totalförsvaret.

När jag fastnade i ishalkan erbjöd jag inte någon av de hjälpsamma förbipasserande som knuffade loss bilen en kram – men kanske borde jag gjort det, som en investering inför nästa snökaos. Winter is coming!

Marika Smith är skribent, sexcoach och har podden Sex på riktigt.