Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Krönika

Lisbeth Salander – från queer till mainstream

En taditionell sexualisering av Lisbeth Salander i den amerikanska versionen av Män som hatar kvinnor riskerar att urholka Salanders starka dragningskraft. Ottar har pratat med psykologen Robin S. Rosenberg som skrivit en bok om karaktären.

Den amerikanska filmatiseringen av Män som hatar kvinnor som har svensk premiär tre dagar innan julafton har föregåtts av ett stort hemlighetsmakeri, men under de senaste månaderna har reklambilder för filmen släppts som får de många Salanderfansen att nästan tappa hakan.

På den mest omtalade affischen (bilden) står den amerikanska versionen, Rooney Mara, med sin för rollen nypiercade bröstvårta blottad medan medskådespelaren Daniel Craig (fullt påklädd) håller en skyddande arm om hennes axlar. Att jämföra med den svenska förlagan där Noomi Rapace sitter med skinnjackan uppdragen tätt under hakan och med benen brett isär, en klassisk machopose.

»Salander bryter mot ett flertal kulturella föreställningar om hur en kvinna ska bete sig, bland annat i hur hon tar för sig sexuellt med sin egen njutning i fokus.«

I ett fotoreportage i magasinet W ska Rooney Mara visa upp olika sidor av Lisbeth Salander. På glossiga bilder poserar Mara med trulig min i tuppkam eller med en cigarett i mungipan, som vi är vana att se Salander från den svenska filmatiseringen. Mer ovana är bilderna som visar »den kvinnliga« sidan av Salander, den där hon kråmar sig i ett kort linne och vit ballerinakjol eller står hon i ett snöigt Stockholm iklädd enbart jeans. På ett annat foto öppnar Salander sin skinnjacka för att visa att hon är naken under.

– Det är sorgligt att producenterna och filmstudion har valt den här taktiken. Den förvränger Salanders personlighet totalt. Det säger Robin S. Rosenberg som är doktor i psykologi vid Stanford University och redaktör för den helt nyutkomna antologin The Psychology of the Girl With the Dragon Tattoo där Salanders person analyseras inifrån och ut. Rosenberg själv anser att Salander är en superhjälte och att nyckeln till hennes popularitet ligger just där.

– Folk gillar berättelser om superhjältar. Salanders krafter är hennes fotografiska minne och hackandet. Hon överlever dessutom att bli både skjuten och levande begravd.

»Den subversiva Salander från böckerna verkar för varje ny version brytas ned till förmån för en mer traditionellt sexig hjältinna.«

Rosenberg är inte ensam om att bli provocerad. I den amerikanska bloggosfären märks en stark oro bland fansen för vad regissören David Fincher har gjort med Salander. Många upprörs av sexualiseringen som de menar varken passar hennes karaktär eller Millenium-trilogins underliggande tema: mäns våld mot kvinnor. Men sexualiseringen av Salander började egentligen tidigare än i den amerikanska filmatiseringen.

Misty K. Hook är doktor i psykologi med inriktning på genusfrågor, i Rosenbergs antologi kallar hon bokens Salander för en »gender outlaw«. Salander bryter mot ett flertal kulturella föreställningar om hur en kvinna ska bete sig, bland annat i hur hon tar för sig sexuellt med sin egen njutning i fokus. Denna position är, enligt Hook, en nyckel till varför samhället behandlat Salander så illa. En nyckel som verkar få allt mindre plats i de nya versionerna av Salander.

Litterautvetaren Elise Riedlinger menar att förskjutningen i karaktärsbeskrivningen började redan när boken översattes till engelska. Fokus i titeln flyttade från bokens tema (Män som hatar kvinnor) till Salander (The girl with the dragon tattoo). Omslaget till den engelskspråkiga upplagan pryds av en naken tatuerad rygg, den svenska av ett blundande kvinnoansikte. Filmatiseringen från 2009 tog ännu ett steg mot en mer normativ version av Lisbeth Salander. Hon och Mikael Blomkvist framställs i en mer traditionell kärleksberättelse. Salanders relationer med andra män och kvinnor har tonats ned. Hennes oberoende och självständiga sexualitet försvinner, och därmed komplexiteten.

Den subversiva och lockande karaktären Salander från böckerna verkar för varje ny version brytas ned till förmån för en mer traditionellt sexig hjältinna. Frågan är hur det på sikt urholkar Salanders dragningskraft? Som filmbloggaren Beth Accomado skriver: Jag vill inte se Lisbeth Salander bli utnyttjad av den amerikanska filmversionen. Jag vill se henne »kick ass«!

Lisa Zetterberg och Anna Svensson, frilansskribenter


Läs mer

Robin S. Rosenbergs bok

Robin S. Rosenberg krönika i Huffingtson Post Sara Hanssons radiokrönika i Tankesmedjan i P3 ”The girl with the dragon tattoo” Officiell hemsida H&M:s klädkollektion utifrån karaktären Salander

Fler artiklar

Intervju

»Lyssna på oss«

Leontine Olsbjörk kom till via donerade könsceller för 25 år sedan. Nu vill hon skapa samtal kring rätten till information.

Porträtt i svart och gult på carolina Hemlin och Ida Måwe.
Ledare

Oroande trender bland unga

Ottars chefredaktörer om resultatet i den senaste Ungdomsbarometern. Hur kommer attityder bland unga män att påverka sexualpolitiken i framtiden?