Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Essä

Nyckel till vuxenvärlden

Sexualbrottslagen säger 15 år, men var går gränsen egentligen för när man är mogen för sex. Finns det en? Anna Hellgren har gått på jakt.

Den som är vuxen och förståndig och pratar om sex med unga brukar ofta säga att det är viktigt att man har det för att man själv vill. Att man är mogen för det. Men vad betyder det, egentligen? Enligt Gisela Helmius, barnmorska, docent i sociologi, föreläsare och författare till böckerna Mogen för sex?! och Manus för mognad – om kärlek, sexualitet och socialisation i ungdomsåren, använder vuxna ordet mogen för att dra en gräns. För att indirekt säga att det är för tidigt för att ha sex.
– Sedan lämnar man det till ungdomarna själva att försöka definiera vad det innebär att vara »mogen«.

Men hur ska man då veta när man är redo att ha sex? Och hur ska samhället hantera unga människors sexualitet på ett bra sätt? Gisela Helmius tycker att samhället i större utsträckning ska erkänna att sexualiteten finns, och att den är någonting man har redan från födseln. Inte, som så ofta, arbeta för att begränsa och dämpa den.
– Samhället borde arbeta för att sexualitetens konstruktiva sidor är de som blir de dominerande hos människor. Som vuxen och sexualupplysare gäller det att hålla sig till fakta och behandla sexualiteten som det sociala fenomen den är, och att berätta så mycket som möjligt om det som förenar alla dess uttryck – om lubrikation, erektion och orgasm.

Gisela Helmius poängterar att det här med att få ihop känslor med fysisk aktivitet inte är en förmåga man föds med, utan något man faktiskt behöver öva på. Istället brukar hon uppmana ungdomar att öva upp sina känslor i sammanhang som inte är sexuella, till exempel genom att låta en kompis man litar på smeka en över huden för att ta reda på hur beröring känns och vad som händer när någon rör vid en – så att man bättre kan veta när och hur man vill ha sex.

Samhället har alltid velat skydda sig mot människors sexualitet – på grund av brutna lojalitetsband (förr var äktenskap en fråga om släkters sätt att överleva genom att knyta allianser med andra), oäkta barn och det samhälleliga kaos som uppstår om folk bryter upp från hemmet vid minsta lilla förälskelse. Förr gjorde man det genom att knyta sex till äktenskap, och nu när vi lever i den »fria världen« gör samhället och vuxenvärlden sex till en fråga om mognad.

Men om man tänker ett varv till på det här med att vara mogen för sex inser man snart att de allra flesta människor har sexuella upplevelser mycket tidigare än i tonåren. Små barn onanerar, och/eller har sexuella upplevelser tillsammans med andra redan i tidig ålder. Sexualitet är något vi föds med och har hela livet, även om den ser olika ut beroende på om vi är 7, 17 eller 70 år gamla.
– I tonåren blir sexualiteten något privat, det händer så mycket i kroppen och även i den psykiska utvecklingen, säger Gisela Helmius.

Sexualupplysaren Pelle Ullholm tror att sexdebuten i dag fungerar som ett slags inträde i vuxenvärlden, som förr i tiden när man konfirmerade sig, fick en klocka och började jobba.
– Det gör att många är otåliga att kliva över till vuxensidan, medan andra kanske avstår från sex bara just därför, säger han.

När Pelle Ullholm är ute i skolor och träffar killgrupper brukar han prata om att det – förutom ömsesidighet – är viktigt att man har sex för att man känner lust och är kåt, inte för att normen säger att man ska vilja knulla mycket som ung kille. Han säger att han ser positivt på framtiden, att kärleksidealet – som säger att man måste vara kär i den man har sex med – håller på att luckras upp bland de som är unga.

– Det gör att det blir lättare att ha sex för att man vill och inte för att man »ska« ha det för att man till exempel är i en kärleksrelation. Sexualiteten får stå mer för sig själv.

Men det finns en baksida också. I vår kommer forskaren och barn- och ungdomspsykologen Gisela Priebe med en avhandling som visar att så många som 65 procent av tjejerna bland 4 000 tillfrågade gymnasieelever i Malmö, Stockholm, Luleå, Falköping och Haparanda någon gång har utsatts för en oönskad sexuell hand- ling – allt från blottning till våldtäkt – och oftast av någon i deras egen ålder. Bland killarna är samma siffra 23 procent.

– Jag tror att det finns en slags gråzon där många tror att man ska vara tillgänglig för sex, säger Gisela Priebe.

Att så många fler tjejer än killar blivit utsatta för övergrepp menar hon har två orsaker. Dels är det de facto fler tjejer än killar som utsätts för övergrepp, dels lever myten om den kåta unga killen stark även bland polis och sjukvårdspersonal, vilket gör att den kille som trots allt berättar om ett övergrepp riskerar att mötas av ett »men det var väl bra att du fick ha sex?«. I de fall killar utsätts tenderar både han själv och omgivningen att spela ned övergreppen enligt den gamla devisen »killar kan inte våldtas«.

Pelle Ullholm har ytterligare en förklaring:

– Det ingår i den kollektiva killkänslan att vilja ha sex, det gör att det är svårt för killar att känna sig utsatta i sexuella situationer med någon av det eller de kön man föredrar att ha sex med.

Pelle Ullholm påpekar att det kan vara bra sak – killar kan i större utsträckning ha skuldbefriat och frivilligt sex – men att det också kan innebära att en kille inte tänker efter och gör saker för att han verkligen vill dem, och inte för att normen säger att han ska vilja det.

Att penetrationsnormen fortfarande är stark – att sex och sexdebut är lika med penis i slida – gör också att dramatiken kring att ha sex för första gången ökar. För att inte tala om vad de ständiga larmartiklarna – nästan undantagslöst signerade kristen moralhöger – som efterlyser räfst och rättarting för att få unga att ha sex senare än i dag gör med dem, inte alls få, som faktiskt väntar ett tag med att ha sex.

– Genom att hela tiden fokusera på de »tidiga debutanterna« gör man indirekt de som av olika anledningar väljer att vänta med sex till konstiga typer. Och det om något kan väl »tvinga« folk till att ha sex trots att de inte känner sig mogna för det, säger Pelle Ullholm.

Text: Anna Hellgren

Bild: Helga Härenstam

Den här texten publicerades i Ottar #3 2008. Beställ numret här!

Fler artiklar

Porträtt i svart och gult på carolina Hemlin och Ida Måwe.
Ledare

Oroande trender bland unga

Ottars chefredaktörer om resultatet i den senaste Ungdomsbarometern. Hur kommer attityder bland unga män att påverka sexualpolitiken i framtiden?