Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Reportage

Oskuldsindustri

"Rekonstruktion av mödomshinnan" eller "hymenoplasty" kostar allt mellan 2 000 till 35 000 kronor, och målgruppen är unga desperata kvinnor. Fysiologiskt finns dock ingen "hinna" att återskapa.

Det är bara några veckor kvar till Gihanes bröllop när hon skriver till mig. Jag har lärt känna Gihane genom en gemensam bekant och vet att hon har haft svår ångest inför giftermålet. Men nu är hon lugnare. För några dagar sedan tog hon mod till sig och kontaktade en gynekologisk privatklinik i Libanons huvudstad Beirut för att, som hon skriver själv, ”rekonstruera sin oskuld”.

”Det kommer att kosta mig 600 dollar men det är det värt”, skriver Gihane. ”Och hade det inte varit för operationen skulle jag antagligen ha tagit livet av mig.”

”Hymenoplasty” eller en så kallad ”rekonstruktion av mödomshinnan” lär vara en av de snabbast växande formerna av plastikkirurgi i Libanon. Den bilden bekräftas bland annat om man söker runt bland plastikkirurgins oräkneliga annonskampanjer på webben och tar del av diskussioner på samma tema i olika chattforum. Ingreppet kostar allt mellan 2 000 till 35 000 kronor beroende på vilken klinik som utför den. Målgruppen är i första hand unga desperata kvinnor som Gihane.

Gihane är uppväxt i en liten by i norra Libanon där hederskulturen är stark och kvinnans sexualitet en släktangelägenhet. Sin första pojkvän träffade hon redan som tonåring och de förlovade sig tidigt. Men så kom den där dagen när han berättade att han tänkte gifta sig med någon annan. Gihanes värld rasade. ”Jag blev livrädd”, förklarar hon. ”Där jag kommer ifrån blir en kvinna inte gift om hon inte är oskuld. Och min släkt skulle aldrig acceptera mig om de visste.”

”Tjejerna som ljuger om sin oskuld står för en dubbelmoral. Att ha sex är något naturligt och normalt. Ändå spelar alla med i det här sjuka spelet.”

Allt fler unga kvinnor i Libanon söker sig till den offentliga sjukvården för att få hjälp med att ”rekonstruera sin oskuld”. Det berättar familjeläkaren Doktor Jamal Esmail när jag träffar honom i hans hem i den lilla staden Karaoun i Bekaa-dalen. Varje dag tar han emot patienter med oroliga frågor om till exempel oskuld och blödningar på sin klinik. Flera gånger i veckan slussar han unga kvinnor vidare till gynekologer för att göra undersökningar av slidkransen, som i sin tur ofta leder till operationer. Trots att ingreppet är så vanligt är det samtidigt en socialt stigmatiserad fråga.

– Operationerna sker bara på privatkliniker och helt utanför protokollet, förklarar Jamal Esmail. Därför finns det heller ingen statistisk eller dokumentation att hänvisa till.

Myten om mödomshinnan har visat sig vara enormt seglivad världen över. Trots att forskningen otvivelaktigt kan visa att färre än hälften av alla kvinnor blöder vid sexdebuten, är det en norm som kvinnor i många kulturer förväntas leva upp till. Även inom den svenska sjukvården har man under de senaste åren noterat en ökad efterfrågan på operationer vilket har gett upphov till såväl samhällsdebatt som informationskampanjer.

I juni i år lanserade RFSU ordet slidkrans som ersättning för det gamla förlegade begreppet mödomshinna. Bakgrunden till det nya ordet är att det inte alls är fråga om någon hinna som kan brista, utan snarare något som kan liknas vid en veckad krans av slemhinneveck i slidmynningen. Det gör ordet mödomshinna både fysiologiskt missvisande samt för tankarna till kulturella föreställningar om att tjejer har en oskuld som ska erövras.

– Det här är kunskap som vi läkare försöker sprida i samtal med våra patienter, men fortfarande är okunskapen stor, förklarar Jamal Esmail. När jag berättar om den svenska slidkrans-kampanjen säger han att något liknande vore helt otänkbart i dagens Libanon.

– Här strider folkbildare och läkare för att överhuvudtaget få in sexualupplysning i skolundervisningen, konstaterar han.

I Libanon är det tabubelagt att tala om sexualitet i det offentliga rummet, och organisationer som arbetar för sexuell hälsa lyser med sin frånvaro.

– Många politiska och religiösa krafter anser att sexualupplysningen uppmuntrar unga människor till ett osunt sexuellt beteende, säger Jamal Esmail.

Libanon är något av ett ”motbildernas mecka” där det strängt traditionella och religiösa ständigt bryts mot uttryck för modernitet. Trots många år av krig och förstörelse lever Beirut fortfarande upp till ryktet som Mellanösterns moderna ö. Här finns såväl shoppingen, nattklubbarna och de flärdfyllda restaurangerna som de vidsträckta turiststränderna, modet och plastikkirurgin. På gatorna trängs affischer med utmanande fotomodeller tillsammans med tungt militariserad politisk propaganda och religiösa påbud.

Runt ett cafébord mitt i Beiruts centrala shoppingkvarter sitter vännerna Maya, Rola och Nathalie fördjupade i samtal. De är alla runt 26 år gamla och har, som en spegling av landets mångreligiösa samhälle, olika religiös bakgrund. Maya är drus, Rola är muslim och Nathalie är kristen. Trots att det är flera månader sedan de alla träffades senast, har jag fått lov att ställa några frågor om deras syn på sexualitet och oskuld.

Alla tre känner till någon som har opererat sin slidkrans, men deras åsikter om fenomenet går isär.

– Om du frågar mig så tycker jag att tjejerna som ljuger om sin oskuld står för en dubbelmoral, menar Rola. Att ha sex är något naturligt och normalt. Ändå spelar alla med i det här sjuka spelet och till sist är det tjejerna själva som får betala det högsta priset. Jag skulle aldrig ställa upp på det.

– Rent ideologiskt tycker jag att operationerna ger helt fel signaler. Det ger legitimitet åt en hel kulturs föråldrade dogmer, säger Maya. Samtidigt kan man inte döma en tjej så där. Det bankas ju i oss ända från barnsben, är du inte oskuld kommer ingen att vilja ha dig. Punkt. Om tjejen inte är stark nog att gå emot allt det där, då tycker jag att hon ska ha möjlighet att göra operationen.

– Man ska inte döma andra. Men vi vet också att det finns tjejer som opererar sig av olika skäl. Det finns de som liksom sätter det i system och opererar sig efter varje kraschad relation, säger Nathalie.

– Det tycker jag är helt sjukt, fortsätter hon. Det här sociala stigmat som vi lever under skapar bisarra beteenden. Det finns killar i vår ålder som lämnar sina brudar på bröllopsnatten för att det inte kom något blod. Eller föräldrar som tar sina döttrar till gynekolog för att skaffa ett ”oskuldsintyg”, säger hon.

(…)

Text och bild: Hanna Larsson
frilansjournalist

Detta var ett utdrag ur texten – läs hela artikeln i pappers-Ottar #4 2009.

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 4 2009)


Läs mer

Läs, ladda ner eller beställ RFSU:s praktika ”Slidkransen”. Frågor och svar om myter kring mödom och oskuld” på rfsu.se.

Fler artiklar

Reportage

Proud boys inifrån

Experter menar att Proud Boys är en av USA:s farligaste, fascistiska organisationer. Ottar har följt den innersta kretsen på politiska

Insändare

»Israel förtjänar bättre«

Kristofer Åberg skriver replik till krönikan Pinkwashing säljer myten om Israel. Skribenten Shora Esmailian svarar direkt.

Essä Sex & hälsa

Vi behöver en sexuell revolution

Författaren Joumana Haddad berättar om sitt eget sexuella uppvaknande i ett samhälle som inte pratar om sex.