Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Intervju

»Ottar är så underbart levande«

För ett år sedan fyllde Ottar 30, och firade segrar och klavertramp genom trettio år av sexualpolitik med ett stort jubileumsnummer. Gamla och nya medarbetare berättar här vad Ottar betytt för dem!

För exakt ett år sedan fyllde Ottar 30, och vi firade segrar och klavertramp genom trettio år av sexualpolitik med ett stort jubileumsnummer, fest och mingel.

»Personligt och Politiskt«

Första numret av boktidningen Ottar med tema »Fria fantasier« trycktes i sex upplagor och sålde i 45 000 exemplar. En ganska enorm siffra om man jämför med idag när Ottar har cirka 3 000 prenumeranter.

Ottar fyllde ett tomrum. Ingen hade tidigare tagit sexualiteten på så stort allvar i ett medialt forum, med fritt spelrum för fantasier, djupa samtal kring sex- och samlivets psykologi, långa personliga berättelser och en hel del debattlust. I början av 80-talet hade kvällstidningarna och magasinen inte ännu fullkomligen exploderat av sex- och relationstips på det sätt vi är vana vid idag. Inte heller publicerade de stora dagstidningarna fördjupande artikelserier om den moderna mansrollen, stjärnfamiljer eller lusten.

I mitten av 80-talet förändrades medielandskapet och Amelia Adamo med flera fick kvällstidningarnas bilagor att satsa hårt på sex och relationer. För sex säljer, och det här var långt innan internet.

I takt med konkurrensen, och med att RFSU började fokusera mer på internationellt arbete, har Ottar riktat blicken mer mot politiken, både svensk och internationell. Devisen har gått från »Sex och politik« till »Sex är politik«, de sociologiska reportagen blev färre medan granskningar av ett konservativt Europa eller en inblick i hbt-situationen i Asien blev fler. Men kombinationen av ett personligt tilltal och politisk diskussion är kvar. Sex är personligt, sex är politik, och det fortsätter Ottar också att vara.

/Carolina Hemlin

Här berättar några gamla och nya medarbetare vad Ottar betytt för dem!

malena.jpgMEDARBETARE: Malena Ivarsson

Sexolog och socionom, på 1980- och 90-talen känd som programledare för bland annat Fräcka fredag. Snart kommer hennes memoarer Malena — i lust och nöd.

Vad är din relation till Ottar?

— Ottar betydde mycket för mig i min utbildning, jag läste den nästan som kurslitteratur. Min första rådgivningsspalt hette »Kär och galen« i tidningen Arbetet och där refererade jag ofta till Ottar, och lånade bildmaterial för att illustrera vissa frågeställningar.

12315.jpgMEDARBETARE: Barbro Lennéer Axelsson

Psykolog och författare som var med och startade Ottar och har medverkat redaktionellt under många år. Var vice ordförande för RFSU och har jobbat aktivt med RFSU:s internationella arbete.

Vad har Ottar spelat för roll för dig?

— Tidningen stod för något helt nytt när den kom och medelklassmänniskor framförallt var flitiga läsare. Många debatter gick vidare i media inklusive tv-program om olika teman. Hans Nestius (Ottars första redaktör, red anm.) och Titti Hasselroth var på bettet. Och det blir man när något går bra. Vi följde upp med föreläsningar runt om i Sverige kring vissa av numrens teman. Vi var en kreativ grupp som gjorde Ottar – en blandning av journalister och olika slags beteendevetare.

— Det var på den tiden vi också startade kärleksbussarna (mitt initiativ) som först fanns på Gotland – och så sålde vi Ottar. Det blev ett bra koncept helt enkelt! Då fanns inte den konkurrens som i dag finns från alla slags media och där gränserna töjs och töjs.

— Ett särskilt minne är att vi fick så mycket uppskattning kring föreläsningar, via brev till exempel där människor berättade vad olika nummer inneburit för dem. Även för proffs – kanske inte minst för dem – så var behovet stort av denna boktidning, men som sagt det var då. I dag skulle det aldrig gå med det ständiga flödet av sexlitteratur, frågespalter och nätet… Därför gick det ju steg för steg också utför även med Ottar som lades ner i sin gamla form 1996.

— Ottar i sina nya form är alltid intressant att läsa.

klitoris.png

MEDARBETARE: Kristina Hultman

Medlem i Ottars redaktionsråd som i Ottar 2/08 krävde nobelpris till forskaren Helen O’Connell i essän Klitoris — The Story som nominerades till EU-kommissionens journalistpris »För mångfald. Mot diskriminering«.

Varför skrev du texten?
— Jag fick en beställning från er på Ottar (Ylva Bergmans briljanta idé) och började läsa på. Insåg hur skandalöst liten plats O’Connell fått i den medicinska forskningen, fast hon är så STOR. Så föddes idén att göra henne till en ›story‹.

Hur har synen på klitoris förändrats?
— Globalt sett är det mörker. Jag väntar fortfarande på den dag då all världens fittor får den kärlek och respekt de förtjänar.

mian.pngMEDARBETARE: Mian Lodalen

Författare och journalist som medverkat i Ottar sedan slutet av 80-talet. Aktuell bland annat med romanen Tiger.

Behövs Ottar i tidningsutbudet?

— Ottar har en given plats i tidningsrabatten och är en viktig röst som går bortom rådande yta och trams.

Finns det något särskilt minne?

— Jag minns särskilt en artikel i vilken jag skrev om KD:s syn på aborter och homosexualitet. Jag intervjuade Catherine Påhlsson och frågade om hon stod fast vid sitt uttalande om att homosexuella inte var diskriminerade »så länge de får röra sig fritt i samhället«. Hon svarade utan tvekan ja. Det har jag svårt att tänka mig skulle hända idag. Till de mer angenäma reportagen hör intervjun med Maj-Brith Bergström Walan för Ottars jubileumsnummer 2008 (till RFSU:s 75-årsjubileum, reds. anm.). Ett oförglömligt möte.


axel_brattberg.jpeg

MEDARBETARE: Axel Brattberg
Sexolog och neurolog som var medlem i Ottars redaktionskommitté 1984-1998 och bidrog med oräkneliga texter.

Ditt bästa Ottarminne?
— Det starkaste och för mig viktigaste minnet är nog hur kommittéarbetet gick till. Det var högt i tak, alla kunde spåna fritt och säga vad de tyckte utan att riskera påhopp från någon annan. Jag lärde mig detta: Finns inte utrymme att säga dumma saker blir det aldrig något klokt sagt heller.

Tråkigaste minnet?
— Kanske det att Ottar aldrig riktigt verkade uppskattas i det egna huset — åtminstone var det glest med kommentarer, positiva såväl som kritiska. Tidningen var desto mer populär utanför RFSU.

fria.jpgMEDARBETARE: Titti Hasselrot

Författare och jornalist som var med och startade Ottar och drev tidningen ett antal år tillsammans med Hans Nestius.

Vad har Ottar betytt för dig? Något särskilt minne?

— Det känns fantastisk att Ottar lever – och är så underbart levande – efter över trettio år.

— När vi presenterade första numret i januari 1981 på en presskonferens var salen full av journalister. Lycklig när allt var över gick jag ut på Rosenlundsgatan med två exemplar av premiärnumret »Fria fantasier« i jackfickan. I fallet av snöflingor precis utanför Systembolaget mötte jag Ivar Lo-Johansson. Vi kände inte varann, man jag kunde inte låta bli att berätta för honom om detta stora ögonblick i mitt liv, och om vår boktidning som skulle berätta så mycket om sexualitet. Jag gav honom det ena exemplaret. Han talade då lite förstrött om män och kvinnor, och om duvorna i Berzelii Park (jag minns inte hur han fick till det där sista, men det var något med duvornas skuldror). Snön föll på Ivar Los överrocks axlar och på hans basker. Och plötsligt sa han: »Jag har ju just fyllt 85 år. Har du ätit middag? Man kanske skulle köpa hem en flaska vin?«.

— Jag var tvungen att tacka nej till hans invit, eftersom jag skulle med sista planet till Göteborg för att intervjuas i Gomorron-programmet av Per Ragnar. Och har efteråt tyckt att det nog var det vackraste slutet på en bra historia.

victor_bernhardtz.jpgMEDARBETARE: Victor Bernhardtz

Medlem i Ottars redaktionsråd 2006—2008 och var tillsammans med Eva Parker Ottars spanande »sexpolis«.

Varför behövs Ottar i tidskriftfsloran?— Det svenska medieklimatet är hopplöst fattigt på balanserade, innovativa, kunniga och lustfyllda skildringar av mötet mellan sex, genus, politik och samhälle.Vad tror du Ottar skriver om 30 år från nu?— I princip samma frågor, med tanke på medieutvecklingen är jag inte helt säker på att Ottar i huvudsak kommer att vara en textbaserad produkt. —————————————-

Digital-sexualmoral.png

Ottar startar debatt: »Digital sexualmoral«

Drygt tio år efter att internet äntrade allas våra liv och när sajten Facebook nått över 4 miljoner användare bara i Sverige, kom diskussionen om nätföretagens monopol och hur våra »nya digitala vardagsrum« kontrolleras och regleras minutiöst av företagens moralpoliser. Inget sex, inget naket (inte ens tavlor av Anders Zorn) får finnas. Anders Rydells artikel »Nät utan naket« i Ottar 4/10 startade en debatt i SvD där debattören Thomas Idegaard gick ut till storföretagens försvar och Ottars redaktörer svarade med att undra var diskussioner om sexualitet ska få ske idag — om inte på nätet?

Städning-faksimil-Ottar-3-96 beskuren.jpg

Ottar startar debatt: »Vem håller i Dammsugaren?«

I mitten av 1990-talet stod tredje vågens feminism för dörren. 1996 släppte Ottar numret »Städning. Kärlek eller konflikt«, där redaktionen förklarade krig mot förlegade könsroller bland kastruller och wettextrasor. numret citerades flitigt i media och startade en lång debatt på Expressens kultursidor.

Läs texter och utdrag ur jubileumsnumret Ottar #3 2011. Beställ numret här! Ottarcollage-2.png

Fler artiklar

Prisutdelning på PP-galan
Nyheter

Ottar korad till Årets magasin 2022!

Det blev vinst för Ottars specialutgåva på engelska när tidningen utsågs till »Årets tidskrift/magasin« på Publishingprisgalan den 9 november.

Intervju HBTQI

Hej Aktivist: Angelica Polmonari och Atilla Yoldas

Möt Angelica Polmonari som är aktiv inom Italiens största ideella hbtqi-rätssorganisation Arcigay och Atilla Yoldas som föreläser på tema jämställdhet och manlighetsnormer. 

Intervju

Raseriernas tid är över

Sju år har gått sedan Fanna Ndow Norrbys kritikerrosade bok »Svart kvinna« släpptes – men vad har hänt sedan dess?