PFAS-skandalen: »Jag känner mig som en tickande bomb«

Är det rätt att föda ett barn när man vet att man har gift i kroppen, som barnet i magen kommer ärva? Den frågan jagar Filippa Husar som drabbades av den omfattande miljöskandalen som uppdagades i orten Ronneby i Blekinge år 2013. Då avslöjades att 5 000 hushåll hade haft höga halter av det hormonstörande giftiga ämnet PFAS i det kommunala dricksvattnet i årtionden. Filippa Husar var tio år när skandalen briserade.

­­­– Mina föräldrar försökte prata tyst om det i början. De visste ju inte så mycket, och ville inte göra oss barn oroliga.

Det är nedsläckt till mysbelysning hemma i lägenheten i Ronneby. I köket står dammsugaren framme. Det är tidigt i januari och dags att städa bort julen. Det knastrar när hunden Enzo knaprar torrfoder ur sin matskål, han är en korsning mellan Yorkshire Terrier och Chihuahua med stora, spetsiga öron och vänliga ögon.

Filippa minns när hon och hennes familj gick för att ta de blodprover som skulle visa deras PFAS-halter. En provtagningsstation hade upprättats i en husvagn inne på Blekinge flygflottiljs militärområde i Kallinge, i norra Ronneby. Det var härifrån kemikalierna hade läckt ut. Under flera decennier övade försvaret med giftigt brandskum som rann rakt ner i grundvattnet.

»Provsvaret: 252 nanogram per milliliter. Den ’normala’ halten av PFAS i blodet ligger i Sverige runt 10 nanogram per milliliter.«

Provsvaret kom med brev: 252 nanogram per milliliter. Den »normala« halten av PFAS i blodet ligger i Sverige runt 10 nanogram per milliliter. Filippas lillasyster hade över 400 nanogram per milliliter i sitt blod, och för många av de drabbade i Ronneby var nivåerna ännu högre. Siffrorna var så chockerande att experter först trodde att det hade blivit fel i mätningen. Ingen annanstans i hela världen har man uppmätt så höga halter av PFAS i människors blod.

– Det känns knäppt att det hände här i Sverige. Många turister blir ju imponerade av att man kan dricka vårt kranvatten, och sedan fick vi i lilla Ronneby gift i vårt, säger Filippa Husar.

Hon får gåshud på armarna.

– Nu när vi pratar om det kommer allt upp. Det är jobbigt att tänka på det. Jag är giftig. Jag känner mig som en tickande bomb. När som helst kan jag eller någon annan i min familj bli sjuk på grund av det här.

»Att ha höga halter PFAS i blodet kan också göra det svårare att bli gravid, och det ökar risken för graviditetskomplikationer och missfall.«

Att PFAS ökar risken för olika typer av sjukdomar finns det flera studier som visar. Att ha höga halter PFAS i blodet kan också göra det svårare att bli gravid, och det ökar risken för graviditetskomplikationer och missfall.

En studie från Göteborgs universitet visar att kvinnorna i Ronneby som drabbades av PFAS-skandalen har ökad risk att få PCOS, polycystiskt ovarialsyndrom. Det orsakas av en hormonobalans från äggstockarna som till exempel kan märkas genom att man inte får mens, eller har ovanligt mycket kroppsbehåring. Många upptäcker att de har PCOS först när de försöker få barn och inser att de behöver hjälp från sjukvården för att det ska fungera.

Filippa är 22 år nu och ser det som nästa stora steg i livet att få barn.

– Att inte kunna få barn är något som jag är jätteorolig för. Om det visar sig att jag inte kan bli gravid och att det beror på gifterna skulle jag känna att man har tagit någonting väldigt stort ifrån mig, säger hon.

Även om hon kan bli gravid känner hon tvivel kring om det är rätt.

– Tänk om barnet blir sjukt på grund av gifterna? Det blir ju nästan som att jag förgiftar mitt barn. Min mamma känner skuldkänslor över att hon drack vattnet och gav detta till oss, men det är verkligen inte hennes fel. Hon var inte medveten om det var gift i vattnet, men jag vet ju om att jag har gift i mig.

Hur överföringen av PFAS från mamma till barn går till studeras i ett forskningsprogram vid avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet. Christel Nielsen, som leder forskningen, visar vägen genom en labyrint av korridorer och trapphus.

I en frys längst ner i källaren finns prover från mammor och barn i Ronneby. Det ryker när hon öppnar dörren och kylan möter värmen utanför. På översta hyllan ligger moderkakor från Ronnebymammorna och väntar på att analyseras.

»I en frys längst ner i källaren finns prover från mammor och barn i Ronneby. Det ryker när hon öppnar dörren.«

När PFAS-skandalen uppdagades 2013 inrättades ett akutbidrag för forskning, och det blev starten för mamma-barn-programmet i Lund. Forskarna samlade in prover från 263 stycken gravida, och efter förlossningen skickades även moderkakorna till Lund.

Det forskningsprogrammet hittills har visat är att hälften av PFAS-halten i mammans kropp förs över till bebisen under graviditeten. Samtidigt minskar mängden PFAS i mammans kropp med samma mängd.

Barnen som föds med höga halter PFAS påverkas på olika sätt, till exempel har de större risk att drabbas av infektioner. Forskarna har inte sett några ökade risker för graviditetskomplikationer hos den studerade gruppen i Ronneby. Däremot verkar födelsevikten påverkas, men hur behöver studeras vidare. Forskarna har även sett språkstörningar hos flickor, och hoppas få möjlighet att forska vidare för att se om de drabbade Ronnebybarnen har ökad risk för NPF-diagnoser, ett samband som setts i andra PFAS-studier.

– Men den forskningen har vi ingen finansiering för i dagsläget, säger Christel Nielsen.

Hon ser att många frågor om hur PFAS-föroreningen i Ronneby har påverkat de drabbade fortfarande är obesvarade, och önskar att det skulle satsas mer på forskningen.

– Vi måste ju fortsätta följa nästa generation nu. Detta är ett jobb som måste pågå över tid.

De äldsta barnen i »Ronnebyprogrammet« fyller tio år i år. De följdes upp vid ett års ålder men sedan dess har det inte tagits några nya prover. Att göra en ny uppföljning borde prioriteras, menar Christel Nielsen. Hon skulle också gärna vilja undersöka hur PFAS-föroreningen i Ronneby påverkar klimakteriet och mäns fertilitet.

– Det har det forskats väldigt lite om. Jag har försökt få någon att åka till Ronneby och samla in spermaprover, men hittills har ingen nappat.

Hon skulle också vilja forska mer om hur PFAS förs vidare från mamma till barn genom amningen. Att det sker en överföring är belagt och ibland hör man att mammor som har PFAS i kroppen bör avrådas från att amma, men det menar Christel Nielsen är ett dåligt råd.

– Det är ensidigt i och med att det finns många fördelar med att amma. Det kan till exempel stärka barnens immunförsvar. Därför kan amningen vara extra viktig för just de här barnen, för vi har ju sett att de har sämre immunförsvar.

»De drabbade mammorna i Ronneby ammar under kortare tid än andra.«

I sin tidigare forskning har Christel Nielsen sett att de drabbade mammorna i Ronneby ammar under kortare tid än andra.

– Man har troligen svårare att få amningen att fungera på grund av att bröstkörtelns utveckling försenas, säger hon.

Hon tycker att drabbade i Ronneby skulle kunna erbjudas särskilt amningsstöd. Inom vården uppfattas det dock som en komplex fråga huruvida man bör gå ut med riktade insatser till gruppen.

Detta framhålls till exempel av Love Elthammar, verksamhetschef på Kvinnokliniken i Karlskrona. Varken de, amningsmottagningen i Karlskrona eller mödravården i Ronneby har några särskilda insatser för dem som fick det PFAS-förorenade vattnet i sina kranar.

– Vi är en liten region, så har man bekymmer så fångas man upp. Det är viktigt att vara medveten om att alltid när man riktar saker och ting till specifika grupper så skapar det en oro hos personer som faktiskt inte har några besvär, säger Love Elthammar.

Organisationen PFAS-föreningen, som samlar drabbade i Ronneby, efterfrågar just bättre uppföljning inom vården, som regelbundna hälsoundersökningar. Filippa Husar har svårt att se att kontroller inom vården skulle ge ökad oro.

– Oron finns redan, skulle jag säga.

Det mullrar från himlen när stridsflygplan lyfter och landar på Blekinge flygflottiljs område. Försvarets närvaro är hela tiden påtaglig i Ronneby. Strax intill det militära området ligger Brantafors vattenverk. Det var härifrån det förorenade dricksvattnet pumpades ut till kommuninvånarna. Hur länge de drabbade hushållen hade PFAS i kranarna vet ingen riktigt. Försvarsmakten började använda brandskum med PFAS i redan på 1980-talet.

Runt vattenverket reser sig kala trädkronor mot himlen. Det är en råkall dag. Rakt under våra fötter ligger Brantafors grundvattentäkt, men det är inte det vattnet som färdas i vattenverkets ledningar. Det vattnet bedöms vara obrukbart under överskådlig tid. I stället hämtas dricksvattnet numera från Karlsnäs, sju kilometer norrut. Därifrån pumpas vatten hit till Brantafors där det renas innan det distribueras ut till hushållen.

»Hur länge de drabbade hushållen hade PFAS i kranarna vet ingen riktigt. Försvarsmakten började använda brandskum med PFAS i redan på 1980-talet.«

Det var länsstyrelsen som först fattade misstankar om att PFAS kunde ha läckt ut i miljön kring Blekinge flygflottilj. Ett grundvattenprov bekräftade farhågorna och i och med det testade det kommunala vattenbolaget dricksvattnet.

 – Först förstod vi inte fullt ut hur allvarligt det var, men vi stängde vattenverket direkt, säger Conny Miketinac, va-chef på bolaget.

Han och Joakim Mårtensson, som tillträdde som vd år 2023, visar runt. Inne i vattenverkets pumpcentral dånar det så högt från rören att vi måste ropa för att höra varandra.

Från bolaget Brantafors tycker man inte att man bär ansvar för att kontaminerat vatten distribuerades till kommuninvånarna.

»Ronneby miljö och teknik har följt alla regler och har inte slarvat med provtagningen.«

– Ronneby miljö och teknik har följt alla regler och har inte slarvat med provtagningen. Det har inte funnits något krav från livsmedelsverket, som är vår tillsynsmyndighet,  på att testa vattnet för PFAS. Att det kunde finnas PFAS i vattnet var ny kunskap, säger Joakim Mårtensson.

Helt ny kunskap var det dock inte vid tiden då vattnet i Brantafors testades i slutet av 2013. Redan sommaren 2012 uppdagades det att PFAS hade läckt ut från ett militärt övningsområde i Uppsala och förgiftat en kommunal dricksvattentäkt där.

Från Ronneby miljö och teknik, ochbranschorganisationen Svenskt vatten, tycker man att ansvaret för att kommuninvånare i Ronneby fick PFAS i sina kranar vilar på förorenaren, alltså Försvarsmakten.

»Från bolaget Brantafors tycker man inte att man bär ansvar för att kontaminerat vatten distribuerades till kommuninvånarna.«

Försvaret skriver i mail till Ottar att de har tagit ansvar för att vattentäkten förorenades, till exempel genom att finansiera en ny vattenledning till de drabbade. Samtidigt skriver de att de har följt de riktlinjer som funnits på området: »Det är beklagligt att samhällets kunskap om PFAS-ämnen, historiskt, har varit låg.«

PFAS-föreningen upplever att både vattenbolaget och Försvarsmakten har vänt dem ryggen. Att ingen fullt ut tar på sig ansvaret gör det svårare att hantera det som hänt, tror Filippa Husar.

– Man lär sig ju som barn att om man har gjort något fel så ska man stå för det och säga förlåt. Men vi har inte fått någon ursäkt.

Genom PFAS-föreningen stämde drygt 150 drabbade Ronnebybor sitt vattenbolag i en utdragen rättsprocess, för att få rätt till skadestånd. Filippa Husar och hennes familj har deltagit i den processen och i slutet av 2023 vann de i högsta domstolen. Domen ger dem rätt till skadestånd men vilka summor var och en ska få kommer beslutas i nya rättsprocesser.

Sedan domen föll har fler drabbade i Ronneby anslutit till stämningen. Totalt har nu cirka 450 personer stämt Ronneby miljö och teknik, enligt vd:n Joakim Mårtensson.

Företaget vill att Försvarsmakten ska stå för kostnaderna för eventuella skadestånd, och detta pågår det nu diskussioner om. Försvarsmakten kommenterar processen i mail till Ottar: »Försvarsmakten utreder fortsatt frågan och det pågår en dialog avseende ersättningsansvaret.«

»Fisk nedanför Brantafors kraftverk ska inte ätas på grund av PFAS-halterna.«

Trots att det har gått över tio år sedan skandalen uppdagades i Ronneby fortsätter den att påverka de boende i kommunen. Nyligen provtogs fisken i ån som flyter strömt genom Ronneby och det resulterade i nya lokala kostråd: Fisk nedanför Brantafors kraftverk ska inte ätas på grund av PFAS-halterna.

Situationen i Ronneby är unik eftersom de uppmätta PFAS-nivåerna är så extrema. Samtidigt är PFAS-föroreningar något som angår oss alla, in på skinnet. Vi har alla PFAS i våra kroppar. Kemikalierna används i många olika produkter och sprids lätt, till exempel via regnvatten. Forskare har hittat PFAS i avlägsna fjällsjöar där väldigt få människor satt sin fot.

PFAS finns över hela världen, och även låga halter har effekter på människors hälsa. Det har till exempel kopplats till lägre födelsevikt hos barn, och forskare misstänker att PFAS kan förklara varför flickor hamnar i puberteten tidigare nu jämfört med förr.

Den ökade kunskapen om hur PFAS påverkar hälsan har lett till beslut i EU om nya gränsvärden för dricksvatten från år 2026. Flera vattenbolag i Sverige kommer att behöva vidta åtgärder, som att sätta in reningsfilter, för att klara de nya kraven. Samtidigt pågår en process i EU för att få igenom ett brett förbud mot PFAS, en process som motarbetas hårt av aktörer inom kemiindustrin, som medierna rapporterat flitigt om senaste åren.

Filippa Husar har svårt att se hur ett skadestånd ska hjälpa:

– Om det är så att jag inte kan få barn: Vad är det värt?

I dagsläget finns ingen behandling som kan sänka nivåerna av PFAS i kroppen hos den som redan har drabbats, men forskare vid Syddansk universitet i Odense kan vara på väg mot ett genombrott. Preliminära resultat tyder på att man skulle kunna öka utsöndringen av PFAS med hjälp av läkemedel.

– Om man får fram en sådan behandling borde unga kvinnor i fertil ålder vara den grupp som prioriteras i steg ett, säger forskaren Christel Nielsen.

Hon vill skicka med ett meddelande till de drabbade mammorna och barnen i Ronneby:

– Vi har inte glömt dem utan vi är här, och vi fortsätter jobba.

Hunden Enzo frustar från sin plats i Filippa Husars famn. Han har visat stort tålamod under intervjun, men nu vill han ut på promenad. Filippa beskriver hur beslutet i högsta domstolen fick en tyngd att släppa från hennes axlar, men samtidigt som domen är en seger har hon svårt att se hur ett skadestånd ska hjälpa.

– Om det är så att jag inte kan få barn: Vad är det värt? Oavsett vad summan blir så kommer det bara vara ett plåster på såret.

---

Text Charlie Olofsson

Bilder Nadja Hallström