Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Intervju

Rektorn som målade naglarna – vad hände sen?

När Fredrik Plahn, rektor för Trollbäckens skolor och förskolor i Tyresö, lade i September i år ut en bild på Facebook där han målat naglarna fick den över 6 000 delningar. Målet var att kritisera heteronormen, och visa att vem som helst kan måla naglarna, oavsett könsidentitet. Så, vad hände sen?

– Ja, det gör jag, säger Fredrik Plahn när Ottar frågar honom om han fortfarande målar naglarna.

Hur tycker du att din »kampanj« har fungerat?

– Det är svårt att säga. Jag vet att det har berört människor på ett positivt sätt och det är jag glad för. Här där jag jobbar har vi sett fler barn som har börjat måla naglarna. När jag var inne på systembolaget för en och en halv månad sedan såg någon mina naglar i kön och frågade hur kommer det sig att det är så många som börjat måla sina naglar.

– Framför allt har jag fått kontakt med människor jag inte känner via mail och Facebook, och ofta är det regnbågsfamiljer som har tackat helt enkelt. Då säger jag att jag inte gjort något, egentligen.

Driver ni någat annat förändringsarbete i skolan?

– Vi arbetar hela tiden med de här frågorna. Men vi jobbar framför allt med vårt eget förhållningssätt gentemot barnen. Man är ju människa, och påverkas ju av hur samhället ser ut och hur samhällets normer ter sig. Lärarna besöker varandra för se hur vi möter pojkar och flickor, erkänner vi dem som människor eller inte i vårt bemötande? Och vi har ett förebyggande arbete i när vi utför värdegrundsarbete i skolan.

»Jag tycker inte man ska kategoriseras utifrån om man målar naglarna eller hur man klär sig. Det som är viktigt är hur man är mot andra och inte hur man ser ut.«

Enligt läroplanen är rektorn ansvarig för att integrera sex- och samlevnadsundervisningen i alla olika skolämnen och kompetensuteckla personalen i frågorna. Hur arbetar du som rektor med det?

– Lärarna samkör ju ämnen hela tiden. Man pratar om livsfrågor, och det gör man i samband med samhällskunskapen: »Vad tycker du och vad tycker de?«. Men vi jobbar också separat, bland annat genom att ha pass med rena värdegrundsfrågor – men ofta är det på SO- och NO-lektionerna som frågorna om normer i samhället kommer upp. Sex- och samlevnadsundervisning kommer med ökad ålder. Vi pratar om livsfrågor men kommer in på relationer, pojke, flicka, könsroller och sex i ökad grad ju äldre de blir. Det som är aktuellt för barnen styr och det som finns i läroplanen.

Hur ser du på att du som man tar initiativet till något sådant här?

– Jag tycker det är synd att det behövs. Reaktionerna visar att det faktiskt gör det. Jag har fått en hel del negativa reaktioner och de förstärker att jag känner att jag gör rätt. Det har varit väldigt hatiskt på till exempel Flashback, det är vidrigt vad människor kan slänga ur sig. Jag bryr mig inte så mycket vad de skriver om mig, men det de skriver om till exempel homosexuella och transpersoner är hemskt!

Varför är det viktigt att engagera sig mot heteronormen?

– Jag ser heteronormen som någonting som är skapat, och jag tycker inte man ska kategoriseras utifrån om man målar naglarna eller hur man klär sig. Det som är viktigt är hur man är mot andra och inte hur man ser ut, utseendet och ens sexuella läggning ska inte vara avgörande. Ändå så är det så det är. Vi säger att vi kommit så himla långt, och det kanske vi har. Men det är en bra bit kvar. Därför är det självklart att det är mitt uppdrag som rektor att utmana inte bara heteronormen utan alla normer och förväntningar. Och vissa gånger lyckas man.

Hugo Ewald


Läs mer

»Med dansen som vapen«

Fler artiklar

Intervju

»Lyssna på oss«

Leontine Olsbjörk kom till via donerade könsceller för 25 år sedan. Nu vill hon skapa samtal kring rätten till information.

Porträtt i svart och gult på carolina Hemlin och Ida Måwe.
Ledare

Oroande trender bland unga

Ottars chefredaktörer om resultatet i den senaste Ungdomsbarometern. Hur kommer attityder bland unga män att påverka sexualpolitiken i framtiden?