Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Krönika HBTQI

Så möter vi både cis- och transbehov

person lutad mot mur

Edward Summanen ger konkreta lösningar och förslag för att skapa tryggare rum för alla.

En betydande del av min tid går åt till att svara på frågor om hur ciskvinnor ska skyddas mot cismän som låtsas vara transkvinnor. Ofta kopplat till vad som kan ske om transpersoner får fler rättigheter. Det ÄR begripligt och realistiskt att vara rädd för cismän. Det kommer troligen alltid att finnas cismän (och en del andra) som utövar sexuellt våld. Jag kan inte lova att ingen cisman kommer påstå sig vara kvinna och sedan bete sig illa.

Men det är ett problem att transpersoners rättigheter vägs mot brott som cismän kan tänkas begå. Viss oro är heller inte alls verklighetsförankrad. Det är viktigt att reda ut vad som är faktiska problem, och vad som är myter.

Hur kan vi gemensamt skydda oss mot cismäns sexualiserade våld? Och hur har det fungerat hittills? Här är några tankar om omklädningsrum, fängelser, brottsstatistik och skyddade boenden. Och faktum är att en del åtgärder som transpersoner efterfrågar som skydd mot trakasserier och våld från cispersoner, även kan gagna ciskvinnor.

  • I omklädningsrum kan duschdraperier, enskild omklädning, uppförandekoder och personalnärvaro ge trygghet. För tio år sedan föreslog medlemmar i Friskis & Svettis Stockholm att införa enskilda, könsneutrala omklädningsrum samt duschdraperier i gemensamma duschar. Idag har många av föreningens lokaler just det. Enskild omklädning är inte bara för transpersoner utan för alla som känner sig otrygga och obekväma i gemensamma utrymmen. Allt fler idrottsanläggningar har det i åtanke när de bygger om, det gynnar alltså även cispersoner.

  • 2019 kollade jag med Kriminalvården om hur de resonerar när transpersoner döms till fängelse. I deras handbok framgick att det görs en individuell bedömning utifrån den intagnes önskemål, hens juridiska kön och var inom könsbekräftande vård hen befinner sig. Även vilket kön andra uppfattar personen som och vilket brott hen är dömd för vägs in i beslutet. Av detta sluter jag mig till att en cisman som ändrat juridiskt kön i syfte att kunna sitta på en kvinnoanstalt skulle stöta på svårigheter. Transpersoner kan däremot hamna i kläm, som att ickebinära inte har möjlighet att placeras i enlighet med sin könsidentitet. Här behövs kunskapshöjning och rutiner.

  • Statistik över sexualbrott kan utgå från hur många brott som anmäls eller genom att titta på fällande domar. Brottsförebyggande rådet, BRÅ, använder sig därför av flera olika mätningar för att få en uppfattning om omfattningen av sexuellt våld, till exempel Nationella Trygghetsundersökningen. Förövarens kön bör frågas om ­både här och i andra undersökningar. Mäns våld mot kvinnor kommer alltså inte att osynliggöras om det blir lättare för transpersoner att ändra juridiskt kön.

  • En annan oro jag möter är att transkvinnors närvaro kan skapa otrygghet på skyddade boenden för kvinnor. Boenden tar dock redan emot en bredd av personer utsatta för våld i nära relation. Det handlar inte enbart om trans eller cis. Flera jourer har därför tillgång till externa lägenheter för personer som inte kan vistas i det gemensamma boendet.

Mycket av det ovan rör oron för vad som kan hända om processen för att ändra juridiskt kön förenklas. Vissa radikalfeminister menar att lagen kommer att missbrukas av cismän, som skulle ändra juridiskt kön för att till exempel vistas i kvinnors omklädningsrum och där skapa obehag. Flera gånger har jag mött argumentet att könstillhörighetslagen av det skälet bara borde gälla transpersoner. Men det går inte att göra det lättare för transpersoner att ändra juridiskt kön utan att cispersoner teoretiskt sett får samma rättighet. Annars är vi kvar där vi är nu, där någon ska granska att du är »tillräckligt trans«.

Så låt oss titta på de 15 länder som redan infört en enklare rutin, till exempel Danmark, Portugal, Norge, Argentina, Irland och Brasilien. Där bygger juridiskt kön på självidentifikation. Har kaos uppstått? Nej, det har inte det. Cismän verkar inte ändra juridiskt kön med illvilligt uppsåt. Jag tror inte att Sverige är ett undantag.

Den som är orolig får gärna ha lite större tilltro till oss intersektionella feminister: vi är väldigt medvetna om cismäns våld. Men vi ser att en enklare process för att ändra juridiskt kön inte missbrukas i andra länder utan fungerar som avsett: det underlättar transpersoners liv.

Edward Summanen är skribent och sakkunnig i transfrågor på RFSL.

Fler artiklar

Serieteckning med personer som står i omklädningsrum
Serie HBTQI

Serie: Omklädningsdum

Serie av Olivia Skoglund om lösningen på transkritikers bekymmer gällande transfrågan och omklädningsrum. Lösningen? Individuella bås!

Reportage HBTQI

Barndomsbilder som skaver

Att förhålla sig till barndomsbilder som vuxen transperson kan vara komplicerat. Är redigering i photoshop lösningen?

En lärare står och tittar in i kameran i motljus.
Artiklar HBTQI

»Det här är min fristad«

I staden Multan i norra Pakistan ligger landets första statliga skola för transpersoner. Målet är att skapa ett tryggt rum.