Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Sex-pionjärerna

Sexpionjär: Karolina Widerström

Karolina Widerström var inte bara läkare utan även en av sexualupplysningens främsta, och tidiga, förkämpar.

Karolina Widerström föddes 1856 i Helsingborg, hon var Sveriges första kvinnliga läkare och blev legitimerad 1888. Hon öppnade en gynekologisk mottagning på Fleminggatan i Stockholm. Men hon var inte bara läkare utan även en av sexualupplysningens främsta, och tidiga, förkämpar. Redan 1897 föreläste hon för lärarinnor och tonårstjejer om sexualhygien, alltså om anatomi, reproduktion och hur man bäst skyddar sig mot sjukdomar och graviditet. Undervisningen fanns bara på vissa flickskolor men Dr Widerström ville helst att undervisningen skulle vara för både killar och tjejer. 1907 hade sexualundervisning införts på nästan alla flickskolor i Stockholm, och 1921 i de flesta flickskolor i Sverige, vilket var ett klart framsteg. Widerström ansåg att sexualundervisningen skulle börja i tidig ålder så att den hann verka förebyggande, men hon ansåg också att det var viktigt att ungdomarna fick höra om de positiva aspekterna av sexualiteten.

Kvinnor fick avlägga studentexamen och studera medicin i Sverige från 1870, och Karolina var ordförande i Kvinnliga akademikers förening 1910-1918. Hon var även medlem i Föreningen frisinnade kvinnor, senare Frisinnade kvinnors riksförbund (FKR) som startades av läkarna och gynekologerna Julia Kinberg och Ada Nilsson 1914. Medlemmarna kämpade för frågor som sexualupplysning och kvinnors rätt till arbete, studier och rösträtt – och bildade Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad och tidskriften Tidevarvet. I och med preventivlagen som infördes 1910 blev det förbjudet att sexualupplysa, Karolina och 65 andra läkare lämnade in en protestlista mot lagen till riksdagen.

Mödradödlighet var reell fråga i Sverige på den här tiden, och Tidevarvet kämpade för bättre vård för nyfödda och mödrar. 1899 var Karolina var med att starta Sällskapet barnavård med syfte att utbilda barnsköterskor. De ogifta mödrarna hade det extra knapert och på Södermalm i Stockholm öppnade Sällskapet barnavård en barnkrubba till vilken fattiga mammor kunde lämna sina barn medan de arbetade. När det 1906 bestämdes att kvinnor förbjöds arbeta under vissa perioder kring barnafödandet ansåg Karolina att samhället borde erbjuda ekonomisk hjälp, en moderskapsförsäkring. De socialdemokratiska kvinnorna drev frågan hårt, och 1911 gick förslaget igenom, dock bara för industriarbeterskor.

Om du befinner dig i Göteborg kan du botanisera i Karolina Widerströms privata arkiv som finns hos KvinnSam, nationella biblioteket för genusforskning. Eller varför inte läsa boken Kvinnohygien från 1899, genom vilken Karolina har sexualupplyst många.

Text: Linda Israelsson
Bild: Catti Brandelius

Denna text publicerades i Ottar #1 2011. Beställ numret här!

Fler artiklar

Reportage

Bilden av Ottar

Genom fotografen Anna Riwkins kameralins skapades bilden av Elise »Ottar« Ottesen-Jensen som folkbildare och agitator

Prisutdelning på PP-galan
Nyheter

Ottar korad till Årets magasin 2022!

Det blev vinst för Ottars specialutgåva på engelska när tidningen utsågs till »Årets tidskrift/magasin« på Publishingprisgalan den 9 november.

Intervju HBTQI

Hej Aktivist: Angelica Polmonari och Atilla Yoldas

Möt Angelica Polmonari som är aktiv inom Italiens största ideella hbtqi-rätssorganisation Arcigay och Atilla Yoldas som föreläser på tema jämställdhet och manlighetsnormer. 

Intervju

Raseriernas tid är över

Sju år har gått sedan Fanna Ndow Norrbys kritikerrosade bok »Svart kvinna« släpptes – men vad har hänt sedan dess?