Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Intervju

Slampa eller flickvänsmaterial?

Katarina Wennstanm Foto: Caroline Andersson

I Flickan och skulden 2002 belyste författaren Katarina Wennstam skuldbeläggandet av de som utsatts för våldtäkt och kvinnors rätt till sexuell integritet. Femton år senare tar hon sig nu an skamkulturens mekanismer i den aktuella boken Flickan och skammen.

Du använder begreppet »slut-shaming« — vad innebär det?

— Ordet kommer från USA och innebär sexuell ryktesspridning Det finns ingen bra översättning på svenska men det handlar om att sprida rykten om en tjej utifrån hennes sexualitet. Ibland har det inte ens med faktiska sexuella handlingar att göra, kvinnor kan kallas hora för sin klädsel eller sätt att prata. En tjej jag intervjuade utsattes för ryktesspridning för att hon stod upp mot mobbare på skolan. I slutändan handlar slut-shaming om att ha makt och kontroll över kvinnors sexualitet och livsutrymme.

»I grunden är det mannen som sätter reglerna för hur en kvinna ska vara och bete sig. Det är han som godkänner eller tar avstånd.«

Katarina Wennstam konstaterar att alla kan sprida rykten. Hotet om att stämplas som slampa påverkar de flesta och ingen vill vara vän med »horan«. Genom skitsnack och ryktesspridning, säkrar andra kvinnor sin egen position. De är de »fina« flickorna, flickvänsmaterialet.

— Men i grunden är det mannen som sätter reglerna för hur en kvinna ska vara och bete sig. Det är han som godkänner eller tar avstånd. Han avgör om hon är flickvänsmaterial eller den man bara ligger med.

Du menar att offentliggörandet är en stor del av skammen och att den digitala förnedringskulturen är central — hur då?

— I dag kan vi snabbt sprida bilder och kommentarer på nätet och de finns kvar där för alltid. Att hota med att lägga ut bilder får många tjejer att må fruktansvärt dåligt och det vet förövarna om och utnyttjar det. Det finns fall där unga tjejer till och med tagit livet av sig efter hot om publicering av bilder på sociala medier.

»Det är en sådan fruktansvärt kraft i ordet hora, och fortfarande som vuxen kan jag känna av rädslan för att bli stämplad.«

I boken beskriver du skamkänslan när en tidning publicerade en artikel med titeln »Jag blev utsedd till allemanshora«, där du berättade om hur du utsattes för sexuell ryktesspridning på högstadiet. Varför kände du skam?

— Det är en sådan fruktansvärt kraft i ordet hora, och fortfarande som vuxen kan jag känna av rädslan för att bli stämplad, för att andra ska se på mig genom det » filtret«.

Soledad Cartagena är frilansskribent

Flickan och skammen ges ut på Albert Bonniers Förlag i september.

Ottar samtalar med Katarina Wennstam och sexualupplysaren Pelle Ullholm på Bokmässan i Göteborg, läs mer här

Teckna en årsprenumeration och få en fin premie!

Trevlig läsning!

Fler artiklar

Krönika HBTQI

Finns det trygga rum på Clubhouse?

Clubhouse var en fristad för rasifierade, hbtqi-personer, kinksters och unga i förorten, men det nya sociala mediet håller på att