Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Intervju

Stridbar pristagare kämpar i motvind

Smutskastningskampanjer tillhör vardagen för Vilma Nuñez de Escocia som kämpar för kvinnors rättigheter och mot abortförbudet i Nicaragua. Nu är hon i Sverige för att ta emot årets Stieg Larssonpris.

När Vilma Nuñez hörde att hon skulle få årets Stieg Larssonpris visste hon knappt vem har var. Nu har hon läst alla hans böcker och dessutom letat upp information på internet om hans liv.

– Jag känner igen mig i hans engagemang för mänskliga rättigheter och det har gjort mig väldigt tacksam att få ta emot priset, säger hon nästan tårögd på ett hotell i Gamla Stan, dit hon kommit efter den långa flygresan från Nicaraguas huvudstad Managua.

Vilma Nuñez har varit aktiv för mänskliga rättigheter ända sedan slutet av 1950-talet. Då kämpade hon mot Somoza-diktaturen. Och det tycker hon var lättare än dagens situation.

– Eftersom människor fängslades och dödades genererade det mycket solidaritet, president Daniel Ortegas förtryck idag är mer sublimt och därför svårare att förklara, säger hon.

”Som psykologisk tortyr”

Hon menar att organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i allmänhet och kvinnors rättigheter i synnerhet förföljs av regeringen. En av de drabbade är Vilma Nuñez organisation CENIDH – känd för att ha fört in ett genusperspektiv i arbetet för mänskliga rättigheter. Men regeringen använder varken polis eller militär, utan går genom de regeringstrogna medierna.

– Ortegafamiljen har köpt flera tv-kanaler och har dessutom radiokanaler och internettidningar som de använder för att smutskasta oss. De säger att vi inte arbetar för mänskliga rättigheter, utan att vi är politiska aktivister, agenter för imperialism och betalda av CIA.

››Ortegafamiljen har köpt flera tv-kanaler och har dessutom radiokanaler och internettidningar som de använder för att smutskasta oss.‹‹

Hon tror att den Nicaraguanska regeringen blev väldigt provocerad av att hon fått Stieg Larssonpriset. För precis innan hon reste till Sverige publicerades en artikel där det stod att hon skulle komma hit för att konspirera med Sverige, mot Nicaragua.

– Det är som psykologisk tortyr, säger hon.

Dessutom menar Nuñez att det har blivit svårare att genomföra demonstrationer. Det är inte förbjudet, men många gånger sker motdemonstrationer och Vilma Nuñez är övertygad om att presidenten ligger bakom.

– Han använder en organisation som kallas ”Rådet för medborgarmakt”. Det är civila personer som organiseras av presidentens fru och som gör motdemonstrationer. Vissa av medlemmarna är naturligtvis anhängare av regeringen. Andra är offentliganställda, som inte vill förlora jobbet När vi anmäler dem säger regeringen att de bara är vanliga människor som vill bekämpa det som de tycker är orättfärdigt.

Inte sannolikt att abortlagen ändras

En av Vilma Nuñez viktigaste frågor är att förändra det totalförbud mot abort som presidenten infördes år 2006.

– Det finns ingen tillförlitlig statistik på hur många kvinnor som dör av abort i Nicaragua, många volontärer rapporterar nämligen att kvinnor som dör efter abort registreras som att de har avlidit av något annat, säger hon.

Vilma Nuñez organisation har försökt få lagen ändrad både på politisk och juridisk väg. Man har bedrivit lobbying mot parlamentet, anmält den nya lagen inför landets högsta domstol och inför Interamerikanska Domstolen för Mänskliga Rättigheter. Men trots att Nicaragua har rekommenderats att ändra lagen, har inget hänt. Tvärtom tycks fler politiker ställa sig bakom den.

– Abort har aldrig varit en valfråga i Nicaragua, men under valet i år sa varenda kandidat sig vara emot terapeutisk abort, säger Vilma Nuñez.

Hon tror att det blir svårt att uppnå en förändring nu.

– Vi kommer att fortsätta kämpa, men det är inte sannolikt att det kommer ske en förändring på kort sikt, säger hon.

Text: Maria Pettersson


Läs mer

”Grattis Vilma – det är modiga människor som du som för kvinnors rättigheter framåt” skriver Åsa Regnér, RFSU:s generalsekreterare

Fler artiklar

Intervju

»Lyssna på oss«

Leontine Olsbjörk kom till via donerade könsceller för 25 år sedan. Nu vill hon skapa samtal kring rätten till information.

Porträtt i svart och gult på carolina Hemlin och Ida Måwe.
Ledare

Oroande trender bland unga

Ottars chefredaktörer om resultatet i den senaste Ungdomsbarometern. Hur kommer attityder bland unga män att påverka sexualpolitiken i framtiden?